Bara frågor, inga svar om låsfabrikens kommande månader
Den 5 december fyllde Björkbodafabriken 285 år. Senast nästa år slutar den historien.
Ingen kan veta hur låsfabrikens anställda hittar nya jobb, efter beskedet i går om Abloys Finland stänger sin Björkbodaenhet och koncentrerar allt till Joensuu. Men sannolikt är att de flesta får längre väg till sina nya jobb, om och när sådana hittas.
Av fabrikens 42 fast anställda är de allra flesta bosatta på Kimitoön.
Redan nu pendlar 650 personer dagligen ut från ön till sina jobb medan 300 pendlar in.
Sammanlagt berörs minst 150 personer, kringeffekterna är många.
I vilken takt som Björkbodafabriken körs ner är inte klart.
– Målaet är att överflyttningarna till Joensuufabriken ska vara gjorda innan juni är slut, och att allt ska vara klart innan 2019 är slut, säger Jouni Haapaniemi, som länge var Björkbodas fabrikschef men nu har titeln produktutvecklingschef.
Han var inte med om förhandlingarna kring Björkbodas öde.
– Själv är jag i samma båt som de övriga i fabriken. Jag vet inte vad fortsättningen blir för min del heller, säger han.
Haapaniemi vet inte ännu i vilken takt personalstyrkan skärs ner, hur alla beställningar ska hinna levereras och i vilken utsträckning Joensuupersonal kommer till Björkboda för att lära sig viss tillverkning.
Vid te-byrån säger förändringsexpert Annamari Sarén-Koivu att hon i går helt kort talade med Abloy och snart ska göra det igen. Inget definitivt om kurser eller dylikt är alltså ännu avtalat.
Vilka skyldigheter har en arbetsgivare i den här situationen?
– Om arbetsgivaren har fler än 30 anställda måste man erbjuda åt dem som har jobbat minst 5 år sysselsättningsbefrämjande åtgärder, och företagshälsovård sex månader efter att arbetsplikten upphör. Det gäller dem som sägs upp av ekonomiska eller produktionsorsaker och alltså inte får någon bonus, säger Sarén-Koivu.
De sysselsättningsbefrämjande åtgärderna kan vara kurser för en grupp, individuellt stöd, stöd att starta eget etcetera. Värdet ska motsvara minst en månadslön.
Sarén-Koivu har flera gånger, redan innan beskedet kom, diskuterat med KImitoöns kommun. Där säger utvecklingschef Gilla Granberg att man – med erfarenheterna efter FN-steels konkurs 2012 i färskt minne – igen ska försöka åstadkomma karriärplaneringskurser, företagarkurser med mera. Efter FN-steels konkursa (då 180 jobb försvann) ordnades till exempel bygg- och närvårdarkurser.
– Då hade vi ingen arbetsgivare att samarbeta med, nu finns Abloy som vi på allt vis ska försöka samarbeta med för att linda verkningarna, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.