Förflytta dig till innehållet

ÅA-forskare: Den finlandssvenska kulturen överlever inte om vi grundar tvåspråkiga skolor

Mari Bergroth och Fritjof Sahlström var på pedagogisk kollisionskurs om den tvåspråkiga skolan på Folktingets seminarium. Foto: Mikael Sjövall


– Allt blir bättre med fler språk. Tvåspråkighet kan fördröja framväxten av Alzheimers sjukdom, bidra till starkare social kompetens och främja den intersubjektiva förmågan att förstå andra språkgrupper, sade professor Fritjof Sahlström vid Åbo Akademi.

På den punkten var de flesta som deltog i debatten om den tvåspråkiga skolans framtid på Folktingets seminarium i Helsingfors på onsdagen överens.
Det gäller att värna om tvåspråkigheten och främja samarbetet mellan bägge språkgrupper. Den demografiska och språkliga utvecklingstrenden talar sitt tydliga språk. Andelen enspråkigt svenska barn i de svenska skolorna blir allt färre samtidigt som två- och flerspråkigheten får ett starkare fotfäste.
Enligt Sahlström är omkring hälften av alla elever i de svenska skolorna tvåspråkiga. Det här utgångsläget har lett till ett ökat intresse för en samlokalisering av daghem och skolor där de bägge språkgrupperna finns under samma tak.
– Det finns en klar efterfrågan på ett språköverskridande utbildningssamarbete. Vi måste fråga oss om det är vettigt att hålla fast vid en isärhållande separatism mot denna bakgrund, sade Sahlström.
Han fick medhåll och flankstöd av Martina Harms-Aalto, verksamhetsledare på föreningen Finlandssvenskt samarbetsforum.
– Det finns ett stort intresse bland de finskspråkiga att ta del av vår finlandssvenska kultur. Ifall vi inte förvaltar det intresset väl så gör någon annan det och det förlorar vi själva på, sade Harms-Aalto.
Den politiska kungstanken i Svenskfinland har länge byggt på den taxellska paradoxen som hävdar att tvåspråkiga lösningar tenderar att förvandlas till enspråkigt finska dito.
– Jag tycker det kan vara dags att släppa den här doktrinen. Finland har förändrats en hel del sedan den tid då Christoffer Taxell var minister, säger Sahlström.

Överlevnadsfråga för Svenskfinland

Tvåspråkighetsivrarna fick mothugg från många håll, både från podiet och från publiken.
– Jag tror inte att den finlandssvenska kulturen överlever ifall vi går in för att grunda tvåspråkiga skolor i Finland, sade filosofie doktor Mari Bergroth vid Åbo Akademi.
Bergroth har finska som modersmål och titulerar sig själv nyfinlandssvensk med glimten i ögat. Sahlström är hennes förman vid den pedagogiska fakulteten. Det tvistades alltså inte bara om tvåspråkighet på två språk utan också om två olika pedagogiska skolor vid en och samma högskola.
– Får se om jag får behålla jobbet efter den här presentationen, sade Bergroth pillemariskt medan hon bligade på Fritjof Sahlström.
Den nuvarande lagstiftningen och läroplanen tillåter en målmedveten satsning på pedagogiska satsningar där man alternerar mellan finska och svenska. Enligt Bergroth behöver man inte tumma på lagen för att främja tvåspråkighet.
– Vi behöver inte tvåspråkiga skolor. Vi behöver tvåspråkig pedagogik i både de finska och de svenska skolorna. Och det är en helt annan sak, sade Mari Bergroth.
Enligt Bergroth gäller det att hitta rätt balans för de tvåspråkiga lösningarna då majoritetsspråket finskan lätt tar över och dominerar i klassrummet.

Hållbara kriterier

– Bara för att man gör något på två språk är det ingen garanti för att det blir bra. Varken den finsk-samiska skolan i Utsjoki eller den Sverigefinska skolan i Stockholm har fungerat optimalt. Vi måste lära oss av dessa misstag, medgav Fritjof Sahlström.
Enligt Sahlström måste vissa kriterier uppfyllas för att den tvåspråkiga skolan ska fungera. Han tog sin ansats i Marketta Sundmans fem år gamla utredning för tankesmedjan Magma. Enligt utredningen ska till exempel andelen finsk- och svenskspråkiga vara lika stor i den tvåspråkiga skolan för att tvåspråkigheten ska fungera.
– Risken är överhängande att vi bygger upp elitskolor som utesluter invandrare och tvåspråkiga ifall vi utgår från att det ska finnas en jämn fördelning av finsk- och svenskspråkiga i klassrummet, sade Mari Bergroth.
Ett sverigefinskt inlägg påminde om vikten av att skräddarsy språkliga lösningar för olika behov.
– Det är viktigt att kontextualisera de tvåspråkiga lösningarna. Det som fungerar i Österbotten är kanske inte en optimal lösning i Helsingfors, sade professor Jarmo Lainio från Stockholms universitet.
Folktingssekreterare Markus Österlund framhävde kulturautonomins betydelse.
– Då jag träffar språkliga minoriteter i Italien, Spanien och Storbritannien så har de alla ett råd att ge oss: Ge för Guds skull inte upp den enspråkigt svenska skolan i Finland. Den är garanten för er kultur och ert språk, säger de.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter