En pjäs som improviserar, men bara under sträng kontroll
Teater med direktkontakt. Martti Suosalo har rollen i Duncan Macmillans ”Every Brilliant Thing” (”Parasta elämässä”), en blandning av monolog och stand up, där publiken också har en betydande roll.
Parasta elämässä
(Every Brilliant Thing) av Duncan Macmillan
Översättning och regi: Pentti Kotkaniemi
Ljusdesign: Petri Suominen
Ljuddesign: Tuomas Rissanen
I rollerna: Martti Suosalo och publiken
Premiär på Stadsteaterns lilla scen 19.1
Den brittiska dramatikern och regissören Duncan Macmillans pjäser har snabbt hittat en stor publik. Det beror säkert på hans känsla för motiven. De handlar om kontroll, beroende, livshantering, sådant som väcker en diffus oro eller akut ångest hos nutidsmänniskan.
Han har också spelats på svenska i Finland. ”Nästa andetag”, som handlar om ett par som försöker behärska sitt liv genom att oavbrutet analysera det, sattes upp av Klockrike för några år sedan.
”Every Brilliant Thing” (”Allt som är underbart”) visades på Svenska Teatern 2016. På finska hette samma pjäs ”Miljoona hyvää syytä” (En miljon goda skäl) när den sattes upp i Kemi i fjol. På Stadsteatern i Åbo har den fått namnet ”Parasta elämässä” (Det bästa i livet).
Macmillan utarbetade pjäsen i samarbete med komikern Jonny Donahoe, som också fick rollen i urpremiären. Man kan se klipp med hans scenuttryck på Youtube. Det är ståupparens blandning av stenkoll och utsatthet.
I Åbo har man valt Martti Suosalo för uppdraget, och han är ett minst sagt säkert kort. Han har gjort alla sorts roller inom film och scenkonst, från Aapo i ”Sju bröder” och olika märkespersoner ur Finlands historia, till pappan i ”Skavabölen pojat”. Han trivs med monologer och tolkar också gärna olika typer av sånger som passar för scenen, Jaques Brel, till exempel.
Den här samlade kompetensen kan användas i ”Parasta elämässä”, som i Suosalos tappning styr några grader bort från ståupparens intensitet mot scenskådespeleriets tillit till pausering och längre dramatiska bågar.
”Parasta elämässä” rör vid tunga motiv: depression och självmord. Dramat här och nu handlar om hur huvudpersonen förhåller sig till det. Det börjar med en scen där han är sju – eller för att vara korrekt, berättar om att han är sju år – och hans mamma har försökt ta livet av sig.
Tanken i botten är att man kan bryta igenom ett motstånd eller ett stigma genom att framkalla empati och skratt. Det är lätt att vara med på det – den kritiska punkten är förstås att det hela inte får tippa över i ren underhållning.
För att hitta glädje för sin mamma – och för sig själv – listar han saker som gör livet värt att leva, utan inbördes rangordning, i den ordning han kommer på dem. Det kan vara allt mellan glass och solsken och nakensimning till att formulera en kärleksförklaring.
Här kommer publiken in, den deltar i glädjeämnesuppropet, som interfolierar pärlbandet av scener. Pjäsen är aviserad som interaktiv, men manuset är givet, och alla ”brilliant things” finns uppskrivna på utdelade papper. Desto större chanser vill pjäsen inte ta.
Men personer ur publiken kallas också upp som motspelare i olika episoder. De är också givna, men det känslomässiga gensvaret avgör i vilken temperatur man går vidare. Under premiären blir hon som får rollen som den läsande flickan på biblioteket, som senare blir flickvän och fru, den som gör sin insats med störst uppmärksamhet.
Föreställningen blir gripande när motspelarna verkligen relaterar till Suosalos scenfigur, och inte bara blir till sig och förtjusta av att instrueras av honom. Salongen är inte heller alldeles idealisk för pjäsen. Längst fram finns åskådarrader på samma nivå som scengolvet, men högre upp på ordinarie platser kan kontakten avta.
Publikreplikeringen har också olika hörbarhet. Där liknar föreställningen verkligheten, och man får nöja sig med det. ”Parasta elämässa” är en föreställning som kommer inpå sin publik, men håller ett visst avstånd till sitt stoff. Den improviserar, men bara inom vissa gränser.
Ann-Christine Snickars
ann-christine.snickars@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.