Inrikesminister Mykkänen besökte Kråkkärret – "En unik förort"
Kråkkärret. Under de närmaste 5 åren investerar Åbo stad 1,5 miljoner i att piffa upp parker och anlägga nya idrottsplatser i Kråkkärret. Foto: Fredrik Häggman.
Stadsdelen Kråkkärret har länge varit ett av Åbos mest internationella områden. I dagsläget är andelen med ett annat modersmål än svenska eller finska ungefär 48,4 procent av de cirka 9 000 invånarna, vilket gör stadsdelen till den mest mångkulturella i hela Finland.
Under fredagsförmiddagen besökte inrikesminister Kai Mykkänen Kråkkärrsskolan Turun Normaalikoulu för att bekanta sig med stadsdelen.
– Kråkkärret är unikt särskilt i ett internationellt perspektiv, eftersom området inte avviker från brottsstatistiken på samma sätt som till exempel de utsatta förorterna i Sverige. Befolkningsstrukturen har förändrats radikalt på bara cirka 20 år, och samtidigt är integrationsproblemen förhållandevis små, säger Mykkänen och fortsätter:
– Jag vill inte romantisera Kråkkärret för mycket, det är klart att det finns utmaningar såsom hög arbetslöshet här också. Men om integrationen görs rätt blir befolkningstillskottet en resurs. Utan elever med andra modersmål skulle ju den här skolan vara halvtom, vilket är ganska talande.
Ryktet stämmer inte med verkligheten
Idén till inrikesministerns besök kom under en av de stadsvandringar som stadsdirektör Minna Arve gjorde bland annat i Kråkkärret, Jyrkkälä och Runosbacken i våras.
– Vi har några förorter som har haft ett dåligt anseende i Åbo, och Kråkkärret är en av dem. Trots ryktet är stadsdelen ändå inte farligare än andra. Vi är här för att se om det finns en modell som kan kopieras, berättar Arve.
De problem som finns i Kråkkärret återfinns även i förorter med lägre andel invandrare. Arbetslösheten i Kråkkärret var cirka 29 procent 2017, ungefär lika hög som i stadsdelarna Pansio och Perno där andelen med invandrarbakgrund ligger kring 20 procent.
Läs också: Jättesatsning ska få Kråkkärret att blomstra – snart börjar drömmarnas park byggas
Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen, Inrikesminister Kai Mykkänen och stadsdirektör Minna Arve. Foto: Fredrik Häggman
Integrationsarbete i skolan
Arve och Mykkänen lyfter särskilt fram samarbetet mellan polisen, socialvården och skolan. Skolan Turun Normaalikoulu, som är Åbo Universitets övningsskola och innefattar grundskola, gymnasium och IB-program, har länge jobbat med integration.
– Bland annat ordnas program på skolan och i området också efter skoltid, vilket stärker gemenskapen i lokalsamhället. Vi har också ett antal lärare och stödpersoner med invandrarbakgrund, berättar rektor Veli-Matti Jauhiainen.
– Jag tror inte att det blir ett problem om andelen som talar ett annat språk ökar i Kråkkärret, så länge det finns gemensamma rum för de som bor här.
Kråkkärrets egna polis är ett bekant ansikte i gatubilden
Vesa Jauhiainen. Foto: Fredrik Häggman
En av orsakerna till att Kråkkärret inte är särskilt stökigt är det lyckade samarbetet mellan polisen, socialvården och skolan. Det menar åtminstone stadsdelens egen polis, Vesa Jauhiainen.
– Min uppgift är att vara ett bekant ansikte, någon invånarna litar på. Många vuxna nyanlända har ett annat förhållningssätt till polisväsendet än finländarna. Många tror att all kontakt med polisen leder till brottsutredning. Det tar länge att bygga förtroende, berättar Jauhiainen.
Under sina tolv år som stadsdelspolis har Jauhiainen blivit ett bekant inslag i gatubilden, och vissa av ungdomarna har också hans privata telefonnummer.
– Visst kräver det en viss personlighet, och arbetet går ofta ut över fritiden. Men jag känner ungdomarna här från att de går i skolan till att jag ser dem ute på gatorna. Man måste gå in helhjärtat för att bygga upp en ömsesidig respekt.
Brottstatistiken visar att Kråkkärret blivit säkrare sedan Jauhiainen började för tolv år sen. Han är ändå försiktig med att ta åt sig äran för det.
– Man ska också komma ihåg att statistiken inte säger allt. De som stod för brottsligheten här för 15–20 år sen var finländare som hamnat på glid i livet, och de bor inte längre här i samma utsträckning. Det finns ett större mörkertal bland invånarna med utländsk bakgrund, just eftersom de är mindre benägna att ta kontakt med polisen.
Jauhiainen ser skolan som den viktigaste faktorn för lyckad integration.
– Ungdomarna här är sällan lata och många drömmer om jobb som läkare eller lärare, men för att det ska lyckas måste de lära sig tillräckligt bra finska. I den frågan har skolan en viktig roll.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.