Smaka på saltvatten eller fiska mört – nytt projekt ska ge Skärgårdshavets gästhamnar ett lyft
UTMANANDE TERRÄNG. Lasse Andersson och Pia Prost funderade länge och väl innan de hittade en lämplig plats för skylten på Bodö. Foto: Robert Seger
Vinden viner och saltvattnet stänker när taxibåten Afrodite studsar fram på Skärgårdshavets vågor. Havet glittrar i solskenet och varken skarvar eller knölvalar i nöd syns till. Inte så många segelbåtar heller för den delen, högsäsongen har ännu inte börjat.
Tore Johansson, eller Tore från Aspö som han också kallas, styr Afrodite mot ön Brännskär som ligger söder om Nagu.
Ombord finns också Pia Prost, tillförordnande koordinator för organisationen Skärgårdshavets biosfärområde, och företagaren Lasse Andersson från Pargas. Tillsammans ska de placera ut informationstavlor på öar i Åbolands skärgård.
Skyltarna placeras i huvudsak vid olika gästhamnar och de är en viktig del av Skärgårdshavets biosfärområdes och föreningen Finlands öars nya projekt som bär namnet Gäddan och gängets ö-expedition. På varje skylt finns information om ön i fråga och en uppgift som besökarna kan göra.
På Brännskär lär man sig att det inte finns något som heter skräpfisk, och uppgiften är att fiska mört. På Houtskär ska man försöka räkna ut hur många färjor man måste ta för att komma dit med bil, och dessutom lära sig att göra knopar, berättar Pia Prost.
Gäddan och gängets ö-expedition omfattar 15 olika öar i Skärgårdshavet. Grafik: Lasse Andersson/Skärgårds Reklam
Skyltarna står kvar i tio år
Tanken med Gäddan och gängets ö-expedition är att uppmuntra seglare och annat båtfolk att besöka olika ställen i skärgården.
– Dels hoppas vi att det här projektet lockar människor till att åka från ö till ö och upptäcka öarnas särart, dels att både barn och vuxna utvecklar en bättre förståelse för hur Östersjön fungerar, säger Prost.
– Det här är bara en tjuvstart. Nu har vi med femton öar men det skulle vara jätteroligt att i någon form ha med hela Åbolands skärgård eller hela finska kusten, speciellt de bebodda öarna.
Prost berättar att skyltarna kommer att stå kvar i åtminstone tio år och påpekar att man kan sprida ut sina öbesök på flera somrar om en semester inte räcker till.
UTMANANDE TERRÄNG. Lasse Andersson och Pia Prost funderade länge och väl innan de hittade en lämplig plats för skylten på Bodö. Foto: Robert Seger
BALANS. När det kommer en vindpust är det inte så lätt att hantera stora skyltar i båtar eller på bryggor. Foto: Robert Seger
Ett av två finska biosfärområden
Skärgårdshavets biosfärområde är som namnet säger inte bara en organisation, utan också ett geografiskt område som sträcker sig från Bengtskär i sydost till Åselholm i nordväst. Dess funktion är att värna om Skärgårdshavets natur- och kulturvärden samt att främja en ekologiskt och socioekonomiskt hållbar utveckling.
Det finns sammanlagt 669 biosfärområden runtom i världen och de ingår i FN-organet Unescos forsknings- och utvecklingsprogram Man and the Biosphere. I Finland finns för tillfället två biosfärområden, ett i Norra Karelen och ett i Åbolands skärgård.
– Biosfärområdet handlar inte bara om biologisk hållbarhet utan också om ekonomisk hållbarhet. Det gör gott för turismen att öarna inte växer igen, eftersom turister förväntar sig att det ska se ut på ett visst sätt här, säger Prost efter landstigningen på Brännskär.
– Man kanske tror att den största biologiska mångfalden finns i orörd natur men så är det inte nödvändigtvis. Stor biologisk mångfald uppstår i områden med många olika biotoper, och kulturlandskap är mycket artrika.
Man kanske tror att den största biologiska mångfalden finns i orörd natur men så är det inte nödvändigtvis. Stor biologisk mångfald uppstår i områden med många olika biotoper, och kulturlandskap är mycket artrika.
Okänt område?
Brännskär är ett exempel på hur människan och naturen kan leva sida vid sida. Två familjer bor på ön året runt, och de livnär sig på bland annat turism, stuguthyrning, lägerverksamhet och båtbyggning. Årets turistsäsong har ännu inte kommit i gång på allvar; bara en segelbåt ligger och guppar vid gästbryggan.
Båten tillhör det tyska paret Manfred Bluhm och Gudrun Heute-Bluhm. Heute-Bluhm vet vad ett biosfärområde är men inte att Skärgårdshavet är ett sådant.
– Det finns väldigt lite pr om det här området på tyska eller andra språk. Man måste hitta det själv, säger hon.
Pia Prost konstaterar att balansgången mellan att locka turister till skärgården och att värna om Skärgårdshavets känsliga natur och kultur är en ständig utmaning för Skärgårdshavets biosfärområde.
”Vår kära skärgårdshobby”
Skylten på Brännskär är på sin plats och Tore från Aspö styr Afrodite söderut. Sunden blir allt bredare och holmarna allt mindre när båten närmar sig det öppna havet. Nästa anhalt är Nötö som ligger cirka 18 kilometer sydväst om Brännskär.
Till skillnad från Brännskär har Nötö en egen butik, och informationstavlan skruvas fast på dess vägg. Butiksföretagaren Nina Liski-Tirkkonen är född och uppvuxen i Helsingfors och blev köpman på Nötö år 2013. Hon tillbringar sommarmånaderna på Nötö men när skärgården tystnar på hösten flyttar hon till fastlandet.
– Jag bor i Tusby och har ett företag i huvudstadsregionen. Annars skulle vi inte ha råd med vår kära skärgårdshobby, berättar Liski-Tirkkonen och tillägger att hon och hennes man Janne Tirkkonen också gör bland annat renoveringar och trädgårdsarbete på Nötö.
– Vår avsikt är att i något skede göra det här till vår enda företagsverksamhet men det har krävt så stora investeringar att det ännu inte är möjligt.
Liski-Tirkkonen och hennes man har också byggt om en gammal sjöbevakningsstation på den närliggande ön Bodö till ett övernattningsställe för båtfolk. Det är dit dagens sista skylt ska föras.
Fyra år gammal idé
Svarthakedoppingarna dyker runt i den lilla viken utanför Bodös gamla sjöbevakningsstation medan Pia Prost och Lasse Andersson monterar den sista informationstavlan på stranden. Bodö gästhamn öppnade sommaren 2016 och de närmaste åren kommer den att utvidgas med bland annat badstrand och bastubyggnad.
Prost hoppas att Gäddan och gängets ö-expedition kan ge skärgårdens företagare ett lyft i form av växande kundströmmar.
– En tanke med det här är att få folk att åka till öar och gästhamnar som drivs av lokalbefolkningen, säger hon.
Idén till projektet föddes för fyra år sedan genom samarbete mellan Skärgårdshavets biosfärområde och Finlands öar. Enligt Prost finns det redan ett liknande koncept i åtminstone Danmark.
Smaka på havsvatten i Tunhamn
Dagen i skärgården lider mot sitt slut och Tore från Aspö startar Afrodites motor. Han ska skjutsa skyltmontörerna tillbaka till Kirjais i Nagu, där resan började klockan sju på morgonen.
En viktig fråga återstår ändå. Vilken ö och vilken skylt är Pia Prosts personliga favorit?
– Jag måste faktiskt säga Tunhamn. Där handlar uppgiften om havets salthalt och den går ut på att man ska smaka på havet. Man behöver salt och vatten, och på skylten finns instruktioner för hur man kan blanda ihop Östersjövatten, säger Prost.
Där finns till och med ett recept på Döda havets vatten men det får man lov att spotta ut när man smakat.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.