Terrormisstänkt i Åbo: Jag ville halshugga
Log för fotograferna. Abderrahman Bouanane satt lugnt genom hela den första dagen av rättsprocessen mot honom. När han uttalade sig kom det som en överraskning för försvaret. Foto: Dan Lolax
Ett leende flimrar över Abderrahman Bouananes läppar där han sitter framför en här av pressfotografer.
Rättegångssalen i Starrbacka fängelse fylls av ljudet av kameror, samtliga riktade mot den 23-åriga marockanen som står åtalad för två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte i Åbo i augusti i fjol.
Klockan är strax efter halv tio på måndag förmiddag. Det är dag ett i rättegången mot Bouanane.
Mediernas representanter har genomgått en rigorös säkerhetskontroll innan de, några minuter innan rättsprocessen inleds, tillåts fotografera Bouanane.
Det här kan vara sista chansen att fånga marockanen på bild.
Efter den första rättegångsdagens lunchpaus, och under resten av processen, hänvisas alla utomstående till en sessionssal i rättscentret inne i Åbo. Där direktsänds rättegången.
Efter några minuter beordrar tingsdomare Tapio Katajamäki journalister och fotografer till sittplatserna bakom Bouanane.
Bakom Bouanane sitter också två vakter. Längs salens väggar står ytterligare fängelsepersonal.
Tingsdomare Katajamäki slår fast, trots Bouananes försvarsadvokat Kaarle Gummerus invändning, att Bouanane ska hållas i handklovar under resten av rättegången.
Försvarsadvokat och medhjälpare sitter i salens mitt, till höger om Bouanane. Ännu längre till höger sitter tolken som översätter allt som sägs till arabiska.
En bit in i rättegången ber Ari Huhtamäki, rättsbiträde för Hassan Zubier, att tolken ska flytta sig närmare Bouanane.
– Jag sitter i en korseld av översättningar och har svårt att koncentrera mig, säger Huhtamäki och hänvisar till tolken som sitter bakom honom och Zubier och översätter allt som sägs till svenska.
Zubier är den brittiska medborgaren, bosatt i Sverige, som skadades svårt när han försökte rädda livet på det första dödsoffret på Salutorget.
Han kommer att sitta med under varje rättegångsdag. Åbo stad och stadens resebyrå Visit Turku bekostar Zubiers kost och logi och resor under rättsprocessens gång.
För det är han tacksam, liksom för att rättegången nu inletts.
Till ÅU sa Zubier att han sitter med för att Bouanane ska kunna se honom. Under hela första rättegångsdagen sitter han vänd mot Bouanane. Sju, kanske åtta meter skiljer männen åt.
Zubier nickar när häradsåklagare Hannu Koistinen går igenom händelseförloppet och beskriver de knivhugg som gjort att Zubier kommer att vara beroende av rullstol resten av sitt liv.
Han fnyser ironiskt när försvarsadvokaten Gummerus säger att Bouanane erkänner att han attackerat Zubier på det sätt som åtalet gör gällande.
Vid några tillfällen sneglar Bouanane mot Zubier, men om deras blickar möts är svårt att avgöra.
Medan åklagarsidan och de målsägandes biträden går genom åtalspunkterna och straff- och ersättningsyrkanden signalerar Bouanane till tingsdomare Katajamäki vid ett par tillfällen att han vill säga något.
– Du får tillfälle att tala senare, svarar Katajamäki och syftar på den 17 april, när Bouanane ska svara på de anklagelser som riktas mot honom.
Trots det beviljar han Bouanane en kort inlägg strax innan lunchpausen. Det här sker strax efter att åklagarsidan har gått igenom attackerna på Salutorget, och dragit paralleller mellan knivhuggen mot offrens hals och terrorgruppen Islamiska statens avrättningar.
– Jag vill halshugga två personer och sedan gömma mig, för att sedan kunna halshugga flera, säger Bouanane via tolken.
Uttalandet kommer som en överraskning för Bouananes försvar.
Under lunchpausen förklarar Gummerus att uttalandet inte överensstämmer med det som Bouanane sagt i samtal med försvaret. Då har marockanen sagt att han försökt fly efter de första attackerna.
Åklagare: Första offret kan ha valts medvetet
Rättegången mot Abderrahman Bouanane handlar inte om han är skyldig eller inte, utan om varför han utförde attackerna och i vilken grad det var överlagt.
I viss mån kan man säga att det är strafflagens paragraf 34 a – ”Om terroristbrott” – som prövas.
Åklagarsidan säger att Bouanane gjort sig skyldig till mord och mordförsök i terroristiskt syfte.
Försvarets syn är att Bouanane gjort sig skyldig till dråp och dråpförsök, att han varit medveten om konsekvenserna av sina gärningar men att avsikten inte uppfyller lagens definition om ”terroristiskt syfte”.
Åklagarsidan kommer längre fram i detalj att redogöra för varför den upplever att Bouananes syfte varit terroristiskt.
Klart är att stor tyngd sätts vid det som ledde fram till attacken, det material som hittades på Bouananes telefon och det han själv har sagt. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Åklagarsidan. Häradsåklagare Hannu Koistinen, t.h., och Sampsa Hakala säger att Bouananes dåd var överlagda och avsedda att injaga fruktan i finländare och européer överlag. Foto: Dan Lolax
Hur attacken genomfördes tyder också, enligt häradsåklagare Hannu Koistinen, på att det inte handlade om regelrätta mord och mordförsök.
Enligt åklagarsidan har terrorgruppen Islamska statens budskap om att muslimer i Europa ska ta upp vapen mot västvärlden påverkat Bouanane.
Koistinen nämner terrorattacker som föregick knivdåden i Åbo: Berlin, Stockholm, London och, bara ett par dagar innan den 18 augusti, Barcelona.
På Bouananes telefon hittades filmer av attackerna, men huruvida det finns klar en koppling mellan dessa terrordåd är en fråga som väntar på ett svar, säger Koistinen.
Enligt åklagarsidan faller attacken i Åbo trots allt in i en serie av våldsdåd – och attackens syfte var därför också att sporra till nya dåd.
LÄS OCKSÅ: Bouananes timmar innan attacken – och polisens ingripande
Åklagarsidan menar att Islamska statens allt mer trängda läge, speciellt efter offensiven mot Raqqa i Syrien, radikaliserade Bouanane och fick honom att utföra knivattacken.
Det faktum att Bouanane säger sig ha tvekat är ingen förmildrande omständighet, säger Koistinen.
– Vem skulle inte ha tvivlat inför så råa och brutala dåd?
Att knivhuggningarna trots allt genomfördes visar att de var överlagda, argumenterar åklagarsidan.
De var inte riktade mot de enskilda offren – som Bouanane inte kände – utan mot den finländska staten, i syfte att skapa skräck.
Åklagarsidan menar alltså att Bouananes attacker var överlagda, även om offren var slumpmässigt utvalda.
Det är också möjligt, enligt Koistinen, att det första offret – som var medlem av Jehovas vittnen – attackerades på grund av sin tro.
I den lägenhet där Bouanane tillbringade natten innan attacken har polisen hittat broschyrer som Jehovas vittnen delat ut.
Enligt det här offrets rättsbiträde har Bouanane varit medveten om offrets religion. Efter gripandet har Bouanane skrivit att han ville göra Finland till en islamistisk stat.
Här understryks återigen att försvaret inte är enig med sin klient.
Bouanane ser sig själv som en terrorist men Kaarle Gummerus vill att Egentliga Finlands tingsrätt avgör om Bouananes dåd uppfyller strafflagens kriterier, inte att rätten tar Bouananes egna ord som definitiva bevis.
Att knivdåd på offentlig plats skapar en omedelbar känsla av skräck är begripligt, säger Gummerus, men det är inte det samma som att attackera en stat.
Enligt försvaret övergick Bouananes attacker till ett flyktförsök efter offer nummer tre. Det här ifrågasätter åklagarsidan, med motiveringen att Bouanane var mer inställd på att utdela dödliga knivhugg än på att fly.
Åklagarsidan argumenterar att Bouananes avsikt var att mörda så många som möjligt in i det sista, också när han stod omringad av efterföljare och polis på Brahegatan, med kniven mot det sista offrets strupe.
Hade inte polisen oskadliggjort honom då hade offren varit fler, menar Koistinen.
Försvaret har gjort gällande att Bouanane ropade ”Allahu akbar” – ”Gud är större” – för att ge sig själv mod att utföra attacken.
– Det är märkligt, för ”Allahu akbar”, ekade mellan husväggarna på Köpmansgatan, när Bouanane redan lämnat många offer bakom sig, säger Koistinen och syftar till den väg tog som marockanen sprang efter attacken på Salutorget.
Enligt honom är Koistinen något som ytterligare knyter Bouanane till typiska mönster för terrordåd, och därmed stärker åklagarsidans bevisföring.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.