Dan Lolax 27.09.2018 06:45

Arkiv

Stora investeringar väntar. Men hur länge? Staden planerar ett historiskt museum som eventuellt placeras i närheten till Åbo slott, men samtidigt efterlyses ett nytt konserthus och nya kollektivtrafiklösningar. Dessa kommer att tära på Åbos redan ansträngda ekonomi.

Inget blir över

Sten på bördan är att också stadens årsbidrag – alltså det som blir över för investeringar, amorteringar och placeringar efter att de löpande utgifterna har betalats – ser ut att få ett minusstreck framför sig.
Det betyder i praktiken att den interna finansieringen inte räcker till för att täcka de löpande utgifterna.
Det är den här skuldspiralen som avgående ekonomidirektören Jukka Laiho varnade för i en intervju för ÅU 15.9.
Den offentliga ekonomin måste trots allt svara på den tillväxt som försiggår runtomkring den.
Åbo har framför sig investeringsbeslut som rör samhällets alla sektorer.
Därför måste fullmäktige under hösten ta ställning till ett tillväxtprogram som sträcker fram till 2029 och som stakar ut i vad staden investerar och med vilken tidtabell.

Förhandlingarna dröjer

Tillväxtprogrammet har redan varit framme i stadsstyrelsen men sändes tillbaka till tjänstemännen i väntan på bland annat den dystra delårsrapport som fullmäktige tog del av i måndags.
Dessutom ville stadsstyrelsen vänta på de kompletterande utredningarna om kollektivtrafikförnyelsen. Också de har kommit och framställer spårvagnsalternativet i betydligt positivare dager än tidigare (ÅU 18.9).
Det beslutsfattarna ännu väntar på är en analys av försäljningen av stadens social- och hälsovårdsfastigheter, ett säljbeslut som fullmäktige fattade redan tidigare i år.
De egentliga förhandlingarna mellan partierna om vad tillväxtprogrammet ska innehålla kommer inte igång förrän den analysen är klar.

Kattelus utgår från sunda ramar

Att döma av signalerna från de två största fullmäktigegrupperna, Samlingspartiet och De gröna, kan förhandlingarna bli hårda.
Lauri Kattelus, samlingspartistisk stadsstyrelseordförande och den som ska leda förhandlingarna, säger att hans parti utgår från de ramar som det ursprungliga tillväxtprogrammet satt.
Kattelus talar om ett trovärdigt tillväxtprogram.
Utgångspunkten är en stark driftsekonomi och en hög självfinansieringsgrad. När dessa två är i skick kan man investera.
– Den senaste delårsrapporten visar att tillväxtprogrammet är nödvändigt. Driftsekonomin rymmer iväg om vi inte får bukt på utgifterna.

Arkiv/ÅU

Bara om driftsekonomin är i skick kan Åbo investera för tillväxten, säger Lauri Kattelus (Saml).

Ratilainen vill se stora beslut

Medan Kattelus väljer att inte lista enskilda investeringar, utan istället betonar en strikt ekonomisk disciplin, så tar De grönas fullmäktigegruppordförande Niina Ratilainen fasta på att det handlar om ett tillväxtprogram.
För De gröna är den bärande tanken att inflyttningen och tillväxten skapar ett investeringsbehov som staden måste kunna möta.
Vid sidan av mindre investeringar finns det större helheter som är i sin egen klass och som hänger ihop sett till stadsplaneringen, säger Ratilainen.
– Nytt konserthus, nytt historiskt museum, nytt yrkeshögskolecampus, kollektivtrafikförnyelsen – frågan är när alla dessa blir av?
Enligt Ratilainen är det nödvändigt att fullmäktige halvvägs in i mandatperioden fattar dessa stora investeringsbeslut, som delar av samma paket.
Hon vill inte i det här skedet säga att återinförandet av spårväg i Åbo är en knäckfråga för De gröna men beskriver spårvägen som en investering som möter de behov som tillväxten för med sig.

Bland annat en ny campus och nya kollektivtrafiklösningar behövs, säger Niina Ratilainen (Gröna).

Programmet ingen självklarhet

Kattelus tror inte att det är möjligt att skapa ett tillväxtprogram som alla fullmäktigegrupper kan omfatta och Ratilainen utesluter inte att det inte blir något tillväxtprogram.
Skälet till att programmet remitterades i första hand var för att De gröna inte kunde godkänna tjänstemännens formuleringar, säger hon.

Plock ur tillväxtprogrammet

• Med kriterierna för en balanserad ekonomi är Åbokoncernens årliga investeringsförmåga sammanlagt 197 miljoner euro.
• Åbos investeringsbehov överstiger just nu stadens investeringsförmåga med 57 miljoner euro per år.
• För att öka investeringsförmågan borde staden bland annat kritiskt utvärdera vilka egendomar som den kan göra sig av med.
• Försäljning av bolaget för social- och hälsovårdsfastigheter skulle ge Åbo 130 miljoner euro.
• Övriga social- och hälsovårdsfastigheter skulle ge Åbo 30 miljoner euro och Räddningsverkets fastigheter 10 miljoner euro.

LÄS OCKSÅ:
”Olyckskorpen” Jukka Laiho lämnar Åbo med en varning
I långa loppet kan spårvagn bli billigare än superbuss
Nytt alternativ: Bygga nytt konserthus i stället för att renovera gammalt
Ledare: Åbo måste prioritera
Ledare: Rödgrönt förhållande

Dan Lolax
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln