Tillväxten i Åbo måste matchas av utbildning och inflyttning – Vi får inte schabbla, säger stadsdirektör
– Om vi schabblar bort det här får vi ta en lång titt i spegeln.
Den ekonomiska tillväxten i Åboregionen lovsjungs på nästan religiöst vis – ”undret i Sydvästra Finland” används för att beskriva boomen – men den kan också bli en sumpad chans.
När Åbo stads representanter på onsdagen beskrev situationen för den samlade pressen var fokus lika mycket på tillväxten som på de utmaningar den för med sig.
Om staden inte lyckas möta utmaningarna är det dags för självrannsakan, är stadsdirektören Minna Arves poäng med kommentaren om spegeln.
Staden ska skapa förutsättningar för tillväxten och avlägsna hinder, säger stadsdirektören. Det gör man genom att fokusera på två saker: tillgänglighet och utbildning.
Tillgänglighet handlar, förstås, om trafik. Arve betonade entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors, som fått statliga planeringspengar men inte mer än så.
– Nästa regering måste skriva in entimmeståget i regeringsprogrammet, säger Arve.
Det handlar om en satsning i tvåmiljardersklassen som kan vara klar i början av 2030-talet. Snabba förbindelser mellan Åbo och Helsingfors är nödvändigt för att den förstnämnda ska utvecklas i samma takt som ärkerivalen Tammerfors, som har en flitigt använd trafikled till huvudstaden, säger Arve.
Entimmeståget skulle få sin huvudstation i Kuppis, där Åbo planerar en massiv vetenskapspark. Parken är en av flera arbetsplatsgenererande satsningar där staden är huvudaktör eller aktivt med.
Blue Industry Park, företagskoncentrationen som ska byggas runt varvet Meyer Turku, är en annan.
Staden och regionen har inte brist på visioner men nog på arbetskraft. De kommande fem åren kommer 30 000 arbetsplatser att skapas. Men arbetsplatser allena får inte folk att flytta till Åbo i den takt som är nödvändigt.
Därför betonar Arve att vardagen – boende, daghem, skola, hobbyer, kultur och så vidare – måste fungera.
Åbo försöker marknadsföra sig nationellt som en attraktiv stad för unga vuxna. Informationschefen Saara Malila säger lite besviket att ”undret i Sydvästra Finland” inte uppmärksammats tillräckligt mycket.
Längre fram kommer marknadsföringen att rikta sig utanför Finlands gränser. Det är nödvändigt för att företag ska kunna rekrytera folk med den typ av kunskap som saknas i Finland, säger Anna Kivinen, specialsakkunnig på staden. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Vill inte schabbla. Stadsdirektören Minna Arve betonar Åbos behov av ett tekniskt universitet och entimmeståget till Helsingfors. Foto: Mia Hämäläinen
Här kommer vi till den andra avgörande faktorn: utbildningen.
FiTech-Turku, samarbetsuniversitetet där också Åbo Akademi är med och som är tänkt att lösa bristen på diplomingenjörer i Åbo, är ingen långsiktig lösning.
LÄS OCKSÅ: Ingenjörsbristen i Åbo fick ingen optimal lösning
Det som behövs, och som Åbo länge suktat efter, är ett tekniskt universitet eller högskoleutbildning. Arve säger att man fortsätter lobba för en sådan lösning.
Under tiden är det ett tätare samarbete mellan utbildarna som gäller, för även om Åbo beviljas en diplomingenjörsutbildning inom kort dröjer det tio år innan den är konkurrenskraftig, säger Vesa Taatila, rektor för Åbo yrkeshögskola.
Tillväxtens takt är det stora problemet. Till exempel Åbo yrkesinstitut har ett bra söktryck på de tekniska utbildningarna, men de tre år som det tar för unga studerande att bli klara är en för lång tid.
Därför ställs stora förhoppningar på yrkesinstitutets vuxenutbildning, där personer som redan är i arbetslivet kan komplettera sin kompetens, säger institutets rektor Päivi Lehtinen.
Att få den tekniska utbildningen i ett sådant skick att den motsvarar behovet räcker inte. Det gäller att få ungdomar intresserade av de hårda vetenskaperna.
Därför har staden nyligen anställt en arbetslivslektor. Hans uppgift är bland annat att besöka skolor och berätta för elever och lärare vilka möjligheterna är för den som intresserar sig ämnen som matematik, fysik och kemi.
Åbo Akademi har haft diplomingenjörsutbildning i Åbo i nästan 100 år. Dess inriktning är kanske inte optimal för alla tänkbara behov men diplomingenjörsutbildning har hela tiden funnits. Det är märkligt att man upprepade gånger sett artiklar i t.ex. Turun Sanomat där man påstår att Åbo saknar diplomingenjörsutbildning. Min son är faktiskt tredje generationens diplomingenjör utbildad av Åbo Akadenmi och i Åbo! Men kanske också Åbo Akademi kunde upplysa medierna bättre.