Terrorrättegången i Åbo: Gärningsman oenig med eget försvar
Bouananes försvar. Advokaten Kaarle Gummerus säger att Abderrahman Bouananes dådf inte uppfyller kriterierna för terroristiskt syfte. Bouanane själv säger att de gör det. Foto: Henri Forss
Det är upp till Egentliga Finlands tingsrätt att bedöma om Abderrahman Bouanane, född i Marocko 1994, gjorde sig skyldig till två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte på Salutorget i Åbo den 18 augusti i fjol.
När den misstänktes advokat Kaarle Gummerus tog till orda under Egentliga Finlands förberedelsesammanträde på tisdagen framgick att försvaret bestrider åtalen om mord och mordförsök i terroristiskt syfte men erkänner att han gjort sig skyldig till dråp och försök till dråp.
Man bestrider också att dåden skulle ha varit övervägda och speciellt råa och brutala.
Men samtidigt har Bouanane, enligt Gummerus, en klar uppfattning om att hans agerande på Salutorget i augusti överensstämmer med dem som gäller för mord och mordförsök i terroristiskt syfte.
Åtalspunkterna bestrids alltså av försvaret för att tingsrätten, utan att beakta Bouananes egen uppfattning, ska kunna bedöma om riksåklagarens åtal om mord och mordförsök i terroristiskt syfte håller.
Riksåklagarens representanter. Hannu Koistinen och Sampsa Hakala säger att rättegången kommer att visa att Bouanane gjorde sig skyldig till terror. Foto: Dan Lolax
Riksåklagaren, som under rättegången representeras av häradsåklagare Hannu Koistinen och Sampsa Hakala, bygger sitt åtal om terroristiskt syfte på att Bouanane ville skapa rädsla bland finländare och i Europa överlag med knivattacken i augusti.
Det här bestrider försvaret. Offren valdes ut på måfå och representerade inte den finländska staten.
Dessutom menar försvaret att Bouananes avsikter att dräpa övergick till ett flyktförsök efter att han knivhuggit tre offer.
Åklagarväsendet menar att Bouanane, som inte var på plats under tisdagens sammanträde, hade för avsikt att döda alla offren, själv dö som martyr av polisens kulor och få ett erkännande av terrorgruppen IS.
Förutom den centrala frågan om Bouananes motiv var alla parter rätt så överens vad gäller de målsägandes skadeståndsyrkanden.
Bouanane bestrider inte att offren för attacken, och i vissa fall deras anhöriga, yrkar om skadestånd på rätt grunder. Det handlar om psykiskt lidande, om bestående men – inklusive fordon som måste anpassas efter de funktionshinder som Bouanane orsakat – om sjukhuskostnader, om förlorad inkomst, om förstörda kläder och skor och så vidare.
Målsägandes antal är totalt 15 personer.
Men eftersom Bouanane inte har möjlighet att betala den sammanlagda summan på drygt 600 000 euro blir det staten som ersätter offren.
Problemet är, att det finns en maximigräns för ersättningar för lidande och för bestående men.
Gränsen för ersättningar för lidande är 6 000 euro, men Ari Huhtamäki, rättsbiträde för Hassan Zubier, säger att representanterna för alla målsägande kommit överens om att kräva 20 000 euro var.
Gummerus konstaterar att det är upp till tingsrätten att bedöma om det är anledning att överskrida den gränsen i detta fall.
Dessutom har Zubier, bland andra yrkanden, ett skadeståndskrav på 100 000 euro för bestående men. Statens maximigräns för denna ersättning är 55 000 euro, alltså måste tingsrätten också ta ställning till detta.
– Det är lite dumt att orda om det här eftersom det trots allt är staten som ersätter offren, säger Huhtamäki som företräder, förutom Zubier, företräder två andra målsägande.
Rättsbiträde. Ari Huhtamäki, rättsbiträde för Hassan Zubier, säger att det är dumt att vara oense om ersättningar när det trots allt är staten som betalar. Foto: Dan Lolax
Under tisdagens inledande session gick tingsrätten, under ledning av tingsdomare Tapio Katajamäki, genom de praktiska detaljerna för den egentliga rättegången.
Rättegången hålls i Starrbacka fängelse med start 9.4. Den 15.5 är det tänkt att slutpläderingarna hålls.
Under rättegångens inledande dag, fram till lunchpausen, är det möjligt för allmänheten, inklusive medierna, att närvara i fängelset.
Efter det hänvisas alla utomstående till Sessionssal 8 i rättscentret i Åbo, alltså där var tisdagens förhandlingar hölls, där rättegången direktsänds.
Under rättegången kommer offer och vittnen att höras. Under tisdagens förhandlingar framgick att en del av offren inte vill möta Bouanane i rättssalen.
Gummerus sa att man inte har några invändningar mot det.
Offrens rättsbiträden bad också att uppgifter om deras hälsotillstånd inte skulle offentliggöras.
Ett av offren – Hassan Zubier – kommer trots allt att närvara under hela rättegången, även om det inte är något krav. Inte ens offrens rättsbiträden är underkastade ett sådant krav.
– Han vill det själv, säger Ari Huhtamäki. Han vill möta Bouanane. Zubier är en modig man.
Det är försvarets uppfattning att också Abderrahman Bouanane vill vara på plats under hela rättegången, säger Kaarle Gummerus.
Det här skapar ett behov av tolkar, något som tingsrätten ägnade rätt mycket tid när den gick igenom rättegångens möjliga tidtabell.
Zubier är brittisk medborgare bosatt i Sverige, Bouanane förstår finska i begränsad utsträckning men har under förundersökning assisterats av en tolk, och många av dem som kallats som vittnen behöver tolk.
Förberedelsesammanträdet i sessionssal 8 var över på ett par timmar, och även om stämningen var sober fanns det utrymme för lättsamheter.
Tingsdomare Katajamäki frågade om ett vittne med utländskt namn behöver tolk eller om han pratar finska?
– Han pratar med klingande Åbodialekt, blev svaret.
– Men inte finska? replikerade Katajamäki.
LÄS MERA: Köpte en glass, började sedan knivhugga
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.