Få Åboungdomar har invandrarvänner
Tiden är en faktor. Forskaren Elina Turjanmaa säger att vänkretsen växer med tiden. Finländare som inte har invandrarbakgrund tenderar att ha ensidigare vänskapsband än vad som är faller för invandrare och andra generationens invandrare. Foto: Dan Lolax
Invandrade ungdomar har vänner som är infödda finländare i större utsträckning än vad som finländska ungdomar har invandrare i sin vänskapskrets.
Det här framgår av den färska utredningen ”Helpompaa olla omien kanssa?” (”Lättare att vara med de egna?”) som forskaren Elina Turjanmaa har gjort för Migrationsinstitutets räkning och inom ramen för projektet ”Hundra äppelträd – ett Finland med många unga”.
Forskningsresultaten är synnerligen lokala, säger Turjanmaa. Ungdomar i ålder 13–18 i Åbo, Reso och Nystad har svarat på frågeenkäter och deltagit i intervjuer.
Den lokala prägeln till trots sammanfaller resultaten med tidigare kartläggningar av ungdomars kompis- och vänskapsförhållanden.
Av ungdomarna som är födda i Finland säger 14 procent att de har vänner som är invandrade. För invandrarungdomar är motsvarande siffra 44 procent.
Turjanmaa säger att vänskapsförhållanden, hur de uppstår, är något mycket individuellt.
Identitet kan vara ett skäl till varför det finns ett avstånd speciellt mellan invandrarungdomar och finländska unga.
– När invandrare umgås med varandra väcks inte frågan om identitet. Man behöver inte tänka på det, utan kan hänga med kompisarna.
Av utredningen framgår att 79 procent av invandrarungdomarna upplever att de tillhör en etnisk grupp. Däremot säger endast fyra procent av de finländska ungdomarna att de tillhör en etnisk grupp.
Med ”invandrare” avses i utredningen unga som själva kommit till Finland, som ensamkommande barn eller med föräldrar.
Utredningen inkluderar också andra generationens invandrare. Det visar sig att deras vänskapsförhållanden är mera mångformiga.
Över hälften av dem som deltog i utredningen, 55 procent, har vänner utan invandrarbakgrund, och i vänskapskretsen ingår invandrarunga och unga med en mångkulturell bakgrund.
Skolan är den plats där främst invandrare och andra generationens invandrare knyter vänskapsband. Det här gäller också infödda finländare, men deras vänkretsar byggs också på annat håll.
För finländska ungdomar är olika hobbyer en grogrund för vänskap. För invandrare och andra generationens invandrare är fritiden vid sidan om den schemalagda hobbyverksamheten viktigare.
– Det är sant att till exempel idrott, och speciellt lagsport, har en integrerande effekt men idrott är inte för alla.
Invandrare och andra generationens invandrare, speciellt pojkar, tenderar att ha hobbyer i grupp men inte nödvändigtvis i form av organiserad idrott.
Olika syn på hobbyer. För infödda finländare utan invandrarbakgrund är organiserade hobbyer i högre grad en grogrund för vänskap än vad som är fallet för invandrare unga eller unga med invandrarbakgrund. Grafik: Paul Söderholm
Turjanmaas poäng är att unga bestämmer hur de spenderar sin fritid utgående från vad de känner för. Det här ska beaktas när kommunerna skapar mötesplatser för ungdomar från olika bakgrund
Utredningen kommer med några råd. Fritidsaktiviteterna vara riktade till åldersgrupper, inte till invandrare, och det är viktigt att få med olika ungdomar som varit olika lång tid i landet.
Det viktigaste rådet handlar om kontinuitet. För att man ska komma åt hierarkier som finns mellan ungdomar och överbrygga fördomar krävs ett långsiktigt arbete.
– Det behövs en styrd verksamhet, något i stil med ett konfirmationsläger, säger Turjanmaan och sätter citationstecken kring det sistnämnda.
Sammanlagt 307 ungdomar svarade på utredningens frågeformulär. Tjugo ungdomar deltog i utredningens intervjuer.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.