Politiker försiktigt positiva till samtyckeslag
Samhällsproblem. Forskning visar att det oftast är män som trakasserar och förgriper sig på kvinnor, och mera sällan tvärtom. Vittnesmålen för kampanjen dammen brister visar också det här.
Vad händer nu – efter att #metoo och efterföljande upprop som #dammenbrister har synliggjort hur utbredda sexuella trakasserier mot kvinnor? ÅU ringer upp några riksdagsledamöter från Egentliga Finland för att fråga vad lagstiftarna anser att de kan göra för att motarbeta sexuellt ofredande.
Li Andersson (V), Ilkka Kantola (SDP), Stefan Wallin(SFP) och Saara-Sofia Sirén (Saml) anser att det främst handlar om att få en attitydförändring i samhället. Samtidigt tycker de att det det är bra att lagstiftningen ses över och rättas till där det finns behov av det.
Vänsterns ordförande Li Andersson.
Andersson och Kantola lyfter fram att det redan finns lagstiftning som ska hindra trakasserier på exempelvis arbetsplatser och att problemet ligger i om de inte följs.
– Det är bra att arbetsmarknadsparterna har diskuterat frågan, säger Andersson. Det är en profilfråga för fackförbunden och arbetsgivarna. Många av vittnesmålen handlar om trakasserier på arbetsplatser så det är en väldigt stor arbetsskyddsfråga.
Hon tillägger att lagstiftningen inte hjälper om tröskeln till att brottsanmäla är väldigt hög. Här behövs det inte någon slags lagändring utan istället en förändrad samhällsanda som sänker tröskeln att anmäla brott.
Sirén föreslår däremot att det skulle kunna bli obligatoriskt för alla företag att ha en jämställdhetsplan. För tillfället förpliktigas bara företag som har över 30 anställda att göra en jämställdhetsplan.
– I rekryteringsskedet kunde man också införa en praxis att den nyanställda måste skriva under ett dokument där man förbinder sig till att följa företagets regler för gott beteende, föreslår Sirén.
Saara-Sofia Sirén. ÅU-foto
Som en följd av den stora uppmärksamhet sexuella trakasserier fått har justitieministeriet satt igång en utredning där man ser över sexualbrottslagstiftningen i sin helhet för att se om det finns behov att korrigera någon del i den.
Wallin lyfter fram att alla paragrafer i strafflagens 20:e kapitel om sexual brott har reviderats under de senaste 20 åren.
– Men det kan vara bra att se över helheten nu. Lagstiftningen kan ha blivit lite brokig när någon paragraf åt gången bytts ut, funderar Wallin.
Ett konkret förslag som lyfts fram är att införa en samtyckesparagraf i lagstiftningen. Det innebär att det inte ska krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot eller att offret varit i en särskilt utsatt situation för att döma någon för våldtäkt.
Stefan Wallin ÅU-foto
Sveriges regering lade nyligen fram ett förslag om samtyckeslag. I riksdagen i Finland rör det också på sig. Riksdagens kvinnonätverk som består av kvinnliga riksdagsledamöter ska lämna in en lagmotion om att krav om samtycke ska läggas till i lagstiftningen. Det skrev Kansan Uutiset i torsdags.
Av de riksdagsledamöter som ÅU talar med är det bara Andersson som i detta skede klart tar ställning för att införa en paragraf om samtycke i sexualbrottslagen.
– Den är principiellt viktig, säger hon.
De andra vill vänta på resultatet av justitieministeriets utredning och hoppas att förslaget om krav på uttalat samtycke utreds som en del av helheten i samband med att hela sexualbrottslagstiftningen ses över.
Kantola vill se hur domstolarna i Sverige kommer att påverkas efter att landet stiftat en lag om samtycke. Han konstaterar att det inte nödvändigtvis ändrar på så mycket i praktiken om det fortfarande handlar om ord mot ord i rättegången.
– Men det kan ändra attityderna till det bättre och då borde vi också överväga en lagförändring. Men jag tar inte i det här skedet ta klart ställning innan vi hör rättslärda, tillägger Kantola.
Men han nämner den uppmärksammade domen i Åbo hovrätt i november där en man inte dömdes för grov våldtäkt av en tioårig flicka, utan istället för grovt sexuellt utnyttjande. Rätten ansåg inte att det kunde bevisas att förövaren tvingat offret till samlag med våld.
Kantola konstaterar att om lagen innehållit en paragraf om samtycke skulle det ha stärkt åtalet mot förövaren.
Kandiderar i ärkebiskopsvalet. Riksdagsman Ilkka Kantola, SDP. ÅU-foto
På frågan om domstolarnas praxis borde ses över svarar Andersson bara kort att det inte är hennes sak som politiker att utvärdera domstolsbeslut utan att ansvara för lagstiftningen.
De tre andra lyfter fram att domstolarnas praxis i fråga om vilka straff de utfärdar kan ses över och utgående från det kan lagstiftarna se över straffskalan.
– I lagstiftningen finns det en gaffel för möjliga straff för ett visst brott, men domstolarna tenderar att aldrig döma enligt den strängare ändan av straffskalan, säger Wallin.
Riksdagsledamöterna lyfter fram att de som lagstiftare i så fall kan justera straffskalan om domstolarnas beslut strider mot rättskänslan.
Läs också: Initiativtagare efter #dammenbrister: Uppropet fick enormt genomslag
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.