Dan Lolax 15.09.2018 09:00

Arkiv/Dan Lolax

Har politikernas öra. Avgående ekonomidirektören Jukka Laiho säger att beslutsfattare i Åbo är villiga att lyssna. Nu hoppas han att de förstår att inte överskuldsätta staden. Foto: Dan Lolax

Servicebehovet lätt att förutse

Överlag tycker han att den offentliga ekonomin har mycket att lära av den privata.
I Åbo har man under Laihos tid som ekonomidirektör försökt komma bort från förfarandet att varje sektor, vid budgetårets början, tilldelas en summa pengar, som i de flesta fall visar sig vara för liten och kräver en tilläggsbudget under årets gång.
Målet är att koppla pengarna till hur servicen är ordnad och hur behovet av den ser ut. Jämfört med den privata marknaden är det lätt att förutse servicebehovet i den offentliga sektorn.

Staten förändrar förutsättningarna

Vi ska återkomma till det här, att träffsäkra prognoser ska styra hur Åbo investerar, men först tillbaka till uppfattningen om Laiho som olyckskorp.
Han vill påminna om att Åbo har haft många goda år, år när budgeten varit i balans tack vare en stram ekonomisk linje.
För tillfället är läget trots ett annat. Förutsättningarna för en balanserad ekonomi har förändrats, säger Laiho och pekar finger mot den finländska staten.
Statsandelarna har skurits ner och beskattningsbeslut gör att den kommunala ekonomin släpar efter den allmänna ekonomin.
Högkonjunkturen syns med andra ord inte i Åbos ekonomi, som i stället präglas av att utgifter ökar i högre takt än inkomsterna.
– Halvtidsgranskningen av årets budget visar att ekonomin försvagats ytterligare.

Investeringsnivån kan inte höjas

Laihos förhoppning är att politikerna i Åbo kan nå samförstånd om det så kallade tillväxtprogrammet, och att det sker innan nästa års budgetförslag presenteras.
– Den politiska diskussionen är trög och komplex, men investeringsnivån kan inte höjas i det här läget. Jag hoppas att man kommer överens om ett avtal, så att man får bukt på skuldsättningen. Annars förtvinar ekonomin.
Laiho påpekar att det handlar om ett tillväxtprogram. Det vill säga ett program som ska möjliggöra investeringar. Frågan är bara i vilken ordning de genomförs, med vilket tidsperspektiv och hur Åbo balanserar sin budget samtidigt.
Tillväxtprogrammet handlar dessutom inte enbart om Åbo stad, understryker Laiho, utan om hela koncernen, alltså om alla de bolag som staden äger och som bidrar till Åbos ekonomi.

Tillräcklig självfinansiering

När man i Åbo talar om investeringar så handlar det till exempel om ett nytt konserthus, om ett historiskt museum, om nya kollektivtrafiklösningar och trafikleder. Hur ska politikerna rangordna dessa?
– Jag har en personlig åsikt men om jag skulle börja prioritera skulle jag ta ställning i fel saker. Det är politikernas jobb att fatta besluten.
Vad ska beslutsfattarna undvika?
– Rättesnöret ska vara att man kan skuldsätta sig, men kontrollerat. Självfinansieringen måste vara på tillräckligt hög nivå och i balans med utgifterna, annars äter detta av investeringsförmågan.

Utbildning bättre än väggar

Laiho säger alltså att Åbo måste undvika att hamna i en situation där de egna finanserna går till att betala av på skulden.
Det här kan man undvika genom en tillväxtkontroll. Det innebär att investeringarna inte får vara överdimensionerade.
– Det här kan betyda att investeringar skjuts fram. Till exempel om prognoser visar att investeringar i kollektivtrafik eller trafikleder inte är nödvändiga just nu skjuter man fram dem några år. Det samma gäller servicenätet, till exempel skolorna. Om vi bygger en ny skola måste vi se till att användargraden är hög. En effektivitetsmätare kan vara kvadratmeter per elev. Vi kan inte bygga väggar om vi inte har elever att placera mellan dem. Det skulle bara innebära att de fasta utgifterna ökade i onödan. Jag tror att de flesta är ense om att det är bättre att investera i bra utbildning än i skolväggar.
Laiho säger att när skolor byggs så ska det vara resultatet av en längre trend. Om man under ett år fler skolelever än beräknat är det ingen katastrof.
– Utvecklingens takt överskattas ofta. Det är den stora utmaningen.
Hur ska det här beaktas i politiken i Åbo?
– Frågan är: När realiseras behoven? Investeringarna ska slås ut på en tidslinje som sträcker sig fram till 2029. Om investeringarnas inte behövs kan de skjutas fram.

Kommunikation viktigt

Laiho säger att han under sina åtta år vid Åbo stad har goda erfarenheter av samarbetet med beslutsfattarna.
Hans uppfattning är att personer i ansvarspositioner vill utveckla staden och därför också förstå de ekonomiska faktorer och den helhet som är av betydelse.
Upplever du att du haft makt att påverka besluten?
– Jag upplever att beslutsfattarna lyssnar på vad ledningen säger så på så sätt har mitt budskap påverkat beslutsfattandet.
Vilket råd ger du till din efterträdare?
– Kommunicera med politikerna. Ge dig tid att samtala och försök tydligt föra fram budskapet att vi inte kan skuldsätta oss hur mycket som helst.

Jukka Laiho

• Född i Raumo 1965.
• Utbildning: Ekonomie magister vid Åbo handelshögskola.
• Bor: framöver på två orter, Åbo är en av dem.
• Familj: Gift, två egna barn, 17 och 19, två bonusbarn och två hundar.
• Hobbyer: Orienterar och fiskar.
• Hur sköter en ekonomidirektör sin egen ekonomi? Genom att bedöma riskerna.

Dan Lolax
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln