Pargasboxare fick nöja sig med silver
Många roller. Mia Salokannel satsar på boxningen men bollar också med rollerna mamma, företagare och studerande. Foto: Mikael Heinrichs
I ett år hade Pargasboxaren haft siktet inställt på ett enda mål i idrottskarriären: att ta guld vid FM-tävlingarna i Björneborg förra veckoslutet. Det gick inte vägen – men Mia Salokannel ser trots det positivt på framtiden.
– Jag tävlar nu målinriktat för tredje säsongen och har redan varit med och nosat på landslagstruppen. Samarbetet med nya tränaren Tom Heiskanen har betytt ett stort steg framåt för mig, säger 30-åringen som bott i Pargas i nio år.
Samarbetet med den nya tränaren har löpt bra. Heiskanen är själv tidigare proffsboxare med sju matcher under bältet i slutet av 80-talet samt ett par FM-medaljer från början av samma årtionde.
– Han är krävande och noggrann med sina instruktioner. Och under tävlingssäsongen gäller det nog att kolla med honom vad som är tillåtet och vad som inte är det, skrattar Salokannel.
Efter FM hoppas hon igen få en chans i landslaget samt att undvika skador som hittills sett till att 30-åringen endast varit med på läger så här långt.
– Den ultimata drömmen skulle vara att ta en plats i OS-lägertruppen. Det i sig garanterar ju inget, men …
Mia Salokannel
Ålder: 30 år
Representerar: Turun Teräs
Favoriträtt: fisk
Gillar att: skriva. Det är ett slags avkoppling för mig.
Bästa boxningsfilmen: Million Dollar Baby
Jobbar: som massör, specialiserar sig för tillfället ledernas och kotornas rörlighet och ska avlägga examen denna vecka.
Målsättning: Att knipa en plats i landslagstruppen.
Meriter: Två FM-silver i damer 51 kg, Årets boxare i Egentliga Finland 2016.
Hon missade FM i fjol på grund av en skada, men har tränat målmedvetet – och dessutom hunnit inleda sin bana som massör – under det senaste året.
– På slutrakan inför FM blev det att träna dubbla pass, vilket betyder att jag som mest gjorde 13 träningspass under en vecka. Veckan innan FM blev det att slå ner på takten en aning inför tävlingarna, men där är det fredagens vägning som gäller och matcher först på söndag, säger Salokannel.
Hur går de sista förberedelserna till, isolerar du dig helt och hållet från omvärlden de sista dagarna?
– Nä, det skulle nog inte lyckas. Jag går igenom och visualiserar på kvällen innan jag lägger mig hur det känns att gå till ringen, kliva in i ringen, nudda handskar innan gonggongen ljuder … På morgonen går jag igenom varför jag gör det jag gör, vad som driver mig och påminner mig själv att jag är tillräckligt duktig som boxare. Med bra träning i bagaget ska det nog gå vägen. Jag brukar inte just vara nervös och spänd inför matcherna.
Salokannel som ursprungligen är från Somero har bott i Pargas sedan 2011 – och trivs hur bra som helst. Hon har hittat lokala sponsorer som hjälper till med att möjliggöra idrottssatsningen.
Med 7- och 9-åriga barn hemma gäller det dessutom att pussla en hel del.
– Men tack vare att man i princip är sin egen herre som företagare går det att bygga upp det hela runt min träning. Behöver man åka på träningsläger vet man att det svider till i den egna plånboken just då, men det är i alla fall möjligt.
Hur ser barnen på ditt boxande?
– De är nog rätt nyfikna till en viss grad, men matcherna vill de inte gå på. De tycker det är alltför tråkigt, men de vill ofta vara med och välja vilken låt som spelas då jag går till ringen. Men då jag är hemma så är jag inte ”boxaren” alls.
Hur viktig är just musiken för en boxare?
– Jag gillar låtar med ett budskap då jag går till ingen och då jag är ute och joggar ska det vara musik som får adrenalinet att flöda.
Jämn match slutade i förlust
I Mia Salokannels viktklass gick hon och Rovaniemiboxaren Fatma Hajizadeh direkt till söndagens final, eftersom inga andra boxare fyllde kriterierna för att få delta i FM. Matchen blev enligt Salokannel och hennes tränaren Tom Heiskanen en domarfars – och båda håller fast vid att Salokannel var den bättre boxaren.
Domarrösterna föll 4–1 då fyra av domarna ansåg att Hajizadeh vunnit alla tre ronder medan en av domarna gav Salokannel två ronder och Hajizadeh en.
– Första ronden är det inget snack om, den förlorade jag nog. Men de två andra ronderna tycker jag att mina träffar var bättre och renare än hennes, vilket också många andra som såg matchen i Björneborg håller med om. Jag är otroligt besviken och tycker att domarna på den här nivån borde vara bättre, säger Salokannel.
Motståndaren gick in i matchen som väntat och använde en del tjuvknep, men
– Det var en del andra boxare som också råkade ut för konstiga domslut under finalpassen, men i de första omgångarna gick domsluten rätt till.
Salokannel överväger nu att åka till Danmark på en sparringresa de närmaste veckorna och kommer eventuellt att delta i Tarmo Uusivirtas minnestävlingar i Helsingfors senare i vår.
– Men trots förlusten hoppas jag att komma med i landslagstruppen.
Av de övriga Åboboxarna tog Ismael Sherzad brons i herrarnas 81-kilosklass. I herrarnas tungvikt (91 kg) tvingades Petri Palomäki lämna återbud på grund av sjukdom. I klassen 60 kg för damer tog olympiern Mira Potkonen ett väntat FM-guld.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.