Marin profil övervägs för Kimitoöns gymnasium — bildningsnämnden tar upp frågan i kväll
Studenter maj 2018. Här bärs Ann-Louise Hakalax ut av Richard Simola t.v. och Markus Andersson. Från hösten 2021 kanske gymnasiet får en specialstatus som kan värva marint intresserade elever. Foto: Monica Sandberg
Får Kimitoöns gymnasium status som specialgymnasium med hav och båtar som sitt gebit?
Den möjligheten kanske finns, och den ska kanske utredas.
Öns bildningsnämnd, som sammanträder i kväll, har frågan på sitt bord. Förslaget är att bildningschef Mats Johansson på halvtid år 2019 börjar utreda frågan, och att en tillfällig bildningschef anställs på halvtid.
Ungefär som Vörå idrottsgymnasium byggdes upp
Johansson har redan länge grunnat på de möjligheter som en specialstatus kunde ge, i form av elever utifrån.
— Det kunde byggas upp ungefär som Vörå idrottsgymnasium där jag på 1980-talet var den första eleven från södra Finland. Då var vi 30 utsocknes, nu kommer 90 elever från andra orter än Vörå. Också vi på Kimitoön kunde ha ett specialkunnande, och har förresten redan börjat i och med båtförarkurserna som vi har köpt av Aboa Mare och som en hel del av våra gymnasieelever redan har gått.
Mycket att vinna med att få elever utifrån
Båtförare/fritidsbåtar kunde bli en inriktning och Östersjön/marinbiologi en annan, med 23-25 specialkurser.
Men förstås skulle man kunna bli student också utan att läsa de här specialämnena.
Behovet av en specialstatus som kunde locka elever utifrån har att göra med att öns egna ungdomar blir allt färre.
Just nu har gymnasiet 64 studerande. På sex-sju års sikt blir de så få att det inte räcker till ens 20 per årskurs, om prognosen stämmer.
— Med färre elever blir det svårare att erbjuda alternativa språk som ryska, tyska och franska. Grupperna blir för små. Hela gymnasiet blir dyrare för kommunen räknat per elev. Också annars tror jag vi har mycket att vinna på att få in ungdomar utifrån. Och inriktningen mot hav och båtar är ju rätt självskriven med tanke på var vi befinner oss, säger Johansson.
Praktiska kurser i Dalsbruk?
Han tillägger att praktiska kurser kunde hållas i Dalsbruk, och kanske någon gång med segeljakten Eugenia som klassrum i fall Eugenia-föreningen går med på det.
Eleverna har troligen båtar och hav också som fritidsintresse så de skulle kanske vilja bo i Dalsbruk, trots att gymnasiet finns i skolcentret i Kimito.
— Många praktiska frågor att utreda. Men innan vi är så långt så måste vi få gult ljus från ministeriet. Sedan går nog hela 2019 till planering. Om alla är med på noterna och vi får specialstatus så behövs ytterligare ett år att bygga upp kurserna (som ju inte finns nu), marknadsföra, ordna allt praktiskt. I bästa fall kunde vi börja hösten 2021, tror Johansson.
Marintekniskt läroverk i Sverige en förebild
Johansson tillägger att han redan 2013 tillsammans med gymnasiets rektor Ben Johansson och dåvarande kultursekreteraren Solveig Friberg besökte det marintekniska läroverket i Danderyd i Sverige. Den skolan är visserligen mer som våra yrkesskolor, men besöket visade ändå på möjligheter.
Inte konkurrens med sjökaptensutbildning
Att företagen i Dalsbruk bygger upp ett allt bättre båtkluster och profilerar Kimitoön starkt på båtsidan gör att ett båt och hav-inriktat gymnasium skulle passa som hand i handske på ön.
Den vanliga sjökaptensutbildningen (andra stadiets utbildning precis som gymnasierna) skulle ett Kimitoö-gymnasium med specialstatus inte konkurrera med.
Men som sagt, frågan om specialstatus är ännu inte avgjord utan finns på bildningsnämndens bord i kväll.
Mats Johansson har länge grunnat på idén om ett marint orienterat gymnasium. Foto: Hannes Nyberg
Hej Barbro! Tack för din respons. Om du störs av nyhetspuffarna kan du stänga av aviseringarna i ÅU-appen eller kruxa för ”visa tyst” så plingar inte puffarna till i din telefon!
Nytt försök: vill gärna läsa ÅU digitalt, men ber er hjälpa mig att slippa nyhetspuffarna. Tack! BW