”Vi måste vara allt mer alerta”
Marinchefen. Viceamiral Veijo Taipalus är kommendör för marinen sedan drygt två år tillbaka. Han har sitt arbetsrum i den anrika kasernbyggnaden vid marinstaben i Lillheikkilä. Foto: J-O Edberg
Marinen upptäcker allt fler utländska örlogsfartyg och militärflyg under sina övervakningsuppdrag på Östersjön.
Den ökade militära närvaron både från Rysslands och Natos sida och det allt spändare läget har gjort att marinen höjt beredskapen.
– Aktiviteten i Östersjön har trefaldigats sedan Ryssland invaderade Krim, säger marinens kommendör viceamiral Veijo Taipalus.
Samtidigt har hotbilderna blivit fler och mera komplexa.
– Utöver beredskapen inom de konventionella vapenslagen måste vi också kunna hantera hot från cyber- och hybridkrigföring. Dessutom har varningstiderna förkortats. Det här gör att vi måste vara allt mer alerta, säger Taipalus.
Han är ändå inte orolig. Beredskapen är god och man klarar av sina uppgifter.
Till de viktigaste uppgifterna hör att övervaka havsområdena, avvärja territoriella kränkningar från havet och trygga sjöförbindelserna.
För den höjda beredskapen har försvaret fått mera anslag.
Men ingen vet hur det går i framtiden. En oro finns för inbesparingar och minskade budgetanslag.
Marinens andel av försvarets budget på 2,4 miljarder är cirka 8 procent. Största delen går till löner och driftskostnader.
– Det blir en stor utmaning ifall budgetresurserna skärs ner. Vår personal har det redan tufft efter de senaste nedskärningarna i samband med försvarsreformen. Tack vare den nådde vi målen i fråga om beredskapen och den operativa verksamheten. Men resurserna är nu på en sådan nivå att det inte går att skära ner mera, säger Taipalus, som är kommendör för marinen sedan början av 2016.
Marinstaben i Lillheikkilä. Den anrika kasernbyggnaden är byggd 1917. Foto: J-O Edberg
Marinens fartyg seglar 1 300 dagar om året. Man kallar också årligen in 1 700 reservister för repövningar.
Den höjda beredskapen tär på de anställda. Samtidigt kräver också marinens nyanskaffningar och renoveringar personalresurser.
– Det här är en obalans vi får leva med. Men vi klarar oss, säger Taipalus, som har rötter i Kauhajoki.
Han är uppvuxen i Vasa och talar flytande svenska.
Marinens högkvarter, marinstaben, finns i Lillheikkilä där Taipalus är stationerad.
Han har sitt arbetsrum i den anrika kasernbyggnaden från 1917.
Vid marinstaben jobbar civila och militära experter inom många olika områden.
För tillfället är det mycket jobb med de nya fartygsanskaffningarna, de fyra korvetterna som ska utrustas med både sjömålsrobotar, torpeder och sjöminor.
Planeringen är i full gång. Under de närmaste veckorna bestäms bland annat vilken sjömålsrobot de nya korvetterna ska ha.
– Korvetterna är multifunktionella eftersom de ersätter sju fartyg. Tack vare dem kan vi upprätthålla vår försvarsförmåga i många år, korvetternas livslängd sträcker sig fram till mitten av 2050-talet, säger Taipalus.
Marinens baser i Åbo.
Marinen
- Har baser i Åbo, Kyrkslätt, Raseborg och Helsingfors.
- Består av Marinstaben i Åbo samt fyra truppförband.
- Utbildar årligen 3 200 beväringar.
- Kustflottan i Pansio ansvarar för utbildningen av de marina förbanden och för fartygsbeståndet.
- Kustbrigaden i Obbnäs utbildar marinens specialenheter, sjöspanare, kustartillerister samt underhållsenheter.
- Nylands brigad i Raseborg utbildar kustjägare och båtförare. Brigaden ansvarar också för utbildningen av marinens internationella kustjägarenhet.
- Sjökrigsskolan på Sveaborg i Helsingfors ansvarar för utbildningen av marinens officerare, underofficerare och officerare i reserven.
- 1 400 personer jobbar inom marinen, cirka 280 av dem jobbar vid Marinstaben i Åbo.
Källa: Försvarsmakten
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.