Turismföretagare om påståendet att svenskan trängs undan i skärgården – "Svårt att hitta tvåspråkig personal"
Nötö. Arkivbild.
I en insändare i ÅU 29.8 beskrev Mikael Sjövall en allt sämre attityd mot svenskan bland företagare i Åbolands skärgård.
”Ifall svenskan ska överleva på riktigt i Egentliga Finland måste vi värna om rätten att få tala svenska i alla livets sfärer i Åbolands skärgård”, konstaterade Sjövall.
Insändaren väckte en livlig debatt på ÅUs webbplats. Läs insändaren och kommentarerna här: Svenskan trängs undan i Åbolands skärgård
Men hur ser skärgårdsföretagarna själva på den omtalade förfinskningen? Hur ser kundunderlaget ut, och hur många efterfrågar svensk service?
”Debatten känns förlegad”
Nagu gästhamn är ett av Åbolands stora dragplåster sommartid. Mikael Smeds och sonen Richard Smeds, som driver restaurangerna L’Escale och Najaden har kunnat följa med utvecklingen en längre tid. L’Escale grundades 1987.
– Min reaktion är att debatten känns lite förlegad. Det här diskuterades ju redan för 10–15 år sen och jag trodde att språkstridernas tid var förbi, säger Richard.
Vid L’Escale finns inga absoluta krav på personalens språkkunskaper.
– Det viktigaste för oss är inställningen, man måste vara trevlig och fördomsfri oavsett vilket språk man talar. Vi har till exempel haft en italiensk anställd här, som har lärt sig lite finska och annars talar engelska. Det går inte att kräva perfekt tvåspråkighet, då får man ingen personal. Säsongen är väldigt kort och Naguborna räcker inte till för att täcka behovet, säger Mikael Smeds.
Mikael och Richard Smeds berättar ändå att de upplevt att vissa företag, särskilt de som saknar lokal förankring, prioriterat bort svenskan. Samtidigt påpekar de att det är finskan som gäller om man vill betjäna kunden på kundens språk.
– Under högsäsongen är cirka 70 procent av kunderna finskspråkiga, och resten talar inte nödvändigtvis svenska heller. Språkförhållandena vad gäller turisterna har varit så gott som oförändrade under en längre tid.
Richard och Mikael Smeds. Foto: Fredrik Häggman
Verksamheten vid Nagu gästhamn togs i våras över av helfinska företagen Auraport och Turun rantaravintolat, efter att det förra hamnföretaget Galonis söktes i konkurs. Hamnkapten är liksom i fjol Niclas Bergroth.
– Även om företagen är helfinska har de ju visat att de bryr sig om tvåspråkigheten genom att anställa mig i år igen. Det är klart att det finns företag i skärgården där ingen pratar svenska, det har jag själv upplevt också. Men hela mitt team är tvåspråkigt och det finns alltid nån som pratar svenska här. Kunderna efterfrågar nog svensk service enligt min erfarenhet, säger Bergroth.
Niclas Bergroth. Foto: Fredrik Häggman
Prioriterar språkkunniga sommarjobbare
När ÅU är på plats är det uteslutande finska som hörs vid de röda försäljningsbodarna i gästhamnen.
I ett av husen driver Nagubon Pirjo Kaino en klädaffär sedan 13 år tillbaka. Hon är själv finskspråkig, men klarar av att betjäna också på svenska.
– Under högsäsongen är nog majoriteten finskspråkig, men vi prioriterar absolut språkkunskaper då sommarjobbare anställs.
Vid en annan av affärerna jobbar Hanna Ruski, som kommer från Björneborg.
– Jag anställdes i våras och blev nästan lite förvånad över hur många av kunderna som pratar finska, med tanke på att 70 procent av Naguborna är svenskspråkiga. Själv kan jag inte svenska men har klarat mig bra ändå. Om jag betjänar en rikssvensk kund brukar det gå bra att prata engelska.
Pargas stad väljer företagare
Pargas stad äger gästhamnen och det är staden som sköter uthyrningen av försäljningsbodarna. Näringslivschef Tomas Eklund berättar att avtalen förutsätter att företagen klarar av att betjäna på finska, svenska och engelska.
– Det ska röra sig om allvarliga problem för att avtalen ska brytas, men jag har inte fått någon feedback om att servicen inte fungerar på flera språk. Visst, vissa av företagen ägs av finskspråkiga, men vi fick inte heller några anbud av svenskspråkiga företagare för just lokalerna i Nagu gästhamn.
– Så vitt jag vet fungerar ändå betjäningen på andra språk i praktiken. Jag tror att det handlar om individuella misstag om någon blivit illa bemött för att han eller hon pratat svenska.
Mellan 50 och 90 procent finskspråkiga
Vid en rundringning till andra turismföretagare i Åboland sägs språkförhållandena bland turisterna röra sig mellan 50/50 och nittio procent finskspråkiga. Flera påpekar samma problem som L’Escale – personalbehovet är stort och utbudet litet.
– Våra servitörer är till största del svenska, så ibland är det i stället så att finskan är svag. Man måste vara flexibel. Personalen måste ju vara yrkeskunnig också, säger Henrika Enestam vid restaurang Kasnäs paviljong, där man i år klarat sig relativt väl i fråga om sommarjobbare.
Också vid Korpoström och Pargas gästhamn är efterfrågan på sommarjobbare ett årligt återkommande gissel. Vid Pargas gästhamn är personalen i första hand svensk- eller tvåspråkig.
– Andelen finskspråkiga kunder närmar nog sig 80 procent under sommarmånaderna. Det finns aldrig tillräckligt med personal så man måste i bland kompromissa med språkkunskaperna, men jag ser inga verkliga problem i den här frågan, säger Kjell Gustafsson som driver gästhamnen.
Kjell Gustafsson. Foto: Fredrik Häggman
Mikael Sjövalls insändare fick också den tvåspråkiga boendeföreningen Pro Seili-Själö att reagera. Läs Pro Seili-Själös insändare här: Förtydligande gällande Mikael Sjövalls insändare
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.