ÅU 11.10.2018 20:01

För Tea Lindblom är det ett aktivt val att vara lycklig. Foto: Patricia Torvalds

Diabetesen försvårade livet

För 44 år sedan diagnostiserades Lindblom med diabetes typ 1 och har sen dess levt med sjukdomen.
Diabetesen har gett henne problem med ögonen, benen och njurarna.
Njurproblemen blev till sist så allvarliga att Lindblad försattes i dialys medan hon väntade på att ett lämpligt donationsorgan skulle hittas.
När en läkare frågade hur hon skulle leva fram tills det att en donator hittats hade hon svaret redo.
– Jag svarade att jag kommer fortsätta som förut, och det gjorde jag.

Snabba ryck

En person som befinner sig i kö för ett nytt organ måste konstant vara beredd på att resa i väg till Mejlans sjukhus i Helsingfors där alla Finlands organtransplantationer utförs.
När Lindblom fick sitt samtal var klockan 15 och bara tre timmar senare var hon i Helsingfors.
Väl framme på sjukhuset genomgick Lindblom en rad undersökningar, bland annat en stor mängd blodprov.
Vid midnatt meddelade en sköterska att hennes prov såg bra ut och klockan tre på morgonen bar det av mot operationssalen.
I det här stadiet kan operationen ännu inhiberas ifall organet som ska opereras in inte ser bra ut.

Katten Omppu saknade Tea Lindblom under hennes tre veckor långa sjukhusvistelse. Foto: Patricia Torvalds

Känslig bukspottskörtel klarar sig inte utanför kroppen

I Lindbloms fall var såväl den nya njuren som den nya bukspottskörteln lyckligtvis i gott skick och operationen kunde inledas.
I en dubbeltransplantation med en njure och en bukspottskörtel är det bukspottskörteln som läggs in först.
– Orsaken är att bukspottskörteln är så känslig medan njuren tål lite mera, förklarar Lindblom.
Klockan 12 följande dag kom Lindblom till intensiven där hon vårdades i två dagar innan hon flyttades till vårdavdelningen.
– Totalt var jag på sjukhus i tre veckor vilket inte är så länge fören så här stor operation.

Hos läkaren sju dagar i veckan

Trots en rätt kort sjukhusvistelse har Lindblom en lång konvalescens period på sex till tolv månader framför sig.
Under den här tiden kommer hon även bli tvungen att besöka olika läkare och experter titt som tätt, den här veckan har hon ett läkarbesök varje dag.
Men läkarresorna bekommer inte Lindblom.
– Det här är jag mer än villig att göra för att jag anser att det jag fått ger mig en möjlighet till ett bättre liv i framtiden.

Hemma hos Tea Lindblom har man gett dosetten det skämtsamma namnet ”godislådan”. Lindblom är tvungen att äta kortison tabletter resten av livet för att kroppen inte ska söta ifrån sig de nya organen. Foto: Patricia Torvalds

Blir starkare dag för dag

Alla stora operationer tär på patientens krafter och under de första tagarna efter operationen var det en stor ansträngning för Lindblom att sätta sig upp i sängen.
– I början orkade jag med nöd och näppe gå från sängen till toaletten och det var bara 15 små steg.
Men för varje dag som går blir Lindblom starkare.
– Nu orkar jag gå ner till min närmaste butik som ligger 300 meter bort och tillbaka.

Vill återgå till arbetslivet

Något som motiverar Lindblom till att fortsätta kämpa är hennes vilja att återgå till arbetslivet.
Under tre och ett halvt år har hon studerat för att bli sjukskötare och nu har hon endast några skriftliga uppgifter kvar innan hon får sin behörighet.
Om allt går som planerat borde hon kunna inleda sitt arbete sommaren 2019.
Drömmen är att jobba inom akut internmedicin, med lungsjukdomar eller på en intensivvårdsavdelning.
Lindblom hoppas att hon kan ha nytta av sina sjukdomsupplevelser i sitt kommande arbete.
– Jag tror det här hjälper mig bli en mycket bättre sjukvårdare.

Glad att slippa insulinet

Lindblom gläds över att den nya bukspottskörteln befriar henne från de insulinsprutor och blodsockermätningar som varit hennes vardag i 44 år.
Hon känner även tacksamhet för att det nya organet hindrar fler följdsjukdomar från att utvecklas och de redan existerande från att förvärras.
För Lindblom är det viktigt att diabetes och dess följdsjukdomar tas på allvar av beslutsfattare.
Hon anser att samhället skulle dra ekonomisk nytta av att satsa på god diabetesvård för att hindra att dyra följdsjukdomar utvecklas.

Ännu har Tea Lindblom varken ork eller lov av läkaren att utföra trädgårdsarbeten men det kommer det att bli ändring på. Foto: Patricia Torvalds

Tacksam för den anonyma gåvan

Vem som donerade organen som förändrade Lindbloms liv kommer hon aldrig få veta och hon har valt att inte fundera mera på saken.
– Jag är nöjd med vetskapen att det är någon som gjort mig en enorm tjänst, konstaterar hon.

Tea Lindblom
Ålder: 51
Bor: I Åbo
Aktuellt: Nyligen genomgått en dubbeltransplantation som gett henne en ny njure och bukspottskörtel.
Gör: För närvarande på rehabiliteringspension men börjar jobba med sitt nya yrke som sjuksköterska nästa sommar. Jobbade tidigare som försäljningschef inom spritbranschen.
Livsvisdom: Nyckeln till ett gott liv den har du och det är ingen annan som kan göra dig lycklig. Det gäller att hittanågot bra också i så kallade ”dåliga dagar”.
Organtransplantationer
År 2017 gjordes 374 organtransplantationer i Finland.
I Finland kan man transplantera njurar, lungor, hjärtan, levrar, bukspottskörtlar och tunntarmar.
Majoriteten av transplantationerna 2017 (240) var njurtransplantationer.
Alla organtransplantationsoperationer i Finland utförs av Helsingfors universitets centralsjukhus (HUCS).
Organen som doneras kan komma från levande eller avlidna personer.
Varje hjärndöd eller avliden person som inte explicit förbjudit det ses som en potentiell donator.
För tillfället kan endast nära anhöriga till mottagaren fungera som levande donatorer.
HUCS samarbetar med de övriga universitetssjukhusen i landet som identifierar hjärndöda donatorer och vårdar dem tills organen opereras ut.
I Finland lyckas majoriteten av organtransplantationerna och ett år efter transplantationen fungerar 90 procent av alla transplantat.
I Finland finns 3 500 personer som genomgått en organtransplantation, majoriteten av dem lever ett normalt liv.
Det råder en ständig brist på lämpliga organ för donation och just nu befinner sig cirka 500 finländare i transplantationskö.
Årligen dör 5-10 procent av de personer som befinner sig i kö för ett nytt organ.
Lördagen 13 oktober firas Europeiska organdonationsdagen.
Källor: Social- och hälsovårdsministeriet , Helsingfors universitets centralsjukhus , elinluovutuskortti.fi
 
Patricia Torvalds

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln