Beslut om 5G-frekvenser retar lokala telebolag
Arkiv/Daniel EdbergFler master behövs. 5G-frekvensens kortare räckvidd för signalerna förutsätter att det byggs fler mobilmaster och att avståndet mellan masterna är betydligt tätare än vad det är i dag. ÅU-foto Mobilmast. 5G-frekvensens kortare räckvidd för signalerna gör att nätet med mobila stödstationer eller mobilmaster måste byggas ut och göras betydligt tätare än vad det är i dag för 5G-nätet ska fungera med full kapacitet.
Kommunikationsverkets beslut att auktionera ut frekvenserna för femte generationens mobilnät, 5G-nätet, till mobiloperatörerna Telia, DNA och Elisa ogillas av de lokala telekombolagen i Finnetgruppen.
Svante Olofsson, vd i Partel, och Christian Lindroos, vd i Kimito telefon är båda besvikna över beslutet.
– Vi hade gärna sett att en del av 5G-frekvenserna getts åt Finnetbolagen. Det hade gett oss en möjlighet att bygga ut vårt nät med snabba bredbandsförbindelser genom att utnyttja vårt nuvarande fibernät. Med hjälp av länkstationen kunde vi bygga trådlösa bredbandsförbindelser till hushåll i glesbygden och på avlägsna öar i skärgården, säger Christian Lindroos.
Mobiloperatörerna som vann auktionen får nu rätt att bygga 5G-nät i landet.
För koncessionerna betalar de tillsammans 77 miljoner euro till staten. Telia betalar 30 miljoner, Elisa 26 miljoner och DNA 21 miljoner euro.
5G-nätet är betydligt snabbare än det nuvarande G4-nätet, man uppskattar att det är 10–100 gånger snabbare än 4G.
J-O EdbergChristian Lindroos. Foto: J-O Edberg
Men enligt Lindroos kommer det att dröja åratal innan invånarna på landsbygden och i skärgården kan dra nytta av det snabba 5G-nätet eftersom mobiloperatörerna i första hand bygger näten i tätorterna där kundunderlaget är stort.
Operatörerna kommer visserligen med tiden att förse sina mobilmaster med 5G-teknik som möjliggör en utbyggnad också i områden utanför tätorterna.
Lindroos säger att det trots allt blir svårt att bygga ett 5G-nät på landsbygden utan tillgång till ett fast fibernät.
– Många lever i den tron att möjligheterna till ett snabbt 5G-nät kommer med tiden också på landsbygden. Men så är det inte. Med nuvarande antalet mobilantenner i terrängen är det omöjligt att bygga ett heltäckande 5G-nät, säger Lindroos.
– Signalernas korta räckvidd i 5G-nätet gör att det krävs betydligt fler mobilmaster som ligger på nära avstånd. Mobiloperatörerna har knappast något större intresse av en sådan utbyggnad, säger han.
Partels vd Svante Olofsson håller med.
– Det är olyckligt att alla 5G-frekvenser gick till de tre stora operatörerna. Hade fler fått vara med och bygga nät hade det också öppnat för nya innovationer och nya tjänster. Det är jättetråkigt att det gick så här, säger Olofsson.
Arkiv/J-O EdbergSvante Olofsson. Foto: J-O Edberg
Han säger att Finnetgruppen dit både Partel och Kimito telefon hör har lobbat mycket för att en del av 5G-frekvenserna ska ges till de lokala telecombolagen så att de kan utveckla utbudet av datatjänster i sina områden.
– Vi har jobbat hårt för det här. Men vårt förslag vann inget gehör hos Kommunikationsministeriets tjänstemän, säger Olofsson.
Till slut insåg man att det inte lönar sig att delta i auktionen.
– Med våra resurser hade det varit omöjligt att delta då utgångsbudet låg på 20 miljoner euro, säger Olofsson.
Partel överväger att bygga fiber med hjälp av statsstöd
Egentliga Finlands förbund har begärt in offerter för områden i glesbygden som kan ges möjlighet till statsstöd för byggandet att fiberkabel.
Pargas finns sju potentiella områden som listats av Kommunikationsverket.
Områdena finns i Lielax, på Stortervolandet och på Ålön. På Ålön finns två områden. Ytterligare ett område finns på båda sidor om Skärgårdsvägen söder om Ersby.
Kommunikationsverket har också listat ett område i Nagu och ett område i Korpo där utbyggnaden av fibernätet kan berättiga till statsstöd.
Kostnaderna fördelas mellan staten, kommunen och operatören. De står vardera för en tredjedel av kostnaderna ifall projektet blir av.
Offerter kan lämnas in för ett eller flera områden, eller för alla sju.
Partel överväger att lämna in en offert. Ett beslut väntas den här veckan.
Vd Svante Olofsson vill inte kommentera frågan desto närmare.
– Det är positivt att den här möjligheten finns. Vi gör som bäst en kostnadskalkyl, sedan får vi ser vilket beslut vi fattar, säger han.
För att projektet ska berättigas statsstöd krävs kommunens medverkan.
På Pargas stad är man positiv till möjligheterna att finansiera bredbandsprojektet ifall en offert lämnas in.
– Vi är beredda att reservera pengar i den kommande investeringsbudgeten förutsatt att politikerna godkänner det. För Pargas stads del rör det sig om 600 000–700 000 euro fördelade på 2–3 år, säger it-chef Kai Kalliolevo.
Det slutliga godkännandet fattas av Kommunikationsverket.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.