– Manliga tränare har klappat mig på rumpan.

– Efter en bastukväll föreslog en tränare av annat kön att jag skulle stanna hos hen över natten.

– En lagledare försökte kyssa mig mot min vilja.
Det är tre av vittnesmålen som anonyma fotbolls- och ishockeylandslagsspelare gett till FCEI i samband med en undersökning om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. FCEI:s enkätundersökning skickades ut till alla U- och A-landslag inom ishockeyn och fotbollen i Finland. 55 procent av de tillfrågade svarade.
Resultatet: Flickor och pojkar, herrar och damer – alla är drabbade. De flesta övergrepp sker i klubbar, men sju procent av de tillfrågade säger sig ha råkat ut för trakasserier i landslaget.

FCEI:s forskare Johanna Hentunten är inte överraskad. Hon säger att idrotten är en del av samhället och att man inte får blunda för att övergrepp fortfarande sker.
– Pudelns kärna är att övergreppen måste tas på allvar och redas ut. Nu lämnas idrottare ensamma alltför ofta. Det räcker inte att bara tala om nolltolerans – man måste också reagera. Jag hoppas på konkreta konsekvenser av forskningen, säger Hentunen.

Unga hockeypojkar utsatta

Då man talar om trakasserier och sexuella övergrepp får man ofta bilden av att endast flickor och kvinnor är utsatta. Hentunen säger att det är dags att slå hål på den myten. Många av de utsatta är unga pojkar.
I forskningen påträffades flest fall av renodlade sexuella trakasserier – nio stycken – i pojkarnas juniorlandslag i ishockey. På delad andra plats ligger pojkjuniorlandslagen i fotboll och flicklandslagen i fotboll med fem fall var.
Tre ishockeyspelare av manligt kön rapporterar att en person i lagledningen stirrade på dem då de duschade och bytte om. En av de tillfrågade är missnöjd över hur ishockeyförbundet skötte situationen, som var allmänt känd.
– Förbundet gjorde en ”intern utredning” och resultatet kom aldrig ut i offentligheten. Det enda som sades var att utredningen hade genomförts, säger en respondent.Om man ser på alla former av trakasserier är flicklandslagen i fotboll de mest utsatta. Många spelare har kallats nedlåtande ord och upplevt att de trakasserats på grund av sitt kön.
– Det som gör händelserna extra allvarliga är att unga spelare utsatts av personer i maktposition.
Mörkertalet är fortfarande stort – hälften av de som råkat ut för trakasserier berättade om det för första gången i forskningen.
– Jag berättade inte för jag var rädd för att utsättas ännu mer, säger en respondent i forskningen.

– Jag ansåg att situationen inte var allvarlig, säger en annan.De flesta fall av trakasserier reds aldrig ut.

Kokko: Många fall på 1990-talet

FCEI:s undersökning fick sitt startskott efter MTV:s rapportering i våras. Då Reima Kokko – finländsk landslagstränare 1995–2000 – intervjuades av MTV påstod han att många lovande damspelare lagt av på grund av trakasserier.
– Yngre flickor som inte ville inleda förhållanden pressades. Många lade av eftersom de inte klarade av att hantera situationen.I samma intervju påstod Kokko att kulturen också var utbredd i ishockey- och handbollslandslaget. Artiklarna fick Bollförbundet och ishockeyförbundet att beställa en utredning av FCEI. Forskningsresultatet visar att trakasserikulturen inte är systematisk eller utbredd – det handlar snarare om enstaka fall.
– Men alla fall är allvarliga, säger Bollförbundets generalsekreterare Marco Casagrande.

Information på gräsrotsnivå viktig

Nu är rapporten gjord och resultatet offentligt – vad är följande steg?
Bollförbundet håller på att utveckla nya riktlinjer som både landslag och föreningar kan utnyttja. Dessutom kommer nya tränare som jobbar med barn och unga att få lära sig om psykisk och fysisk trygghet. Både Casagrande och ishockeyförbudets vd Matti Nurminen betonar vikten av att informera föreningar, där de flesta trakasserifallen inträffar.
– Nu har vi tagit tag i problemet och offentliggjort resultaten. Vi har tagit ett steg – men har fortfarande många att ta. Tröskeln för att rapportera om övergrepp är fortfarande för hög, säger Nurminen.
Att göra tröskeln för rapportering så låg som möjlig är ett av FCEI:s konkreta förbättringsförslag. FCEI vill också undersöka andra grenar än bara fotboll och ishockey och hoppas att chatt- och samtalstjänster som Et ole yksin ska få större synlighet.
Stödtjänsten Et ole yksin (Du är inte ensam) lanserades i våras och har använts av ungefär 30 personer.
– Informationen har nått ut till fler äldre än yngre. Vi hoppas att våra nya affisher ska nå ut till unga, säger Saara Ruotsalainen vid Befolkningsförbundet, som ansvarar för tjänsten.
På torsdagar går det också att chatta på svenska på etoleyksin.fi.