Näringslivet lobbar för riksväg 8: "Vägar är inte utgifter, utan investeringar som ger avkastning"
Arkiv/J-O Edberg
Arkiv/J-O EdbergFRAMTIDSTRO. I en situation med många aktuella vägprojekt och en stor reparationsskuld behövs stora beslut, säger Kaisa Leiwo, vd för Åbo handelskammare. Foto: J-O Edberg
Satsningar på riksväg 8 mellan Åbo och Uleåborg listas som ett objekt som borde prioriteras högt. Det anser Åbo handelskammare, Raumo och Satakunta handelskammare samt Österbottens handelskammare.
– Riksväg 8 går genom allas områden och är en central led för industrins transporter, som fortfarande till stor del går på gummihjul, säger Åbo handelskammares vd Kaisa Leiwo.
De fyra handelskamrarna listar många lokala förbättringar, men Leiwo hoppas att beslutsfattarna också ser vägen som en helhet.
– Traditionellt har man utgått från att vägar repareras avsnitt för avsnitt. Det blir en omkörningsfil här, fyra körfält här, och en cirkulationsplats någon annanstans.
Tänket återspeglas också i budgetfrågor, anser Leiwo: Om pengar tilldelas ett visst avsnitt, är signalen sedan att hela vägen fått ”sina” pengar – och nu får vänta.
Frågan om alternativa finansieringsmodeller blir också viktigare, säger Leiwo, och nämner motorvägen Träskända–Lahtis: Ett privat bolag byggde vägen och skötte den i femton års tid. Ett nyare exempel är E18-avsnittet Fredrikshamn–Vaalimaa.
– Vi kunde också titta på erfarenheterna från andra länder.
Leiwo är också redo att diskutera andra intäkter och en väg- och farledsutredning som gjordes för Kommunikationsministeriet 2013.
– Kanske vi borde väcka dessa frågor till liv igen, i en debatt som inte skulle vara lika känsloladdad som tidigare?
När vägar förfaller drabbas industrin, vilket in sin tur minskar på statens intäkter, påpekar handelskamrarna i sitt gemensamma uttalande.
– Vägförbättringar är inte bara utgifter, utan investeringar som ger avkastning och tillväxt, säger Leiwo.
Det handlar inte bara om snabbare och tryggare transporter. Samtidigt blir det lättare för människor att hitta eller byta jobb, vilket ger nya möten, idéutbyte och innovationer, säger Leiwo.
– Det här är något som går upp för allt fler. Det handlar inte om att vi bara kan spara så och så mycket tid.
Modelleringar som beaktar helheten blir allt vanligare, säger Leiwo. Hon nämner visionen om det så kallade entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors.
– Här gjorde Hannu Piekkola vid Vasa universitet en mycket bra modell där man beaktar avkastningen från bättre rörlighet
Alla som på något vis arbetar med väginvesteringar kunde tänka mer i de här banorna, anser Leiwo. Hon påminner också om vägarnas dåliga skick.
– I en situation med många akuta projekt och en stor reparationsskuld har Finland investerat mycket mindre i vägar än exempelvis Sverige.
Åbo handelskammare har utöver riksväg 8 listat fyra andra objekt och åtgärder.
1. Det behövs ett principbeslut om att bygga entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors.
2. Tungt belastade Åbo ringväg borde förbättras med fler körfält och bättre anslutningsramper och -korsningar.
3. Riksväg 9, Åbo–Tammerfors, borde få bättre korsningar, omkörningsfiler och avsnitt med fyra körfält.
4. När Rävsundsbron mellan Pargas och S:t Karins förnyas inom några år behövs också stora nya väglösningar i S:t Karins, bland annat för S:t Karins västra omfartsväg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.