Förflytta dig till innehållet

"Jag gör något vettigt med den tid jag har"

Stina Nordström.


Stina Nordström är en vän.
Hon är en vän till en äldre kvinna över 80 år som fortfarande bor hemma.
Som inflyttad Åbobo har kvinnan inga egna vänner i staden. Därför träffas hon och Nordström varje vecka och går ut och promenerar.
De har de gjort i ett år nu.
Röda Korsmedlem har Nordström varit så gott som hela livet, eftersom hennes föräldrar också var det.
Då hon blev pensionär och hade mer tid valde hon att engagera sig i Röda Korsets vänverksamhet. Tillsammans med väninnan Ulla-Stina Engström gick hon en vänkurs.
Sedan dess har bägge varit aktiva inom verksamheten.
– Man kan delta enligt eget behov och jag tycker jag gör något vettigt med den tid jag har.
Åbo svenska avdelning sköter bland annat om kantinverksamheten på Åbolands sjukhus och går omkring och säljer godis, drycker och frukter på avdelningarna två gånger i veckan.
– Tidigare var det en mycket viktig social funktion då merparten av patienterna var svenska.
Man har också besökt Sabinahemmet i Runosbacken varje vecka för att prata med dementa personer på deras modersmål.
Sedan årsskiftet har det blivit en paus i den verksamheten, säger Nordström.
– Poängen är att de ska få prata svenska, men språket på avdelningarna är i dag så blandat. Vi ska se hur vi arrangerar de besöken i fortsättningen.
Också Hemmet besöks regelbundet av Röda Korsvänner som bland annat deltar i utflykter och ordnar rollatorrally.
– Vi besöker också demensavdelningen i Rosenhemmet och pratar, sjunger och läser tillsammans.
De flesta som är i behov av verksamheten är till åren komna, ensamma personer som antingen bor hemma eller på en anstalt.
Ofta är det en anhörig som vet att den egna är ensam, som tar kontakt.
Det finns också unga studerande som till exempel är rörelsehindrade eller har psykiska svårigheter som är i behov av vänner i samma ålder.
Också för invandrare är en fungerande vänverksamhet viktig.
– Problemet är att de flesta invandrare ska lära sig finska när de kommer till Finland, säger Nordström.
Intresse och lite tid. Det är det enda som behövs för att bli en Röda Korsvän.
Nordström har förståelse för att de flesta av de aktiva vännerna är pensionärer.
– Men det finns mycket friska pensionärer i dag.
Det finns klara regler för vänner som gått en Röda Korsutbildning.
– Vi befattar oss inte ekonomiskt och städar inte. Dessutom är det viktigt att vi har kontakt med anhöriga så att de vet som besöker deras egna.
Tillsammans med sin vän diskuterar Nordström och lyssnar gärna när hennes vän pratar om sin barndom.
– Vi brukar ha intressanta och mycket givande samtal och har snabbt blivit personliga vänner.
Det bästa är utbytet av tankar. Man känner samhörighet och litar på varandra.
– Som vän kan man både ge och få och man känner att man gör något gott på individnivå.
Att vara en Röda Korsvän kräver ingen stor insats.
– Vi ger bara vår tid.
 

Ulla-Stina Engström.

Hon hittar rätt vän åt rätt kund

– Man kallar mig för vänförmedlare.
Ulla-Stina Engström är personen man kontaktar om man är på jakt efter en Röda Korsvän – åt sig själv eller åt en anhörig.
Det är en trevlig uppgift.
– Det brukar nog gå att hitta lämpliga vänner. Alla ställer upp frivilligt och tänker på ganska samma sätt.
Engström uppskattar att svenska avdelningen i Åbo har ett 70-tal vänner som tillsammans sköter olika uppgifter.
Själv besöker hon också Rosenhemmet och har en personlig vän som hon träffar regelbundet sedan fyra år tillbaka.
– Det är alltid fint att träffa en annan människa som är väldigt lätt att umgås med och som har samma värderingar.
Flera vänner behövs alltid. För tillfället skulle man gärna se lite fler manliga vänner och även lite yngre vänner.
Det absolut vanligaste är att kundvännen är en äldre ensam person som bor hemma eller på anstalt.
Men det finns också ungdomar som av olika orsaker känt sig ensamma som tagit kontakt.
– Alla konstellationer är möjliga så länga alla parter är överens. Alla äldre personer vill till exempel inte ha främmande människor i sitt liv.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter