Kostnaden frågetecken när Åbo väljer mellan spårvagn och superbuss
Alternativ för superbuss och spårvagn. Oavsett vad Åbo och Reso går in för kommer spårvagnarna eller superbussarna att trafikera på någon av de fyra ruttalternativen. Resecentret-Kråkkärret skulle vara en 7,8 km lång rutt med 13 hållplatser. Västra centrum-Kråkkärret: 10,6 km, 16 hållplatser. Runosbacken-Kråkkärret: 13,3 km, 20 hållplatser. Reso-Kråkkärret: 14,7 km, 20 hållplatser. Det sista alternativet skulle bäst stöda invånarna och näringslivet. Grafik: Paul Söderholm
En av vårens hetaste politiska frågor i Åbo och grannstaden Reso blir den om hur kollektivtrafiken i regionen ska utvecklas.
När tilläggsutredningen om kollektivtrafiken presenterades på måndagen var ”inga beslut är ännu fattade” den mest återkommande frasen.
Åbos och Resos ledande tjänstemän var noga med att understryka att utredningen, som utgår från den allmänna spårvagnsplan som fullmäktige i Åbo godkände 2015, nu ska på utlåtanderunda.
I maj eller juni fattas de politiska besluten om huruvida Åbo och Reso, som inkluderas i en av fyra potentiella kollektivtrafiklinjer, går in för spårvagnstrafik eller så kallade superbussar.
Att utveckla den existerande busstrafiken är knappast ett alternativ.
I den aktuella utredningen finns den traditionella busstrafiken med som jämförelse, men klart är att dess kapacitet inte kommer att räcka till när invånarantalet i Åboregionen växer.
Minna Arve, stadsdirektör i Åbo formulerar utmaningen så här:
– Det gäller att skapa en smidig vardag för en allt större befolkning och samtidigt kunna nå Åboregionens miljömål.
Antti Korhonen, Arves stadsdirektörskollega i Reso, säger att spårvagns- och superbusstrafiken är en avgörande tillväxtfaktor i regionen. Dessutom sammanfaller de här två alternativen väl med Resos planer på att utveckla stadens centrum.
Ytterligare ett skäl till varför den nuvarande busstrafiken är uträknad är att staten inte kommer att stöda en utveckling av den.
Jarkko Virtanen, biträdande stadsdirektör i Åbo, konstaterar att det intentionsavtal som Åbo, tillsammans med Tammerfors, hade med staten inte längre gäller.
Det avtalet, som lett till att Tammerfors redan tagit avgörande beslut om spårvagnstrafiken, garanterade att staten står för 30 procent av kostnaderna.
Åbo förhandlar med Kommunikationsministeriet om att få liknande garantier inskrivna i det nya avtalet, säger Virtanen.
– Om Åbo går in för spårvagnsalternativet kommer statens stöd sannolikt att förverkligas som det gjorde för Tammerfors del. Om superbuss-alternativet vinner kommer staten att ställa ramvillkor som rör det alternativets kvalitet och kapacitet, så att man kommer så långt bort som möjligt från den vanliga busstrafiken.
Statens stöd är nödvändigt för att någondera av de alternativ som olika instanser, kommersiella intressen och i slutändan beslutsfattarna under våren ska ta ställning till.
Linjedragningsalternativen är de samma för såväl spårvagn som superbuss (se kartan) men spårvägen innebär en betydligt större investering. Den beräknas kosta 166–293 miljoner euro medan superbussalternativet går loss på 63–123 miljoner euro.
Eftersom projektet befinner sig i en allmän planeringsfas är det lite si och så med exakta summor. Kostnadskalkylen kan kasta med 25 procent och därför finns en så kallad riskreserv medräknad i de beräkningar som finns just nu.
Den nu färdigställda utredningen är alltså starskottet för den politiska diskussionen men under måndagens presskonferens kunde man skönja en positiv inställning till superbuss-alternativet bland de samlade tjänstemännen.
Projektchef Juha Jokela poängterar att superbussen inte enbart är en längre variant av en elbuss utan en kollektivtrafiklösning som liksom spårvagnen har sin egen körbana och som i nästan alla avseenden kan mäta sig med spårvagnen.
Det är endast sett till passagerarkapaciteten som superbussen inte kommer upp till spårvagnens nivå.
Det som talar för superbussen är den kommunala ekonomin. Sett ur det perspektivet är superbussen en investering som snabbt ger utdelning, medan spårvagnen innebär utgifter under en längre tid.
Trots det så skulle ett spårvagnsnät leda till att Åbo bättre kan använda stadens markanvändningspotential, det här speciellt i Kuppisområdet där en ny vetenskapspark planeras.
Överlag bedöms spårvagnen vara bättre för tillväxten i regionen, också för att den typen av kollektivtrafik kommer med en positiv image. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Inväntar utlåtande och politiska beslut. Resos stadsdirektör Ari Korhonen (t.h.) säger att staden kommer att avancera jämsides med Åbo i beslutsprocessen. Eventuellt kan det innebära att Reso kommer med i kollektivtrafiksatsningen. Biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen utgår från att staten stöder satsningen. Foto: Dan Lolax
Åbos och Resos respektive stadsstyrelser höll under måndagseftermiddagen aftonskola om utredningen.
Niina Ratilainen, De grönas fullmäktigegruppordförande, säger att det är bra att Reso tagits med i utredningen och att man nu måste fördjupa sig i siffrorna.
Hon håller med att superbussen ställdes i ett positivt ljus av tjänstemännen men konstaterar också att De gröna tidigare varit starkt för spårvagnsalternativet, och inte obefogat.
– Näringslivet håller med om att spårvagnen är en tillväxtfaktor.
Utredningen åker alltså på utlåtanderunda, men inte riktigt ännu. Ärendet bordlades på stadsstyrelsens möte på måndagskvällen.
Ida Schauman, SFP:s styrelsemedlem, upplever att tjänstemännen ställde sig bakom superbussen men vill läsa utredningen innan hon säger om det är motiverat.
– Det är klart att om man med ett billigare alternativ når samma effekter så ska det beaktas.
Schauman säger att det inom SFP:s fullmäktigegrupp finns åsikter för och emot spårvagnstrafiken. Själv är hon för spårvagnar, även om hon närmar sig utredningen med ett öppet sinne.
Avgörande för Schauman är dels att kollektivtrafiklösningen är attraktiv också för dem som vanligtvis inte väljer kollektivtrafik. I det avseendet är spårvagnsalternativet starkt.
Viktigt är också att Åbo väljer ett alternativ med en lång livslängd. Enligt tjänstemännen bär superbussens kapacitet fram till år 2040. I det avseendet kan spårvagnen visa sig vara det mer långsiktiga alternativet.
Stadsstyrelsen beslöt på måndagen att sektionen för stadsutveckling åker till franska Nantes under vårvintern för att bekanta sig med stadens kollektivtrafik, som snart kommer att inkludera en superbuss.
Resan beräknas kosta 35 000 euro.
Det blir också aktuellt för stadsstyrelsen att åka till Göteborg för att ta del av kollektivtrafiklösningarna där, säger Schauman.
Allmänheten kan ge sina synpunkter om kollektivtrafiken via en webbenkät.
Mera om utredningen här.
Utlåtanden ger bland annat de här
- Åbo Akademi
- Åbo Akademis studentkår
- Handikapprådet i Åbo
- Finavia/Åbo flygplats
- Egentliga Finlands djurskyddsdistrikt
- Åbo cyklister
- Sydvästra Finlands polisinrättning
- Åbosamfundet… och 55 andra instanser, föreningar och myndigheter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.