"Bankkortens dagar är räknade"
SPT
SPTI framtiden kommer konsumenten sannolikt att ge butiker lov att utnyttja biometriska data. Då behöver kunden bara titta in i en kamera i kassan. Den identifierar kunden, som sedan bara behöver godkänna summan. Foto: SPT/pexels.com
I framtiden är det ingen som kommer att ta fram betalkortet eller kontanter i snabbköpskassan, snarare kommer vi alla att stirra in i en kamera för att godkänna våra inköp.
– Bankkortet i sig är dumt. Vem som helst kan använda det bara man har tillgång till kortnumret och annan kortinformation. De nya lösningarna, till exempel att betala med hjälp av biometrisk data som ögats iris, är betydligt säkrare. Och enklare, säger Sirpa Nordlund.
Hon är specialiserad på digitala betalningstjänster och ny landschef på Nets, ett ursprungligen danskt företag som sysslar med lösningar för digitala betalningsformer.
– Att betala är i princip att ge lov. Det här lovet kommer att se annorlunda ut i framtiden, och vi ser att betalningsformerna ändrar i mycket snabb takt just nu.
Två nykomlingar inom betalvärlden är till exempel aktivitetsarmband eller smarta sportklockor med betalningsfunktion.
– Sådana lösningar använder samma ekosystem som betalkorten, men är beroende av din puls för att aktivera betalfunktionen och förbindelsen till mobilen. På så sätt är de lite säkrare än vanliga betalkort.
I dagens samhälle vill alla sälja något, och det är inte realistiskt att man ska kunna hålla huvudet kallt i alla lägen.
Sirpa Nordlund, specialist på digitala betalningstjänster, tycker att det blir väldigt mycket lättare och mer angenämt att betala med hjälp av nya, biometriska instrument. Foto: Patrik Raski/SPT
Sådana här lösningar kallas ”mobile wearables” och kommer sannolikt att bli mycket vanligare.
Nordlund tror också att användningen av biometrisk data blir vanligare i betalsammanhang.
– Den här teknologin ser vi redan i passkontrollerna på flygfälten. I framtiden kommer man sannolikt kunna ge butiker lov att använda samma typ av data, så om jag ger en butikskedja lov att utnyttja mina biometriska data behöver jag bara titta in i en kamera då jag kommer till kassan. Den identifierar vem jag är, och sedan kan jag godkänna summan. Betalning blir alltså i större grad en fråga om att identifiera sig.
Nordlund poängterar att de nya betalningsformerna till stor del kommer att baseras på konsumentens eget medgivande.
– För att butiker ska kunna använda sig av biometrisk data och annan kunddata behövs alltid kundens medgivande. Hittills har själva betalningen och hur man identifierar sig hängt ihop, men nu ändras det här. Betalningen kommer i framtiden att bli mer osynlig och teknologin kommer inte att vara det viktigaste, utan här är det ditt tillåtande som är huvudsaken.
Säkerheten är alltid en utmaning, och alltid prioritet ett hos alla företag som har med betalningar att göra, säger Nordlund.
– Ytterligare en utmaning är att man som konsument lätt tappar kontrollen över ekonomin då pengarna blir mer abstrakta. I dagens samhälle vill alla sälja något, och det är inte realistiskt att man ska kunna hålla huvudet kallt i alla lägen. Därför skulle det vara viktigt att vi får teknik som kan hjälpa oss i vår konsumtion. Många banker har redan utvecklat lösningar för att kunden ska få en bättre översikt över den personliga ekonomin, och nästa år kommer ett nytt EU-direktiv som ska göra det lättare. Sådana verktyg behövs det flera av.
Personligen drömmer Nordlund om en virtuell assistent som håller koll på betalningar, inköpsbeteende och till och med värderingar.
– Rent tekniskt är det fullt möjligt, någon måste bara utveckla den. Tänk om man kunde mata in i sin assistent att man inte vill handla till exempel varor som inte är etiskt producerade. Assistenten kunde ge utslag i butiken, och samtidigt tipsa om en annan vara som bättre motsvarar dina värderingar. På samma sätt kunde assistenten ge dig råd om hur du ska spara dina pengar, eller budgetera hur mycket pengar du kan lägga på till exempel skor. Det här är en fantastisk möjlighet som bara väntar på att bli verklighet.
Catrin Sandvik/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.