Gränsöverskridande satsning på bättre utryckningar till sjöss
Arkiv
ArkivUTRYCKNING. Gränsbevakningens räddningshelikoptrar har hundratals uppdrag varje år.
Det brister lätt i kommunikationen då sjukdomar och olyckor drabbar resenärer till sjöss. Nu ska det bli slut på språkförbistringen och flumsnacket.
Det är målet för det internationella projektet onBoardMed, där också Åbo yrkeshögskola är med.
– Det existerar ett tydligt behov av att harmonisera och vidareutveckla utbildningen av dem som har att göra med sjukdomsfall till sjöss, säger projektchef Suvi Kivelä på Åbo yrkeshögskola.
Andelen äldre passagerare och småbarn ombord på passagerarfartyg ökar stadigt. Det här ställer hårdare krav på beredskapen att ge medicinsk akutvård till sjöss.
UTVECKLARE. Det finns ett tydligt behov av att harmonisera och vidareutveckla utbildningen för dem som rycker ut i samband med sjukdomsfall till sjöss. Det säger projektchef Suvi Kivelä, här tillsammans med läraren Nina Rantalaiho, en av de projektansvariga. Foto: Mikael Sjövall/SPT
– På estniska och lettiska fartyg är det inte alls självklart att det finns en sjukvårdare eller primärskötare ombord. På fraktfartyg saknas de helt och hållet. Det är viktigt att besättningen kan beskriva sjukdomsfallet på engelska så att till exempel den finska sjöräddningen kan bedöma vilken hjälp som behövs, säger Kivelä.
– Tallink Siljas fartyg har omkring 10-15 evakueringar av patienter per år. Vi har också varit tvungna att tillkalla ambulans i hamnarna ett 40-tal gånger om året, säger sjuksköterskan Terhi Vuori på Tallink Silja.
Projektet onBoardMed är en treårig satsning som bygger på ett samarbete mellan räddningspersonal och yrkeshögskolor i Lettland, Estland och Finland. Till projektets finländska samarbetspartner hör Högskolan på Åland, Yrkeshögskolan Novia och Åbo yrkeshögskola.
Projektet har fått finansiering av EU:s Östersjöprogram och Interreg. Nu har man nått halvvägs i samarbetet som avslutas 2019. Budgeten går lös på en knapp miljon euro.
– Det samarbete som existerar mellan yrkeshögskolorna i Finland existerar inte i samma utsträckning i Lettland och Estland. Det handlar om att utveckla nya organisatoriska samarbetsmodeller, säger Kivelä.
Sjöfartens gemensamma språk är engelska. Därför har programmet även satsat hårt på att drilla blivande sjömän och primärvårdare i medicinsk terminologi på engelska. Men det är inte enbart bristande språkkunskaper som vållar problem.
– Då vi har övat internationella räddningsoperationer och evakuering i till exempel Nådendal så har det mesta fungerat bra, men vi har upptäckt brister i kommunikationen, återrapporteringen och koordineringen av hjälpinsatserna. Den delen av jobbet är svårast, säger primärvårdare Jarmo Määttänen från Åbo.
RÄDDARE. – En tredjedel av våra arbetsuppgifter 2017 handlade om sjöräddning, sjuktransporter och akutvård, säger Samu Hiljanen från ledningscentralen vid Västra Finlands sjöbevakningssektion. Foto: Mikael Sjövall/SPT
Omfattningen av räddningsoperationerna till sjöss står i direkt relation till den växande fartygstrafiken och fraktvolymerna i Östersjön.
– Det passerar omkring 40 000 fartyg genom vårt bevakningsområde varje år, säger vice chef Samu Hiljanen på Ledningscentralen vid Västra Finlands sjöbevakningssektion.
Det är i praktiken sjöbevakningsstationerna som koordinerar hjälpinsatserna i samband med evakuering av patienter från passerande fartyg i finska territorialvatten. Västra Finlands sjöbevakningssektion har numera fyra personer på jour dygnet runt. Det är inte mycket att hurra för då man betänker att samma sektion bevakar det finska havsområde som sträcker sig från Hangö till Torneå.
– Vi hade omkring 3 000 uppdrag i fjol. Av dessa arbetsuppgifter var det en tredjedel som handlade om sjöräddning, sjuktransporter och akutvård, säger Hiljanen.
Omkring 85 procent av sjöbevakningsstationens uppdrag infaller under sommarhalvåret. Sjöbevakningen i västra Finland förlitar sig på helikoptrar, patrullbåtar, övervakningsflygplan och luftkuddefarkoster. Super Puma-helikoptrarna har över 40 år på nacken så det börjar bli dags för en teknisk ansiktslyftning.
– Tre av våra helikoptrar byggs om för att möta de nya krav som ställs på dem. Staten tyckte att det blev billigare att bygga om dem än att köpa nya helikoptrar, säger Hiljanen.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.