Brännvinspannorna puttrar i Nagu – lokal whisky och gin ska produceras i Flipperhallarna i Vikom
I Vikom var det länge sedan det tillverkades båtar. Nu har dock grundarens barnbarn fått liv i området igen – men nu är det gin och whisky som gäller.
Nagubon Jonathan Smeds har nämligen flyttat in i sin morfar Harry Ölanders gamla kontor i Flipperhallarna.
Här lekte Jonathan som barn och kollade in de nya båtmodellerna.
Sedan dess har mycket hänt.
Flipper såldes och numera byggs båtarna på annan plats.
Hallarna har tjänat som förråd en tid – tills nu.
– Min morfar grundade Flipper boats så när möjligheten fanns att köpa tillbaka hallarna kändes det rätt, säger Jonathan Smeds.
Hem till Nagu igen
Men det senaste kapitlet i historien börjar egentligen i Österbotten.
Jonathan och hans fru Christine Smeds bodde – och bor delvis fortfarande – på en gård där.
Just nu är det full fart med äppelmusteriet där. Men längtan tillbaka till Nagu där de båda är uppväxta hade börjat gro.
– Vi funderade på vad vi skulle livnära oss på. Nu finns det ju inte hur mycket jobb som helst här ute, så då får man skapa det jobb man själv vill ha, fortsätter Jonathan Smeds.
Också pappan tillverkade brännvin
I Österbotten finns destilleriet Kyrö som gjort sig ett namn både i Finland och utomlands.
Samtidigt har redan Jonathan pappa Mikael Smeds tillverkat brännvin i mindre skala som de sålt i hans och mamma Lotte Smeds restaurang i Nagus gästhamn.
Jonathans gamle kompis Anton Lindholm kom med på tåget då även han ville komma tillbaka och bo mer i Nagu.
Det ena gav det andra och nu står det två kopparpannor i en av de nyrenoverade båthallarna.
– Förhoppningsvis kommer vi att ha en egen gin klar till vintern, eller allra senast till sommaren.
Tanken är att vi ska börja göra whisky, men som flera andra destillerier börjar vi med gin då whiskyn måste lagras minst tre år innan den är klar.
Enbär och korn från skärgården
Allt är dock fortfarande i sin linda. Whiskypannan är ännu inte på plats och hunden Indira kikar nyfiket runt i den nästan tomma båthallen. På sikt har de tre kompanjonerna tänkt att de ska göra gin och whisky på lokala råvaror.
Enbär, örter och korn från skärgården. Gin handlar här om att smaksätta inköpt sprit, whisky om att göra allt från grunden och lagra på fat.
Det har minst sagt gått undan.
Familjen köpte ett hus i Nagu i våras som de har börjat renovera.
Samtidigt finns gården och musteriet kvar i Österbotten. Först har själva sprittillverkningsdelen gjorts klar, men det finns stora planer för resten av båthallen.
– Här skulle vi vilja bygga en bar där vi kan ha provsmakning under våra rundturer. Det gamla färjläget ligger här nedanför bakom träden och hit skulle det kunna gå en båt från gästhamnen i Kyrkbacken.
Tillbaka på morfars kontor
Vi har letat oss en trappa upp och bredvid den tänkta baren ligger morfar Ölanders gamla kontor.
Att påstå att cirkeln sluts för Jonathan när han flyttar in i samma rum är knappast en överdrift.
Men om han ska lyckas göra som sin morfar och återigen sätta Vikom på kartan krävs det att mycket faller på plats.
– Först och främst gäller det ju att lyckas med att göra riktigt bra gin och whisky. Men för ett sådant här företag handlar väldigt mycket om att ha bra marknadsföring och branding, att ha en bra story. Och det är inte helt lätt. Det är ju förbjudet att göra reklam för starksprit i Finland, men samtidigt finns det destillerier som verkligen har lyckats att nå ut på andra sätt.
Ni kommer att tillverka alkohol – som ställt till med en hel del problem för många människor. Hur känner du inför det?
– Jo, det finns ju en sådan alkoholkultur i Finland, men vi är lite annorlunda. Det här kommer inte att bli någon billig sprit som folk köper för att supa sig full på. Billig sprit tillverkar staten tillräckligt av. Det här ska bli en hantverksprodukt, en mer exklusiv dryck som folk dricker för att njuta av.
Lär sig ett nytt yrke
Förhoppningen är att flaskorna snart ska finnas på Alko – bland annat i Nagu – och på så många lokala krogar och barer som möjligt i skärgården.
Till föräldrarnas restaurang L’Escale ska det även fortsättningsvis göras brännvin på exempelvis äpplen och rönnbär – vid sidan av den mer storskaliga gin och whiskyproduktionen.
Nu är de inne i en inlärningsfas. Ekonomen Jonathan, möbelsnickaren Christine och Anton som arbetat mycket på olika fartyg ska bli dryckesproducenter.
— Jag har ju lite erfarenhet i och med att farsan har hållit på, men nu handlar det mycket om att läsa på. Vi har en väldig inlärningskurva framför oss. Under våren har vi bland annat gått kurser i Kanada. Det finns ingen riktigt utbildning i destillering i Finland, säger Jonathan Smeds.
Inte ensam om skärgårdsgin
Men gin – och whiskyplanerna i Nagu är inte de enda. ÅU har tidigare skrivit om Pasi Tamminen på Kalkholmen i Västanfjärd som också har planer på att börja tillverka gin.
– Ursprungsplanerna finns kvar. Vi tänker bygga ett destilleri och har ansökt om tillstånd. Förhoppningsvis kan vi börja bygga under vintern, säger han.
Låter bra med lokal ädeldryck av kvalité även om man kanske får vänta 10-16 år innan man har en ”äkta” whisky 🙂
Hoppas att man i framtiden kanske kan tillverka t.ex kirschwasser eller slivovitz om det finns någon som odlar körsbär elle plommon.
Gällande marknadsföringen så kan man alltid göra reklam utanför Finland och försöka komma in på de finare ställena där dessa drycker uppskattas.
Skulle vara på tiden med en ändring av landets alkohollagar och politik till det mer europeiska. Denna förmyndarpolitik har aldrig fungerat och kommer aldrig att göra det heller, ändå håller man fast vid något som är sönder och kostar massor att uppräthålla och gör det svårt för företagare som antingen vill tillverka eller sälja sådant som är starkare än som finns i matbutiken.