Åboländskt vårdbolag kan bli del av större finlandssvensk lösning
ÅU-foto
Vården ska garanteras. Men hur? Ett tvåspråkigt åboländskt vårdbolag är en lösning. Nu planeras ett liknande vårdbolag i större skala i Svenskfinland. ÅU-foto
De lösningar som ett allfinlandssvenskt vårdkonsortium kan stå för lämpar sig också för ett åboländskt tvåspråkigt vårdbolag.
Det säger konsulten Marcus Henricson som utreder hur den svenska vården ska tryggas i Egentliga Finland efter social- och hälsovårdsreformen.
Det var HBL som i lördags berättade att företrädare för privata vårdaktörer, den offentliga sektorn och den tredje sektorn samlats för att diskutera den svenska vården.
Representanterna var inbjudna av SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson. Tanken är att den svenska vården kunde tryggas genom ett aktiebolag, ett andelslag eller ett samarbetsforum.
I mötet deltog också vårdbolaget Doctagons vd Stefan Wentjärvi. Doctagon har visat intresse för det vårdbolag i Åboland som Marcus Henricson utreder.
Henricson säger till ÅU att också han blivit ombedd att delta i planeringen och att han ser det som vettigt att han deltar som representant för Egentliga Finland.
– Det är ett berömvärt initiativ men om det ska bli något av det så måste landskapen vara med, säger Henricson och hänvisar till att universitetscentralsjukhuset i Åbo inte kan exkluderas ur sammanhanget.
Du utreder ett tvåspråkigt vårdbolag som, förutom de åboländska kommunerna, också Åbo och landskapet har intresse av. Finns det en risk för att det blir för många kockar i social- och hälsovårdsreformen?
– Det finns alltid den risken och därför är det viktigt att det här hålls ihop. Egentliga Finland hör till de landskap som kommit längst i reformarbetet.
Kårkulla samkommun ställer sig skeptisk till planerna på ett stort finlandssvensk vårdbolag med vinstintresse.
I ett pressmeddelande skriver samkommunens ledning att den fortfarande vill se ”en lagstiftning som tryggar det offentliga ansvaret för servicen till svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning till exempel genom att ett landskap får organiseringsansvaret.”
ÅU har tidigare rapporterat att Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet, som stöder Åbolands sjukhus, ställer sig tveksamt till att stöda ett vårdbolag med vinstintresse.
Henricson säger att friktioner är att vänta när regeringen vill att privata och offentliga aktörer och den tredje sektorn ska vara verksamma inom samma valfrihetssystem. Samtidigt är den sammanlagda tvåspråkiga vårdkompetensen så begränsad att ett samarbete är ett måste.
Han tror att Kårkulla samkommuns förhoppningar kan uppfyllas om man i diskussionen förstår att hålla isär organiseringsansvaret för social- och hälsovården och själva produktionen av social- och hälsovården.
Organiseringsansvaret – som handlar om att finansiera vården och se till att den är tillgänglig – är offentligt och faller på landskapet.
Produktionen kan sedan ske i olika former och Henricson tror att också offentliga aktörer och den tredje sektorn kan ingå i ett aktiebolag.
Henricson säger att de hinder som ett åboländskt vårdbolag måste komma över också gäller för ett finlandssvenskt vårdbolag, men i större skala. En åboländsk modell skulle därför kunna fällas in i ett större finlandssvenskt bolag.
– Det finns saker som måste lösas i en större organisation, till exempel IT-system som fungerar på två språk, liksom e-tjänster och stödtjänster.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.