Nordkalks Gotlandsfråga har stor betydelse för Pargas
Nordkalks nuvarande kalktäkt på Gotland, Klinthagen. Härifrån kommer merparten av den sten som bränns i kalkugnen i Pargas. Foto: Nordkalk
I tisdags kom beskedet att Mark- och miljööverdomstolen i Sverige avslår Nordkalks ansökan för kalktäkten i Bunge på Gotland.
Det är frågan om en långvarig och dyr rättsprocess, men då Bungemålet har pågått så länge har Nordkalk också hunnit överväga andra alternativ för hur man kan gå vidare.
– Processen har pågått i mer än tolv år. Det har samtidigt medfört att vi har börjat planera och göra utredningar om andra projekt på Gotland, säger Nordkalks chefsgeolog Håkan Pihl.
– Den befintliga kalktäkten, Klinthagen, på Gotland förser oss med sten i tio år till, och för att försäkra oss om en framtid på Gotland på längre sikt utreder vi också annat än Bunge.
Så Nordkalks närvaro på Gotland står inte och faller med Bunge?
– Nej. Visst är frågan stor och processen har pågått sedan 2006, men vi står inte och faller med Bunge.
Håkan Pihl. Pargasbon Pihl är Nordkalks chefsgeolog. Intervjun på torsdagen gjordes medan Pihl var på väg till Estland, där Nordkalk har produktion på tre orter. Foto: Nordkalk
Gotlandssten bränns i Pargas
Merparten av den kalksten som bränns i kalkugnen i Pargas kommer från Klinthagen på Gotland.
Vad är det för specifikt med just den sortens kalksten?
– Den motsvarar stålindustrins behov. Stålindustrin vill ha en kemiskt ren sten med goda egenskaper i förbränningsprocessen, man talar om termiska egenskaper. Man vill att kalciumhalten ska vara hög och andelen föroreningar ska vara låg.
Någon motsvarande kalkfyndighet av jämförbart omfång och kvalité finns inte på det svenska fastlandet, också därför är Gotland så viktigt för Nordkalk.
– Den svenska cementindustrin är också mest verksam just på Gotland, säger Pihl, och läget i Östersjön är bra med tanke på transporter och logistik.
Sysselsättning och naturintressen i konflikt
Nordkalk hann redan beviljas tillstånd och villkor för kalktäkten i Bunge 2014, men efter det beslöt den svenska regeringen att området ska ingå i Natura 2000. Domstolen som nu prövat ärendet har beaktat regeringens beslut.
Kalkbrytningen på Gotland kan beskrivas som en intressekonflikt där naturvärden och sysselsättningsfrågor krockar.
Nordkalk sysselsätter omkring 100 personer på Gotland.
– Metallfacket har varit ett stöd för oss hela vägen, säger Pihl. Besöksnäringen är stor på Gotland, men våra arbetsplatser värdesätts högt då de är året runt.
”Kalk behövs oberoende”
På sajten Hela Gotland är rubriken efter domstolsbeskedet ”Stor oro efter nej till kalkbrytning”, även om intressekonflikten också lyfts fram. Dels handlar det om oro för Sverige som industrination och arbetsplatser, dels påtalas en lättnad för att naturvärden bevaras.
Metallfackets ombudsman uttalar sig och säger att miljön inte vinner i längden, då kalk behövs oberoende och i så fall måste importeras från länder som inte har samma höga miljökrav som Sverige.
– Våra basindustrier är beroende av kalk för sin produktion, lantbruket är beroende av kalk, kalk behövs för ren luft och rent vatten, påminner Håkan Pihl.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.