Fenomenet S:t Karins
Staden S:t Karins har förändrats och förnyats under de senaste åren. Tillväxten har varit stabil och befolkningen har ökat. Den som besökte staden på 1990-talet och kommer på nytt i dag, märker förändringen. S:t Karins har förvandlats, från att ha varit en förort till Åbo och ett vägskäl till Pargas och skärgården, till en stad med starkare egen profil, trots att staden på många plan är integrerad med Åbo.
S:t Karins sträcker sig nästan från travbanan i Skogsbacka i norr till Kustö och Pargas i söder. Efter samgången med Pikis år 2009, blev S:t Karins också betydlig mera lantlig, med skogsområden i nordost. Littois, som delas mellan S:t Karins och Lundo, utgör något av en relativt anonym pärla. Anmärkningsvärt är att staden har ca 140 km strandlinje.
Befolkningstillväxten i S:t Karins har varit imponerande. Staden har i dag 33 099 invånare jämfört med 24 390 år 1990. Också andelen svenskspråkiga av befolkningen har ökat, från 3 % år 1990 till 4,3 % år 2017.
Orsakerna till att en stad växer är många och ibland svåranalyserade. S:t Karins stora fördel är och har alltid varit riksväg 1. När motorvägsavsnittet mellan Åbo och Pemar öppnades år 1997, fick stadens näringsliv en extra vitaminspruta, då Krossi området började växa. I dag har Krossi över 200 företag och ca 1 500 arbetsplatser. S:t Karins stad har också nationellt uppmärksammats för sin positiva företagsatmosfär. Staden är definitivt värd en eloge för det, men man måste också samtidigt konstatera att S:t Karins viktigaste styrkor är läget, läget och målmedvetenheten att förnya sig.
Kranskommunerna S:t Karins, Lundo och Reso har också under flera år dragit nytta av en viss tröghet i Åbo, gällande markanvändningen och beslutsfattandet överlag. För tillfället syns det ändå en tendens att även Åbo börjar rycka upp sig och drar nytta av megatrenden att människor vill bo i städer. Åbos ökade aktivitet är ändå inget hot mot S:t Karins, tvärtom så drar hela regionen nytta av att centralorten har ångan uppe.
S:t Karins centrum har de senaste åren genomgått en häftig förvandling, från ett 70-tals betongkvarter till en modern blandning av bostäder och service. Det är imponerande att man i staden, som ändå på något vis är en förort till Åbo, lyckats skapa en stark egen profil och ett eget ekosystem. Ska en stad ha en framtid, måste man våga satsa. Ingen stad eller kommun har ännu lyckats nå framgång genom att oroa sig för framtiden och låta bli att göra saker.
Det är inte bara nya företag och investeringar i byggnader samt infrastruktur som skapat S:t Karins medvind. Staden har byggt upp och utvecklat moderna och innovativa kommunala verksamhetsmodeller inom bland annat social- och hälsovården. Utmärkande för S:t Karins är också att staden, efter samgången med Pikis år 2009, lyckats undvika geografiskt politiskt gurgel. Många kommuner, som gick samman år 2009, är ännu kvar i det förgångna och kör på med mantrat att det ska finnas samma service på alla ställen, oberoende av vad som händer i omvärlden.
ÅU har under veckan berättat om både stora och små framsteg som lyfter fram S:t Karins tvåspråkiga vardag. Biografen i S:t Karins kommer att visa mera filmer på svenska. Den stora nyheten är att stadens svenska skola trots allt kan få ett nytt skolhus. Det är bra att S:t Karins får upp ögonen för behovet av service och verksamhet på svenska. Ju mera staden gör på svenska, desto större avkastning kan staden räkna med i form av nya S:t Karinsbor. Staden har allt att vinna och ingenting att förlora på att satsa mera på en tvåspråkig profil och verksamhet.
S:t Karins har utvecklats från ett vägskäl till Pargas, till en stad med en egen själ. Utvecklingen kommer inte av sig själv, den kräver konkreta projekt och verkställighet. När S:t Karins planerar för framtiden lönar det sig att beakta den svenskspråkiga befolkningens, som dessutom ökar, behov och potential. Det är inte många städer i vårt land som kan stoltsera med att den svenskspråkiga befolkningen ökar, men både S:t Karins och Åbo har denna förmån, som man ska använda på bästa möjliga och mångsidiga vis.
Att profilera sig på flera språk är egentligen ganska enkelt, det handlar om att vilja. Ju starkare svenskan är i S:t Karins, desto bättre är det för tvåspråkigheten i hela landskapet. Vid flera sammanhang brukar man jämföra S:t Karins och Pargas, åtminstone i näringslivssammanhang och från Pargas horisont. Det kan man sluta med, Pargas och S:t Karins går inte att jämföra, Pargas har ingen riksväg 1, Pargas har landsväg 180.
Ännu tillbaka till S:t Karins, en förbättring av den svenska versionen av stadens webbsajt kunde vara en bra början.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.