Metropolerna Kasnäs och Nagu
Skärgården är ett känsligt område, inte bara miljömässigt, utan även som tema att skriva om. När skärgårdens utmaningar diskuteras möter idealismen ofta realismen. Redan att definiera vad som avses med skärgård kan vara en utmaning. I de åboländska kommunerna Pargas och Kimitoön definieras skärgården ofta som de sydligaste delarna av kommunerna. Var gränsen dras, beror lite på vem som definierar, och ibland också på ändamålet. Ur Åbo- och statlig synvinkel är skärgården de åboländska kommunerna i sin helhet, bortsett kanske Pargas centrum.
För att få ett bättre grepp om diskussionen om den åboländska skärgården, är den enklaste modellen att använda sig av namn som till exempel Iniö, Houtskär, Korpo, Nagu, Kasnäs, Hitis-Rosala, Dalsbruk. Utvecklingen i de olika delarna av skärgården har varit mycket olika. Vid en närmare granskning av vad som skett under de senaste åren, framstår två orter som lokala skärgårdsmetropoler, med framtidstro och utvecklingskraft. De är Kasnäs och Nagu (Kyrkbacken).
Kasnäs har de senaste åren haft en naturlig tillväxt, både gällande service och via nya arbetsplatser. Kasnäs har verksamhet och aktivitet året om. Allt detta är gjort med privata krafter. Ser man framåt har Kasnäs alla möjligheter att växa ytterligare. För att detta ska lyckas behövs nya lösningar för markanvändningen och en uppdaterad vägförbindelse. Kasnäs har blivit en allt starkare knutpunkt för skärgårdstrafiken och ett samlande centrum för många omkringliggande attraktioner som Högsåra, Örö, Bengtskär och Hitis-Rosala.
Redan små förändringar kan leda till stora förskjutningar. Kan till exempel ändringen av alkohollagen medföra att flera kaptener väljer att styra mot Kasnäs, i stället för Alko i Dalsbruk, då restaurangerna får rätt att sälja ut alkohol med en alkoholhalt på högst 5,5 %? Kasnäs ligger invid havets motorvägar och har också nyligen satsat på besökare som kommer via landsvägen i form av en campingplats. Nya industriella arbetsplatser har skapats och Kimito Sportförening har startat en ny simsektion, som verkar i Kasnäs. Allt tyder på att Kasnäs som ort, kommer att få en starkare roll. Medför det här också nya invånare?
Nagu har redan i några decennier varit en modig föregångare i skärgården. Sloganen eller i alla fall tidigare sloganen för orten, Nagu är en livsstil, berättar om möjligheterna. Då Nagu ännu var en självständig kommun gjordes vågade kommunala satsningar, som lett till att Nagu, i alla fall sommartid, har ett restaurang- och serviceutbud utan like.
Byggandet av Södra hamnen var en viktig satsning, som möjliggjort tillväxt, nytt serviceutbud och en mera besöksvänlig helhet. För de båtgäster som besöker Nagu gästhamn första gången kan helheten te sig aningen ostrukturerad. Därför är stadens kommande miljonsatsning på gästhamnen välkommen.
För att Nagu ska kunna utvecklas för året om boende samt ytterligare stärka sin roll som knutpunkten för trafik, såväl på land som på hav, behövs ytterligare satsningar. Två broar borde fixas, en större från Pargas och en högre mellan gästhamnen och Södra hamnen. Nya tomter och varför inte färdiga bostäder borde skapas. Pendlingsavståndet på 50 km från Nagu till Åbo är helt rimligt, både med färja eller över bro.
Skärgårdsmetropolerna Kasnäs och Nagu har många likheter, men också olikheter. Kasnäs har vuxit via privata initiativ och ett stor lokalt engagemang. Nagu, som tidigare var kommunens huvudort, har vuxit via en kombination av modiga kommunala beslut och driftiga lokala företagare. Gemensamt är att båda lyckats skapa konkreta saker i form av byggnader, nya serviceformer och tjänsteutbud.
Skärgården har också många andra enastående orter och hamnar med egna styrkor, som har en given plats i helheten. Kommer det att finnas förutsättningar att utveckla alla delar och alla byar i skärgården? På vems axlar vilar ansvaret för att enskilda orter ska utvecklas och må bra?
Det finns flera, både statliga, interkommunala och kommunala organ som ska bevaka skärgårdens intressen. Det finns orsak att på nytt granska behovet av alla dessa organ, eftersom resultaten av deras verksamhet är ganska svaga och vaga.
Det har visat sig att om en ort blir beroende av enbart kommunala satsningar, så förblir utvecklingen svag och övergår i avveckling. För att skapa tillväxt behövs privata investeringar, i synnerhet i framtiden, då kommunernas ekonomi halveras via landskapsreformen.
Digitaliseringen medför tillgång till många nya elektroniska serviceformer i skärgården, samtidigt som digitaliseringen, i alla fall delvis, minskar på behovet av lokal service. Det här märks tyvärr i minskat antal lokala arbetstillfällen. I många årtionden har även distansarbete marknadsförts som en tillväxtmöjlighet för skärgården, men ännu syns inte resultaten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.