ÅU 04.11.2018 06:00

Så var det sagt, EU ska bli plastfritt.
Förra veckan godkände Europaparlamentet direktivet som ska förbjuda eller minska på de tio mest nersmutsande engångsprodukterna. Tillverkningen av bland annat sugrör, engångskärl och tops ska helt och hållet ersättas med andra material. 90 % av alla plastflaskor ska återvinnas.
I Finland är vi både bra på att sortera och producera avfall, 22 kilo plast per capita antingen återvinns eller omvandlas till energi varje år.
Plast är inte bara ett (8,3 miljarder ton) stort problem i världen, det är ett synligt problem också. Kanske därför är plast ett känsloprovocerande problem. Många har sett en av flera dokumentärer om sköldpaddor och sjöfåglar som kvävs i matförpackningar.
Det hittills oslagbara materialet har haft enorm inverkan på vår konsumtion och hjälpt möjliggöra vår miljöförstörande livsstil. Nu är efterfrågan stor på alternativa produkter så samma livsstil kan fortsätta.
Plast är ett problem och att det uppmärksammas är en bra sak. Men är det endast bra?
Andra stora frågor som akut kräver vår uppmärksamhet är miljöutsläpp och resursanvändning. För den dagliga konsumenten betyder det många saker.
Om vi nu pratar om att ändra matförpackningen, varför inte prata om maten i den?
Det är en underdrift att säga att ätandet är en central aktivitet i all människokultur, men om vi inte reformerar både jordbruket och matvanorna nu kommer det snart inte finnas mat.
Hela vår matproduktion är ohållbar som den ser ut nu. Överanvändning av konstgödsel förgiftar land, luft och vatten, jordbruk stjäl alltmer mark och kräver kopiösa mängder vatten vilket orsakar vattenbrist.
Den mest omfattande forskningen hittills om matens inverkan på miljön publicerades i oktober. I den framgår att för att alls kunna bevara någon slags ekologisk stabilitet i en nära framtid måste vi för det första sluta äta och slänga mat i de mängder vi gör (en tredjedel av all mat som produceras idag slängs bort).
För att hålla planeten från att värmas över 2 grader borde vi också minska radikalt på kött. Rika länder borde äta upp till 90 % mindre nötkött och upp dricka 60 % mindre mjölk, samt minska på gris, fågel och socker. Det skulle halvera utsläppen från boskap som redan nu bidrar med enorma mängder växthusgaser.
Forskarna rekommenderar istället miljövänligare proteinkällor som bönor och baljväxter. De föreslår utbildning, beskattningar, subventioner för köttfria produkter och mer vegetariskt i skolor och på arbetsplatser.
Många som är noga med att sortera rätt och aldrig köper plastkassar i matbutiken drar sig inte för att slänga ett (plast)paket kycklingfiléer på bandet. När jag slutade äta kött var det främst miljön jag tänkte på, djuren följde mycket senare. Nu är det svårt att inte räkna in dem i den skadliga effekten av industrialiserad köttproduktion.
Priset på broilern motsvarar produktionspriset för kycklingen. Den är billig för att marknadspriset är lågt och konkurrensen hård. För att få ekonomin att gå runt måste produktionen hela tiden reformeras, men inte så som rapporten menar. Fler djur trängs på mindre områden, växer snabbare med hjälp av hormoner och matas med starka antibiotikakurer.
Vi är om att äta hälsosamt och gott men funderar sällan på matens ursprung.
Ingen sopsortering, inga tygkassar eller ens ett plastfritt EU varken kan eller borde gottgöra för annan miljöförstöring. All fakta finns. Det är dags att ta ansvar för hela helheten.
Alexandra Granberg

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln