Terrorrättegången i Åbo: Domen påverkar Bouananes möjlighet till villkorlig frigivning
Förvånad. Jussi Tapani, professor i straffrätt vid Åbo universitet. Foto: Hanna Oksanen/Åbo universitet
– Det är väldigt överraskande.
Det säger Jussi Tapani, professor i straffrätt vid Åbo universitet, om att Abderrahman Bouanane och hans försvarsadvokat Kaarle Gummerus verkar ha olika syn på om Bouanane gjort sig skyldig till mord och mordförsök i terroristiskt syfte.
Tapani frågar sig om den åtalade och hans försvar haft samsyn, ett gemensamt språk, för att beskriva brottsrubriceringen ”terroristiskt syfte”.
Som Tapani förklarade strax efter dådet i augusti är rubriceringen svår. Lägger man vikt vid det subjektiva – det vill säga vid vad gärningsmannen själv säger – eller går man enligt objektiva kriterier, till exempel att attackens syfte är att injaga skräck i samhället.
– Båda är osäkra men normalt brukar man utgå från den åtalade, om han beskriver dådet på ett sätt som motsvarar vad en utomstående kan se.
Tapani säger trots allt att det ligger inom försvarets makt att testa hur en åtalad kan ställas till ansvar för sina brott. En sinnesundersökning är ett led i det här.
Bouanane kommer sannolikt att dömas till livstid även om rubriceringen om terroristiskt syfte inte håller i rätten. Är det därmed en riskfri rubricering?
– Det är svårt att veta hur relevant skillnad mellan mord och mord i terroristiskt syfte som åklagarsidan hittat. På längre sikt kan det ha betydelse, men åklagarsidan behöver inte tänka så långt. Symboliskt är rubriceringen viktig, helt enkelt eftersom varje rättegång av det här slaget är betydelsefull. Den drar en gräns mellan vad som är straffbart och inte straffbart vad gäller just ”terroristiskt syfte”.
Du säger att åtalet har betydelse på sikt. Betyder det att om åtalet håller eller inte är avgörande för hur länge Bouanane sitter av sitt straff?
– Varje fånge ska ha en individuell plan. Planen påverkas också av brottstypen. Allmänt taget kan man säga att om han döms för mord och mordförsök i terroristiskt syfte så påverkar på något sätt, bedömningen blir strängare.
Det här betyder, säger Tapani, att eftersom livstid i Finland innebär att fången kan söka om villkorlig frigivning efter 12 år, om det är en förstagångsförbrytare, så kommer brottstypen att inverka på Helsingfors hovrätts bedömning när den tar ställning till om Bouanane kan friges eller inte.
– Det finns inget prejudikat här, bara en lagparagraf och hovrättens bedömning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.