Nästan omöjligt få svensk närvårdarutbildning till Åbo
Fler händer behövs. Den svenska närvårdarutbildningen i Åboregionen sköts av Axxell i Pargas. Primärt handlar det om en vuxenutbildning. Någon ändring på upplägget är inte i sikte. ÅU-foto
När dragkampen om den svenska yrkesutbildningen i Åbo kulminerade i fjol beslöt nämnden för fostran och undervisning att Åbo yrkesinstitut skulle ansöka om att få utbilda närvårdare på svenska.
I stället för att överlåta 85 platser till yrkesskolan Axxell skulle yrkesinstitutet utvecklas. I augusti välsignades nämndens beslut av stadsstyrelsen, till SFP:s besvikelse. Partiet ville att platserna skulle flyttas till Axxell.
Det var inte första gången som Åbo yrkesinstitut ansökte om svenska närvårdarplatser, men precis som tidigare fick man back.
Undervisnings- och kulturministeriets beslut gäller tillsvidare. Med andra ord kommer situationen inte att förändras i första taget.
Undervisningsrådet Jukka Lehtinen säger att yrkesinstitutets ansökan hade haft en chans om det funnits en regional överenskommelse innan den lämnades in.
På ministeriet finns nämligen en överenskommelse om att man ska respektera Axxells närvårdarutbildning i Pargas.
Annars riskerar man skapa en hård konkurrens om ett begränsat antal studerande i ett läge när yrkesskolornas resurser krymper, säger Lehtinen.
Han konstaterar att närvårdarutbildningen är en politisk fråga. Därför gäller det för alla parter att först komma överens om vad de vill, och sedan vända sig till ministeriet.
Bevisligen är alla parter inte överens.
Frågan om Åbo yrkesinstituts svenska datanom- och merkonomutbildning utreddes i två år. När det blev dags för de politiska besluten godkändes förslaget i sektionen, som inte har beslutanderätt, men förkastades i nämnden.
ÅU-FotoVårdpolitiker. Kjell Wennström, SFP.
Kjell Wennström, erfaren vårdpolitiker för SFP i Åbo, håller med om att det är en fråga som innehåller konflikter, men också en som måste få en lösning.
Behovet av tvåspråkig vårdpersonal kommer att växa i Åbo eftersom den svenskspråkiga befolkningen i staden blir större, resonerar Wennström.
SFP i Åbo diskuterade närvårdarutbildningen så sent som senaste veckoslut. Något konkret kom man inte fram till men det ligger nära till hands att ärendet tas till partidagen i Uleåborg i maj i form av en motion.
Wennström säger att frågan måste lösas på högre nivå, det vill säga att SFP ska jobba för att de svenska närvårdarutbildningarna utvidgas generellt sett.
Frågan om vem som skulle upprätthålla en utökad utbildning och var den skulle placeras är den knepiga biten, speciellt när gäller fördelningen mellan Nyland och sydvästra Finland.
Axxell har ett intresse av att få platserna, men Wennström tycker att utbildningen i Pargas i dagsläget inte täcker behovet i Åbo på ett tillfredsställande sätt. Utbildningen borde finnas i Åbo.
Enligt honom är det inte uteslutet att SFP i Åbo skulle kunna driva frågan för Åbo yrkesinstituts del.
– Men det finns säkert olika åsikter om det inom partiet, säger Wennström som vill att yrkesinstitutet i så fall visar en större vilja att satsa på den svenska utbildningen än vad som varit fallet med datanom- och merkonomutbildningen.
Rektor. Lena Johansson, Axxell.
Lena Johansson, rektor vid Axxell, säger att hon förstår behovet av tvåspråkiga närvårdare i Åbo. Hon har också argument för varför en förändring inte är aktuell.
Johansson säger att dels är Pargas en del av Åboregionen och dels finns det en närvårdarutbildning i Karis, som ligger en knapp timmes tågfärd från Åbo. Att starta en närvårdarutbildning i Åbo är därför inte rimligt.
På grund av yrkesskolereformen är Axxell i ett ekonomiskt trängt läge.
När Åboungdomarna dessutom har en hög gymnasiebenägenhet, och det finns tungt vägande akademiska traditioner i staden, frågar sig Johansson om bristen på närvårdare verkligen skulle lösas om Axxell startade en närvårdarutbildning i staden.
Närvårdarutbildningen i Pargas är en vuxenutbildning. Att få ungdomar att visa intresse för yrket har visat sig vara svårt.
– Man måste ha tillräckligt med studerande. Tillräckligt är 24 studerande per år, och inriktningen åldringsvård, där behovet av svensk personal är som störst, inte är så sexigt för en 16-åring.
Det sista citatet korrigerat 8.3 kl 10.10. Tidigare löd citatet ”Man måste ha tillräckligt med studerande. Tillräckligt är 24 studerande per år,och närvårdare är inte ett sexigt yrke bland unga.”
Jag har inte sagt att närvårdare inte är ett sexigt yrke bland unga. Däremot har jag sagt att inriktningen åldringsvård, där behovet av svensk personal är som störst, inte är så sexigt för en 16-åring.