Poesins plats, i staden, exilen och den egna tamburen
”Du är ju rolig!” Henrika Ringboms produktion blir noggrant avläst av Bodil Lindfors.
Poeter om poeter. 12 essäer
Redaktörer: Ralf Andtbacka, Catharina Gripenberg och Metha Skog
Omslag: Metha Skog
Ellips förlag 2017
155 s.
12 om 12. Tolv finlandssvenska poeter redovisar sina personliga intryck av tolv kollegor.Förlaget Ellips har initerat och gett ut antologin
Förlaget Ellips är specialiserat på lyrik, men ser inte bara framåt, utan också bakåt och åt sidorna. Ett dussin finlandssvenska poeter har fritt valt en kollega att skriva om. Resultatet har blivit tolv essäer, alla med en personlig utgångspunkt. ”Poeter om poeter” är ett slags fortsättning på debattboken om poesins belägenhet som utkom 2014.
Åtta av de omskrivna är nulevande, fyra har fysiskt gått till historien. Den äldsta, R.R. Eklund föddes 1895. Två poeter är både skribenter och själva studieobjekt, Tomas Mikael Bäck och Ralf Andtbacka. Andtbacka är tillsammans med Catharina Gripenberg och Metha Skog redaktör för volymen.
Platsen kan vara det man utgår ifrån. Andtbackas egen essä om poeten Erik Granvik (1917-2013) tar vara både på den språkliga och geografiska förankringen – och den antyder också en viss släktskap. Bägges sinne för humor (kanske man rent av ska upphöja det till estetik!) har ett recept där ingredienserna lojalitet och fräckhet ingår.
Ett av de längsta inläggen är Sven-Erik Klinkmanns om Tomas Mikael Bäck. Det handlar mest om Bäcks ”Vasadiktning”, av Klinkmann karaktäriserat som ett slags minnesgeografi, där platser och relationer flätas samman i bilder med stor pregnans.
Klinkmann plockar också in lite av sitt eget platsresonemang från sin bok om musiklivet i Vasa (som utkom 2010). Det blir ibland mer sidospår än exempel, men lämnar ändå inte läsaren på avvägar. Klinkmann hör också till de skribenter i volymen som intresserar sig för att särskilt granska diktens minsta beståndsdelar, ord och fraser – man gläds åt att han gör det.
Bäck medverkar med en essä om Agneta Enckell. Platsen är Helsingfors och promenaden (eller kanske hellre ”promenaden”?) tar sin början i Brunnsparken där man tar med sig Björling som inspiratör. Texten är koncis, inga onödigheter: ”Även de mest svårfångade känslolägen, de mest intrikata konflikter måste genomlysas, i möjligaste mån tolkas. De ska införlivas med erfarenhetsmassan. Dit hör i högsta grad avbrottet…”
Bosse Hellstens text om R.R. Eklund har en annan karaktär, den är snarare ett slags fantasi om poeten, poetrollen, än om en specifik diktare. Eklund var en bohem, ”typisk diktare med kravatten på sned”. Men det finns också en annan aspekt, något mer systematiskt, som för Hellstens egen del tar sig uttryck i en imponerande beläsenhet, som han också kan sätta i arbete.
Flera av essäerna avslöjar en nästan uppslukande nära frändskap. Carina Karlssons relation till Matilda Södergrans poesi bestäms av hennes egen barndomserfarenhet av operation och gipsvagga. Att gå in i texternas bilder av sönderslitande och av att vara fången i sin egen kropp, prisgiven, genom så konkreta kroppsliga erfarenheter är en drabbande upplevelse – som Carina Karlsson förmår dela med sig. Den texten har med sin omutliga erfarenhet en särställning i antologin.
Lika personlig, fast på ett annat plan är Gungerd Wikholms text om Tua Forsström. Med lätt hand pekar den ut Forsströms teknik att laborera med bilder, hur hon får dem att upplösas och ta form igen. Det är en text som ligger nära poetens sätt att resonera. Det gör också Oscar Rossis essä om Andtbacka, med särskild tonvikt på samlingen ”Vallarna”. Skribenten gör till exempel samma parodiska bruk av fotnoter som studieobjektet. Om man gillar det eller inte må vara upp till var och en.
Systematisk och ingående är Bodil Lindfors läsning av Henrika Ringboms författarskap, också prosan, och de övergripande motiven: omvandlingar av förlusten och förstörelsen till uthärdlighet – till en känsla av att vara i förbindelse med sin omvärld.
Det är en klar och målmedveten text, kanske för att den omskrivna poeten också är det, fastän poesi är klar och målmedveten på sitt eget vis. Ulrika Nielsen tar sig an Catharina Gripenberg tematiskt, men också med en stark inlevelse. ”Jaget” och ”ordningen” är storheter i spelet, att se dem är vägen till att frigöra sig och överleva. Essän utmynnar i en viss mångordighet, men de tydliga exemplen har gjort sitt.
Thomas Brunell gör några onödiga omvägar bland kritikercitat i sin essä om Eva-Stina Byggmästar. Själv har han tillräckligt på fötterna för att få igång resonemanget. Man blir rätt rörd av passagen där han läser högt ur samlingen ”Framåt i blått” tillsammans med en käresta, man kan identifiera sig med situationen: ”Ibland har jag undrat om våra grabbiga flabb under högläsningen även var ett slags gråt.”
Brunells essä talar om dikten som exil också i den positiva meningen ”tillflyktsort”. En sådan saknas hos Diana Bredenberg (1963-2005) som Claes Andersson behandlar i bokens allra första inslag. Det är en kort och rättfram beskrivning av Bredenbergs stil och motiv. Hon var tämligen opåverkad av det sena 1900-talets påträngande strömningar i poesin. Södergran, Boye och Plath är några referenspunkter Andersson nämner. Dikterna håller sig strikt till inre tillstånd, ”självanalys” kallar Andersson det.
Den kraftfulla ambivalensen hos Bredenberg återfinns i en annan variant, i en känslig men taggig rastlöshet, hos Inga-Britt Wik (1930-2008). Birgitta Boucht beskriver motsättningarna hos henne, diktcitaten illustrerar det liksom autonomt. Essän gestaltar hur man kan bära bilden av en poet med sig hela livet. Inga-Britt Wik besökte familjen Boucht, stod framför spegeln och borstade sitt hår när Birgitta, bara att barn, intogs av hennes säregna karisma. Det är ett ögonblick med en stark poetisk laddning, som kan få smitta av sig på läsningen av resten av antologin.
Ann-Christine Snickars
ann-christine.snickars@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.