För närvarande erkänner lagen inte barns växelvisa boende hos två föräldrar i en skilsmässosituation. Det här leder bland annat till problem när det gäller flera bidrag, bland annat barnbidraget och bostadsbidraget.
Bidragen kan betalas endast till en förälder, även om barnet tillbringar lika mycket tid hos den andra.
Det här framkommer ur en rapport som granskat vilka problem som uppkommer när barn bor växelvis hos två föräldrar.
Arbetsgruppen tillsattes av Social- och hälsovårdsministeriet, men inkluderade medlemmar även från Justitieministeriet, Undervisningsministeriet och Finansministeriet samt FPA och Helsingfors stad.
Rapporten konstaterar att växelvist boende är en allt vanligare boendeform för barn och att myndigheterna bör arbeta för att röja hindren för det. För närvarande utgår lagstiftningen från att barn bor i kärnfamiljer där båda föräldrarna är närvarande eller hos ena föräldern – vanligtvis mamman.
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) är ändå mån om att framhäva att underlättandet av barns växelvisa boende inte ska ses som ett moraliskt ställningstagande.
– Vår uppgift är inte att bestämma vad som är rätt eller fel. Vår uppgift är att skapa servicestrukturer som främjar barnets rätt. Jag har inte makt att ta ställning till om systemet är bra eller dåligt, sade Saarikko på presskonferensen på torsdagen.
Saarikko lade ner den planerade familjeledighetsreformen i februari. Då kritiserades hon bland annat av undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) som hävdade att beslutet berodde på Centerns förlegade värderingar. Enligt kritiken är Centern ovillig att beakta andra familjeformer än de så kallade traditionella.
– Det här är ett känsligt ämne. Arbetsgruppen har inte tagit ställning till om det är rätt att föräldrarna delar på vårdnaden. Men det är vardag för kring 15 procent av skilsmässofamiljerna och god lagstiftning måste beakta det, sade Saarikko.
Beslutet att skapa arbetsgruppen kom efter att Justitieministeriet i september i fjol publicerade ett betänkande om en reform av vårdnadslagen. Planen är att reformen ska behandlas i riksdagen i juni.
Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) deltog också i torsdagens presskonferens. Han stannade dock i bara tjugo minuter och under den tiden sade han inte så mycket. I praktiken konstaterade han att reformen av vårdnadslagen är ett av ministeriets spetsprojekt, vilket han brukar konstatera om de flesta projekt han uttalar sig om.
Enligt skolhälsoenkäten 2015 bodde 67 procent av 8- och 9-klassare i en familj med båda föräldrarna. 11 procent bodde växelvis hos vardera föräldern, 11 procent hos en ensamstående förälder och 7 procent hos en förälder som ingått ett nytt äktenskap. Resten bodde på något annat sätt.
– Det finns tre huvudsakliga poänger för varför det här arbetet är viktigt: för det första ska lagstiftningen stöda barnets rätt till ett gott liv, för det andra ska den stöda föräldraskapet och föräldrarnas närvaro, och för det tredje ska samhället överlag stöda föräldrarnas goda samvaro även efter skilsmässan, sade Saarikko.
Härnäst kommer de aktuella ministerierna att fundera på hur man ska gå vidare med arbetet. Ett problem som identifierats i rapporten är bristen av bra data om växelvist boende. I och med att växelvist boende inte identifieras av lagen, finns det inga exakta data om hur vanligt det är. Skolhälsoenkäten ovan bör betraktas som en fingervisning.
I Sverige har myndigheterna genomfört omfattande enkäter för att kartlägga situationen. Där visade det sig att 35 procent av barnen i skilsmässofamiljerna bodde växelvis hos vardera föräldern.
Växelvist boende var vanligare i familjer där föräldrarna hade hög utbildningsnivå och inkomst. Dylika enkäter torde vara möjliga att genomföra även i Finland.