Premiär för strukturkalk i Kimito
Claus Blomberg har första gången valt strukturkalk.
Att hålla pH-värdet i skick är billigare än att försöka höja det om det har blivit för lågt.
Utgående från det har Claus Blomberg i Påvalsby, Kimito i år igen satsat på kalkning – men nu första gången strukturkalk.
– Jag köpte 150 ton, som räcker för drygt 16 hektar. Mängden är anpassad efter att det inte precis blir något guldår beträffande skörden. Jag har räknat ut att vete, korn, ärter och rybs i år kommer att ge ungefär lika mycket som bara vetet gav i skörd i fjol per hektar.
– På vissa skiften blir spannmålsskörden i bästa fall cirka 50 procent av normalskörd. Men jag vet också sådana som har fått bara ett ton vete per hektar då man borde få fem ton för att få kostnaderna täckta och någon sorts lön.
Lönar sig
Blomberg tillägger att man i alla fall måste försöka sköta om åkermarken, det lönar sig.
– Strukturkalkens idé är att ändra markstrukturen så den bättre binder näringsämnena. Samtidigt ska genomsläppligheten för vatten bli bättre och så ska strukturkalken göra att marken bättre tål att trampas på. Allt det här gör att jag tror att det är värt priset, som är tio procent högre än för vanlig kalk, säger Blomberg.
Bra väder för kalkning, säger Mika Lehtinen.
Ska snabbt myllas ner
Hans strukturkalk spreds ut i går och i dag av Mika Lehtinen från grannbyn Högmo. Vartefter han spred ut kalken så myllade Blomberg ner den. På så vis gör den mest nytta.
– Apropå markstruktur så måste torkan få beröm åtminstone för att ha förbättrat den. Torka är faktiskt bättre för markstrukturen än en rejäl vinter. Sprickorna som torkan åstadkommer går djupt ner i marken, och det är bra med tanke på att vi har haft många regniga år så många marker har slammat igen.
– Till exempel minns jag hur min pappa och jag i fjol i nästan två veckor kämpade för att ta upp knappt sju hektar sockerbetor. Vi jobbade i skift dygnet runt och tog paus bara då det regnade mer än jättemycket. Det var nästan så det började ta på humöret.
Minskar fosforavrinningen
Blombergs strukturkalk kom från den första satsen som Nordkalk gjorde i sin enhet Vampula (cirka 130 km från Kimito).
– Av tio samtal nu handlar nio om strukturkalk, säger Jan Drugge, försäljningschef för Nordkalk i södra Finland.
Jan Drugge.
Han säger att den här kalken förbättrar markstrukturen tiotals år framåt, gör lerjordar grynigare så inte regn sköljer lerpartiklar (och därmed fosfor) ut i vattendragen, motverkar skorpbildning och minskar dragmotståndet för maskinerna.
– Men det ska vara 15 procent lera eller mera för att den ska komma till sin rätt. Mest nytta mot fosforurlakning har man på sluttande åkrar och nära vattendrag, säger Drugge.
– I Sverige har man strukturkalkat 55 000 hektar och har 600 000 hektar som mål. Där har man noterat 50 procent mindre fosforavrinning och 15 procents skördeökning. I Finland har en väldigt liten areal strukturkalkats. Överlag kalkas åkrarna i Finland allt för litet, säger han.
Får jordbrukarna något bidrag för strukturkalkning?
– Inte hos oss, men i Sverige kan de få upp till 80 procent om de bildar en dikesförening eller liknande. Men strukturkalkning har nämnts i diskussionerna här om nästa års budget. En rejäl satsning på strukturkalk skulle göra enorm nytta för vattendragen och Östersjön, säger Jan Drugge.
Arkiv/J-O EdbergInom 48 timmar ska strukturkalken myllas ner i jorden annars reagerar den med luften och blir vanlig jordbrukskalk. Här är Mika Lehtinen i gång med kalkspridning medan Claus Blomberg med sin traktor myllar ner kalken.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.