Ett osannolikt försvarsgille
Det är i Aamulehti försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) väljer att göra sin spelöppning den här gången. Mothugg får han direkt, också av de andra regeringspartierna.
Intervjun som publicerades i fredags blir avstampen till många rubriker under veckoslutet, vilket verkar passa Niinistö mer än väl. Också på lördag får han vara i ljuskäglan och citeras bland annat med att han visste att han var provokativ.
Aamulehti-intervjun är uppbyggd kring de åtgärder Niinistö vill se följande regering förverkliga i ”hans” ministerium, det vill säga försvaret.
Att han själv skulle sitta i den regeringen är sett till Blåas nuvarande understöd ytterst osannolikt, men utgången i framtida regeringsförhandlingar kan förstås ingen veta. Och Niinistö kan förstås byta parti.
Oberoende: Det är följande regering som ska spara på försvarsanslagen. Niinistö vill redan nu berätta hur.
Det här kunde Aamulehti gärna ha problematiserat lite. Om det finns sådana stora och hotande behov av att spara, kunde försvarsministern då till exempel ha fått kommentera någonting kring de planerade stridsflyganskaffningarna? Eller berätta något om hur han hittills har sett till att ministeriet drar in svångremmen?
Nu fick Niinistö istället utrymme berätta hur fel föregående regeringar har resonerat när de har stängt garnisoner, dragit in på stampersonalen, dragit in på antalet repövningar. Detta ojande över tidigare beslut är som lovsång för Niinistös försvarskonservativa väljarkår.
Sedan fick Niinistö resonera kring hur kommande regering inte får spara och hur den ska spara.
Medveten om vad som kommer att ta hus i helvete föreslår han som ett sparexempel: Stäng temporärt armén för kvinnor!
Den frivilliga värnplikten är lättare åtgärda än den obligatoriska, resonerar Niinistö. Han har räknat ut att om man låter bli att ta in kvinnor i försvaret under ett år sparar man fyra miljoner, och skulle man ta in kvinnor enbart i en omgång istället för två, halveras summan, då sparar man två miljoner.
Helt enkelt imponerande ministermatematik.
Utan att ha någon om helst insikt i försvarsutgifter verkar det ändå som om man kunde hitta andra sparobjekt.
De summor som i allmänheten har nämnts för de kommande och på ett brett plan accepterade stridsflyganskaffningarna handlar om sju till tio miljarder, inte miljoner.
Då kunde man till exempel föreslå att en bara aningen lite bättre förhandlare kunde få ner den nu pågående upphandlingens slutsumma: pruta nu säg med fyra miljoner.
För vad är fyra miljoner om man ska ut och shoppa med tio miljarder?
När vi har den här sifferexercisen avklarad kan vi återgå till vad försvarsministern sa om kvinnor.
Han sa (i debattens ursprungsintervju, Aamulehti 18.5) att han tycker kvinnor gör väl ifrån sig i armén (bra att han har märkt det) och att han absolut inte har något emot kvinnor.
Det är trots allt märkvärdigt hur bekant den retoriken låter, kanske Jussi Niinistö läser Hufvudstadsbladet?
Där har vissa av Handelsgillets bröder citerats med ungefär likadana ordval, då handlar det om näringslivet, inte försvaret. Även de mest konservativa i Handelsgillet verkar kunna medge att det finns kvinnor som lyckas väl i näringslivet (!) och de har då verkligen inget emot kvinnor.
Men kvinnorna göre sig icke besvär, dessa gillesbröder vill inte öppna gillet för det andra könet.
I fråga om Handelsgillet finns det hopp. Det finns en styrelse som visserligen får kämpa i motvind, men som kommer att driva igenom förändringen, uppdateringen till dagens värld, liksom.
I fråga om försvarsmakten finns inte bara hopp, utan till och med tro på att en tillbakagång till en tid då kvinnor stängs utanför är en helt förlegad idé.
I fråga om Jussi Niinistös politik är det svårare. Han säger i intervjun att när han började som försvarsminister talade man om armén som en utbildningsorganisation, nu talar man om en beredskapsorganisation.
Han säger att det är bra, och att det är som en återgång till slutet av 1980-talet vad gäller tankesättet. Beredskapsmodellen i sig kan vara okej, men det är illa om återgången till forna decennier har smittat av sig på ministerns övriga tankegångar.
Från år 1995 har kvinnor i Finland kunnat utföra värnplikt. Och ministern, det är ”från år”, det finns inget ”till år”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.