Han varnar för egoistiskt vaccinationsmotstånd
Överläkare. Esa Rintala säger att ett mässlingsfall leder till ett detektivarbete. Att hitta alla som exponerats för sjukdomen kan ibland vara omöjligt. Foto: Mia Hämäläinen
Det finns inget utbrett vaccinationsmotstånd i Egentliga Finland, åtminstone inget som kan liknas vid det som förekommer bland österbottniska föräldrar.
Trots det kan ett utbrott av mässling, likt det i Göteborgsområdet i Sverige, inte uteslutas.
Det säger Esa Rintala, överläkare vid enheten för sjukhushygien och infektionsbekämpning vid Åbo universitetscentralsjukhus.
Europa, och speciellt länder som Rumänien, Italien, Grekland, Tyskland och Frankrike, upplever just nu en anstormning av mässlingsfall.
Sedan den 10 december har 22 fall av mässling uppdagats i Västra Götaland i Sverige.
I Finland påträffades 13 fall av mässling under perioden november 2016–oktober 2017, de flesta av dem koncentrerade till i somras när en italiensk man tog sjukdomen till Nyslott.
Rintala uppmanar alla som åker till länder med mässlingsepidemier att dels, genom den egna vårdcentralen eller företagshälsovården, försäkra sig om att MPR-vaccinet, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund, är i kraft.
Dels gäller det att vara medveten om vad symptomen kan tyda på, skulle man insjukna under eller efter en sådan resa.
Människors rörlighet gör alltså att enstaka fall av mässling förekommer, men tack vare den höga vaccinationsgraden i Egentliga Finland skulle ett utbrott inte påverka många, säger Rintala och tillägger att det är många år sedan mässlingsfall uppdagades i landskapet.
Institutet för hälsa och välfärd THL:s vaccineringsregister visar att av barn födda 2014 i Egentliga Finland så har 93 procent fått MPR-vaccinet. Samma vaccinationsgrad gäller för Åbo.
I Österbotten är vaccinationsgraden under 92 procent.
I den bästa av världar är vaccinationsgraden över 95 procent. Ju lägre vaccinationsgrad desto större risk för epidemier.
Skräckscenariot, säger Rintala, är att sjukdomen får fotfäste bland personer som inte är vaccinerade.
Ett sådant sjukdomsförlopp skulle leda till omfattande åtgärder – Rintala talar om att ”plocka fram fältsjukhuset” – och mässlingsfallet från i somras visade att det som nu sker i Sverige också kan hända här.
Mässling är extremt smittosam eftersom viruset är luftburet och orsakar infektion i luftvägarna.
Om en smittad hostar i väntrummet i en vårdcentral är alla i rummet exponerade. Det var så mässlingsvågen i Göteborgsområdet fick sin början.
Rintala säger att om en person konstateras ha mässling så isoleras hen omedelbart.
Sedan gäller det att få kontakt med familjemedlemmar, med dagvårdsplatsen, skolan eller arbetsplatsen. Också personens vårdcentral informeras.
Det är den enkla biten. Om personen ifråga till exempel åkt buss till vårdcentralen blir det svårare att få fatt på alla vars vaccinationsstatus måste granskas, och eventuellt få vård eller vaccineras.
– En resa med tåg går att kartlägga, men att få fatt alla som exponerats i en lokaltrafikbuss? Det är omöjligt.
Därför är det viktigt att den person som upptäcker symptom som kan tyda på mässling – hög feber och hosta i kombination med röda utslag – på förhand meddelar vårdcentralen om att hen är på väg.
På så sätt kan onödig exponering undvikas.
Mässling kan vårdas hemma, om personen inte hör till en riskgrupp eller har vaccinerats.
Som fallet är med många andra sjukdomar är det följdsjukdomarna som är problemet.
Mässling kan ge upphov till lunginflammation och hjärnhinneinflammation, den sistnämnda kan ha dödlig utgång.
Via THL hör ÅUCS till ett europeiskt nätverk som slår larm om sjukdomstrenden blir allvarlig.
Rintala säger att det i Åboregionen inte finns något vaccinationsmotstånd att tala om. Det kan handla om enstaka fall, men det är inte jämförbart med vad som framkommit i samband med vaccinationsdebatten i Österbotten.
Ännu värre är situationen i Sydeuropa där misstron mot skolmedicinen gjort att mässlingsfallen räknas i tusental på årsbasis.
– Det finns föräldrar som vill skydda sina barn från risken för bieffekter av vaccineringen. Men det är egoistiskt tänkt. Man vaccinerar sitt eget barn så att också andra barn ska vara skyddade.
Redan i fjol trädde en ny lag om smittsamma sjukdomar i kraft och från och med i mars är det inte möjligt att jobba som sjukvårdspersonal ovaccinerad.
Vaccineringsplikten gäller för mässling, influensa, kikhosta, vattkoppor och påssjuka.
Rintala säger att lagen är mycket välkommen.
– Man kan tycka att det är märkligt att det krävs en lag för att få personalen att vaccinera sig, men för fem år sedan var endast 40 procent av vårdpersonalen vaccinerad. Forskningen visar också att det finns en klart samband mellan vaccineringsgraden bland vårdpersonalen och patientdödlighet.
Därför är Rintala glad över att redan innan lagparagrafen som berör vårdpersonal träder i kraft i mars har benägenheten att vaccinera sig ökat.
– Jag upplever att lagändringen tagits emot väl av personalen. Den vill ta sitt ansvar. Visst väcker det diskussion om huruvida det är ett tvång. Det är det inte, ingen i Finland kan tvingas att vaccinera sig. Men lagen gör det omöjligt för en person som inte vaccinerat sig att jobba med patienter.
Mässling
- Virussjukdom som orsakar infektion i luftvägarna.
- Symptom är bland annat feber, hosta och röda utslag, först i ansiktet och sedan på övriga kroppen.
- Inkubationstiden är 1–3 veckor.
- Farlig sjukdom för vuxna, kan leda till dödsfall.
- Finland hade under ett års tid 2,37 fall/1 miljon invånare.
- Motsvarande siffra för Rumänien var 283,65 och för Italien 81,97.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.