Papperslösa i Åbo får minimalt stöd – politiker och hjälporganisationer vill förbättra situationen
Stägda dörrar. Papperslösa har bara rätt till att få akut vård. För två år sedan röstade fullmäktige i Åbo igenom att gravida och minderåriga har rätt att använda de kommunala hälsovårdstjänsterna. ÅU-foto
Vilka stödfunktioner får papperslösa i Åbo och vilka tjänster borde staden erbjud? Den diskussionen pågår nu mellan staden och aktörer inom tredje sektorn i Åbo.
Alla kvinnors hus (Kaikkien naisten talo) i Åbo är grundat specifikt för att nå och kunna hjälpa papperslösa och personer som riskerar att bli papperslösa (se tidigare artikel).
Målet är att samarbeta med alla aktörer som arbetar med papperslösa för att kunna hänvisa till rätt ställe.
– Alla kvinnors hus vill kunna kunna samla upp de hjälpbehövande och hjälpa dem till den tjänst de behöver, säger Minna Saunders som jobbar på Alla kvinnors hus.
Boende, hälsovård och ekonomiskt stöd är det som mest akut borde åtgärdas. Saunders lyfter fram bristen på nödinkvartering i Åbo.
I Helsingfors röstade kommunfullmäktige igenom att utvidga hälsovårdstjänsterna för papperslösa så att det inte bara gäller akut vård. Papperslösa har nu samma rätt til
l hälsovård som asylsökande.
I Helsingfors får papperslösa också utkomststöd på två gånger 50 euro varannan vecka plus betalningsförbindelser till butiker.
FPA skulle kunna ge utkomststöd åt papperslösa, men gör i regel inte det. Då är det kompletterande utkomststödet som stadens socialbyrå beviljar det enda alternativet. Men i Åbo har det inte varit praxis.
Socialtjänsten i Åbo följer social- och hälsovårdsministeriets rekommendation från förra hösten där ministeriet uppmanar kommunerna att endast ge brådskande socialhjälp och stödet ska vara tillfälligt. På förfrågan om hur stadens socialtjänst agerar gällande papperslösa hänvisar chefen Minna Virta till ministeriets rekommendation.
– I socialarbetets i Åbo utreds individens eller familjens situation och behov av hjälp. På samma gång utreds också vistelsens faktiska natur. Huvudregeln, i enlighet med ministeriets rekommendation, är att om stöd beviljas sker det tillfälligt, alltså tills personen återvänder till sitt hemland, skriver Virta per e-post.
Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar kommunerna att alltid kontakta Migrationsverkets lägescentral för att utreda om personen har uppehållsrätt och i annat fall hänvisa personen till systemet för frivillig återresa. Dessa instruktioner följer man på socialtjänsten i Åbo.
Saunders konstaterar att social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer skapar stora problem för organisationens arbete att skapa drägligare villkor för papperslösa i Åbo. Ingen papperslös som hon har försökt hjälpa har fått ekonomiskt stöd från socialtjänsten i Åbo.
– De här människorna finns kvar oberoende av ministeriets rekommendationer, betonar Saunders.
Saunders betonar också att det är viktigt att ta i beaktande den sensitiva situation papperslösa är i när man utvecklar stödtjänster. De är ofta rädda för myndigheter.
Parallellt med diskussionerna som förs mellan Åbo stad och tredje sektorn har De grönas fullmäktigegrupp gjort en fullmäktigemotion om frågan. De vill att den nuvarande situationen kartläggs för att ett politiskt beslut sedan kan fattas i frågan.
– Vi vill att Åbo tar modell av Helsingfors och utvidgar stödtjänsterna för papperslösa, säger Niina Ratilainen, ordförande för De grönas fullmäktigegrupp.
Ratilainen tar också upp att alla barn som befinner sig i Finland har läroplikt, vilket alltså gäller även minderåriga papperslösa. Så förutom boende, hälsovårs och ekonomiskt stöd är också skolgången en fråga för politikerna att diskutera.
Sedan två år tillbaka får papperslösa som är gravida eller under 18 år använda de kommunala hälsovårdstjänsterna i Åbo. Jane Marttila, ansvarig läkare på hälsocentralen, säger att enstaka papperslösa har besökt hälsovården. Det är främst fråga om gravida kvinnors som besökt mödrarådgivningen och barn som besökt skolhälsovården.
Men Marttila berättar att de som besökt mödrarådgivningen ofta bara kommit någon enstaka gång och sedan inte dykt upp igen.
– Säkert finns det många som inte hittar till våra tjänster eller inte vågar använda dem.
Stadens hälsocentral samarbetar med Global clinic, som kan hänvisa personer som har rätt till kommunal hälsovården vidare till dem. Förra året besökte ungefär 100 personer Global clinic i Åbo. Vesa-Pekka Rantalainen på kliniken säger att siffrorna från januari tyder på att antalet kunder kommer att öka det här året. Global clinic har öppet en gång i veckan och allt arbete sker på frivillig basis.
Bakgrund
- Det finns uppskattningsvis 3000 papperslösa i Finland.
- Papperslös är en person som vistas i Finland utan uppehållstillstånd.
- Antalet papperslösa i Finland har vuxit de senaste åren efter att allt större andel av asylsökandena fått negativt asylbeslut.
- Det finns ingen lagstiftning om papperslösa.
- Därför faller det på kommunerna att bestämma hurudan hjälp de erbjuder.
- Social- och hälsovårdsministeriet gav för ett år sedan rekommendationer till kommunerna.
Enligt dem ska papperslösa bara erbjudas brådskande socialhjälp och det ska vara ett tillfälligt stöd. - Ministerierna har gått in för att tala om personer som vistas olagligt i landet istället för benämningen papperslös.
Källor: Social- och hälsovårdsministeriet, Flyktingrådgivningen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.