Terrormisstänkt avbröt rättegång – hade innan det förklarat krig mot kvinnor
Arkiv/Dan Lolax
Direktsändes. Allmänheten och medierna tog del av förhören med Bouanane via en direktsändning från Starrbacka fängelse. Foto: Dan Lolax
Abderrahman Bouanane ser sig själv som en soldat i kriget mot kvinnan.
När Egentliga Finlands tingsrätt på tisdagen förhör Bouanane för första gången återkommer den 23-åriga marockanen till sitt kvinnohat.
Kvinnor har alltid irriterat honom, i hemlandet och i de europeiska länder han befunnit sig i förutom Finland – han nämner Tyskland och Italien.
Men det var först i Åbo som han fick tillfälle att utföra en attack mot dem som han upplever har förstört islam.
Bouanane, åtalad för två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte i Åbo i augusti, är klädd i en röd och grå collegetröja när tingsrätten sammanträder i Starrbacka fängelse.
Tingsdomare Tapio Katajamäki övervakar processen. Medierna följer med sessionen i en sal i rättscentret i Åbo, där rättegången direktsänds.
Bouananes försvarsadvokat Kaarle Gummerus tar till orda först. Han ställer frågor om Bouananes väg till Finland och händelseförloppet den 18 augusti i fjol.
Någon detaljerad genomgång blir det inte. Bouanane kommer inte exakt ihåg när han lämnade Marocko eller vilka länder han rest genom, även om han nämner att resan varit utmanande.
Han säger sig ha varit i Finland ett par år innan attacken, men var och hos vem han bott vill han inte säga.
Marockanen kan finska tillräckligt bra för att förstå försvarsadvokatens frågor. Det här leder till att han ibland svarar direkt ja eller nej på finska på frågorna.
Ibland inväntar han inte tolkens översättning. Det här irriterar tingsdomare Katajamäki som vill att Bouanane håller sig till den överenskomna proceduren.
– Det här är inte ett förslag utan en order, säger Katajamäki.
Det här förblir inte rättegångsdagens enda konflikt.
Mycket av det som Bouanane säger till Gummerus är känt sedan tidigare. Marockanen lämnade S:t Karins på morgonen den 18 augusti och cyklade till Åbo och moskén där.
Senare, till häradsåklagaren Hannu Koistinen, säger Bouanane att han i moskén debatterade en t-skjorta som en besökare bar. På t-skjortan fanns Englands flagga och England är islams fiende, motiverar Bouanane.
Efter moskébesöket bandade han ett så kallat manifest utanför Domkyrkan och laddade upp videon på nätet.
Ha lade också upp en flagga, en symbol för terrorgruppen Islamska staten, på sin Facebooksida.
Efter det här begav han sig till busstationen. Bouanane säger att han inte genomförde den planerade attacken på en beväring i busstationen eftersom han upplevde att folk stirrade på honom.
Istället tog han bussen den korta vägen till Salutorget.
Gummerus går igenom händelserna på Salutorget attack för attack och frågar Bouanane om hur mycket som hans minns av knivhuggen och offren.
Bouanane säger att han minns de första offren. Han ler när han berättar hur han huggit mot deras halsar.
Han gestikulerar för att visa huggen. Ibland grimaserar han när handklovarna skaver mot hans handleder.
Centralt för rättegången är i vilken utsträckning som Bouananes attacker var överlagda.
Åklagarsidan vill visa att marockanen hade en plan och ett syfte. Å ena sidan verkar han bekräfta det själv genom att säga att han ville mörda tre kvinnor.
Han pratar också om att halshugga offren och hålla upp avskurna huvuden för alla att se.
Å andra sidan säger han att när han misslyckas med detta så bestämmer han sig för att fly.
Att attackera den italienska kvinnan med barnvagnen var något han bestämde sig för i sista stund. När han väl fattat det beslutet blev syftet att halshugga också henne.
Attacken tar slut på Brahegatan där Bouanane möts av en polisbil. Där knivhugger han ytterligare två kvinnor, men den sista av dem, som han håller mellan sig och polisen, kommer Bouanane inte ihåg att han skulle ha skadat.
Han beskriver konfrontationen med polisen som överraskande. Hade den inte gått så snabbt skulle han ha attackerat också polisen.
Gummerus håller sin utfrågning kort. Åklagarsidan däremot tar längre tid på sig. Det är under det förhöret som Bouanane visar sitt hat för kvinnor.
Attacken mot det första offret, en medlem av Jehovas vittnen som delade ut församlingens material på Salutorget, föregicks en av provokation, säger Bouanane.
– Hon och hennes kompis ofredade mig sexuellt, säger marockanen och tillägger, som svar på åklagare Koistinens följdfråga om hur:
– De log.
Bouanane säger att han var medveten om att det första offret tillhörde Jehovas vittnen. Viktigare verkar trots allt de pinsamma känslor som kvinnor väcker i honom vara.
Han säger att han vill attackera kvinnor för att förbättra sin egen situation och komma långt bort från dem. Det misslyckades, säger han lakoniskt och ler.
Han nämner också en lista över kvinnor som ofredat honom, men det förblir oklart huruvida listan är konkret eller Bouananes sätt att sammanfatta sitt hat mot de kvinnor som han upplever har ofredat honom.
Han beskyller kvinnor för att med sin närvaro ha förstört muslimska länder.
– Varför skrek du ”Allahu akbar” när du genomförde attackerna? frågar Koistinen.
– Det var något jag kände att jag måste ropa.
– Vad betydde det ropet för dig då?
– Att jag var i krig mot kvinnorna. Inte mot män.
LÄS OCKSÅ: Rättspsykolog i ÅU 31.8.2017: ”Han är ilsken på samhället i stort men i synnerhet på kvinnor”
Koistinen försöker genom sina frågor visa att Bouananes intentioner aldrig var att fly eller försvara sig, utan snarare att mörda så många som möjligt.
Bouanane håller trots allt fast vid att attacken mot Hassan Zubier var ett sätt att varna de män som försökte ingripa.
När tingsrätten samlas igen efter lunchpausen uppstår direkt ett problem. Bouanane vill inte sätta sig. En irriterad tingsdomare Katajamäki frågar varför.
– Det känns inte bra att sitta här, svarar Bouanane.
– Inte känns det bra för mig att sitta här heller, replikerar Katajamäki och uppmanar igen Bouanane att sitta.
– Varje ny sak som jag använder för mig till helvetet, förklarar Bouanane, trots att stolen ifråga är densamma han satt på innan lunch.
– Jaha. Nu har du två alternativ. Antingen sitter du ner eller så förs du ut.
Bouanane vägrar sitta ner och förs ut. Katajamäki uppmanar försvarsadvokaten Gummerus att förhandla med sin klient.
Förhandlingarna förblir resultatlösa. Gummerus bedömer att det inte längre är möjligt att genomföra förhöret med Bouanane, på grund av dennes sinnestillstånd.
Katajamäki konstaterar att onsdagen vikts för förhöret med den åtalade.
Därmed ger tingsrätten marockanen en ny chans att svara på åklagarsidans frågor. Återstår att se om han tar den.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.