Dan Lolax 18.09.2018 17:30

Bär med sig mycket. Jorma Mattinen säger att tiden som rektor lärde honom att nätverka och påverka. Det var en fin tid även om det blåste på toppen, säger han. Foto: Dan Lolax

Öppen atmosfär

Mattinen, som kom till ÅA med endast skolsvenskan som grund, säger att om det är svårt att dyka in i ankdammen så har han aldrig upplevt det.
Atmosfären vid ÅA var öppnare än vid det finska universitetet, det märktes inte minst i viljan att samarbeta med industrin.
– Jag fick hjälp med språket och blev väl mottagen.
Att du blev rektor är kanske det yttersta beviset för det?
– Amen!

Vann med sex röster

Mattinen säger att han inledningsvis inte hade några tankar om att ställa upp i rektorsvalet när det stod klart att Gustav Björkstrand skulle sluta.
I det skedet var han dekanus för Fakulteten för naturvetenskaper och matematik och han och de övriga dekanerna möttes för att fundera kring vem en efterträdare kunde vara.
– Jag blev tillfrågad om att ställa upp och tänkte efter ett tag att jag kanske vågar.
Motkandidat var ÅA:s nuvarande kansler Ulrika Wolf-Knuts, och när valkollegiet lagt sina röster stod Mattinen som ny rektor – med sex rösters marginal.
– Jag och Ulrika var och är goda vänner och hade kommit överens om att vinnaren utser den andra till prorektor.

En bland kollegerna

Under Mattinens tid som rektor fick Finland en ny universitetslag. Förändringen – som bland annat innebar att universitetsanställda gick från tjänsteavtal till arbetsavtal, och att universiteten blev arbetsgivare som kan gå i konkurs – krävde mycket arbete före och efter.
Också rektorsrollen förändrades. Universitetslagen, som hämtar mycket ur aktiebolagslagen, gjorde rektor till vd.
– Men jag har å andra sidan upplevt att jag oavsett det fortsatte vara en ”primus inter pares”, en bland kollegerna.

Kollegiets roll oklar

Mattinen var för universitetsreformen men säger att utfallet inte varit hundraprocentigt. Han tycker till exempel att universitetskollegiet har en otydlig roll.
Å ena sidan ska kollegiet agera som en bolagsstämma, övervaka ekonomin och bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Å andra sidan ska kollegiet inte bestämma om operativa ärenden.
– Här finns dilemmat. Kollegiet ska inte bestämma hur universitetet styrs även om det väljer de externa medlemmarna i styrelsen. Jag har inte ett bättre alternativ men det nuvarande är råddigt.
Tänker du till exempel på hur förra styrelseordförande Martin Granholm ilsknade till på kollegiet och inte ställde sig till förfogande eftersom kollegiet betraktade honom som en möjlig styrelsekandidat bland alla andra?
– Det är inte min sak att blanda mig i hur kollegiet fungerar. Men stiligare kunde det ha skötts.

Kortsiktig politik

Mattinen konstaterar också att den nya universitetslagen inte infriade löftena om autonomi.
Fortfarande utgörs 60 procent av statlig grundfinansiering, vilket ger Undervisningsministeriet möjlighet att styra universiteten.
Den resterande delen är också statlig men finns hos Finlands Akademi och utvecklingscentret Tekes och är konkurrensutsatta.
ÅA har lyckats bra i jakten på dessa så kallade profileringspengar men Mattinen tycker att systemet överlag är luddigt.
Det största problemet är trots allt den finländska universitetspolitikens kortsiktighet, något som märkts extra tydligt under regeringen Sipilä.

Ett kvartal är 25 år

Kvartalsekonomitänket missar att på universiteten är ett kvartal 25 år, säger Mattinen.
– Låt oss säga att man kommer på att ett nytt utbildningsprogram behövs. I bästa fall kan utbildningen börja efter ett år. Magistrar har man efter tidigast fem år, då är vi uppe i sex år minst innan man ser resultaten. Anta att man inser att programmet varit ett misstag. Då måste man beakta alla studerande som redan antagits och utbildningen kan avslutas efter ytterligare fem år. Av det här skälet måste man tänka strategiskt och fatta kloka beslut som man kan lita på.

Valde att inte sparka

Mattinen blev den första ÅA-rektor som måste genomföra samarbetsförhandlingar. I slutändan gick man in för att inte avskeda folk utan lösa behovet av personalminskning genom pensioneringar.
Det valet kritiserades eftersom slumpen kom att avgöra var personalminskningen skede.
– Må så vara men i universitetsvärlden var det en bättre lösning.

HU torpederade ÅA

Som rektor fick han erfara att utbildningsfrågor är regionalpolitik. Sammanslagningen av yrkeshögskolorna Arcada och Novia, som ÅA äger, hade lett till bättre resursanvändning och ett större utbud, säger Mattinen.
Men olika uppfattningar om vad som gynnar Svenskfinland – och en hel del knutpatriotism – ledde till gräl och att det hela rann ut i sanden.
– Jag har också haft en dröm om att få en juristutbildning eller en provisorutbildning till ÅA men kejserliga Alexanders universitet har torpederat det varje gång, säger Mattinen och syftar på Helsingfors universitet.

Offentligheten svår bit

Som rektor var du mycket i det offentliga, bland annat när din rörliga lönedel – bonusen – diskuterades. Hur ser du på den sortens offentlighet?
– Den delen ogillade jag mest. Mycket skrevs som inte stämde eller som vinklades på ett visst sätt. Bonusar, visst jag fick dem. Men min årslön, inklusive bonusar, var klart mindre än Hankens rektors årslön. Det fula ordet var ”bonus”. Det var något som kom med universitetslagen.
Hurdant ÅA är det som du lämnar?
– Det ser ganska bra ut. Kanske talar jag för mycket om pengar men de nya fakulteterna är tillräckligt stora för att deras ekonomi ska tåla mera.
Vad blir ditt förhållande till ÅA nu?
– När jag slutade som rektor bestämde jag mig för att inte lägga mig i beslutsfattandet. Nu när jag formellt är borta är situationen en annan. Jag ställer upp vid behov.
Jorma Mattinen håller sin avskedsföreläsning 19.9 klockan 16.15 under rubriken ”Mina 30 år vid Åbo Akademi”. Plats: auditorium Salin, Axelia, Biskopsgatan 8, Åbo.

Jorma Mattinen

• Rektor för ÅA 2006-2014.
• Ålder: 63.
• Bor i Åbo.
• Familj: fru, två fullvuxna barn, två barnbarn.
• Hobby: Fiske och läsning. Jag har gård i Österbotten så dit går mycket tid.
• Vetenskapare jag ser upp till: Jean Jeneer.
• Ska jag göra som pensionär: Mera tid att resa och läsa den hög av böcker som blivit olästa, och tillbringa tid med barnbarnen. Följa med utbildningspolitiken.

Dan Lolax
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln