Åbopolitiker sade upp sig – kritiserar trångsynt arbetsmarknad
Arkiv/Dan LolaxFick nog. Muhis Azizi, samlingspartistisk politiker i Åbo, sa upp sig från ett bemanningsföretag i frustration. Foto: Dan Lolax
Muhis Azizi, samlingspartistisk fullmäktigeledamot i Åbo och vice ordförande i kulturnämnden, riktar skarp kritik mot företagarnas inställning till invandrare på arbetsmarknaden.
Under hösten har han sagt upp sig från ett bemanningsföretag i staden.
Skälet är att han upplever att han skulle svika sina värderingar om han fortsatte på jobbet.
– Jag fick nog. Jag började jobba där för att hjälpa invandrare som redan finns i Finland men i stället tar företagen in arbetare från utanför Finland med bemanningsföretagens hjälp, säger Azizi och syftar på länder som Ryssland, Rumänien och Ungern.
Enligt Azizi beror det här på att det är billigare för företagen.
Det är enklare att tumma på utländska arbetares rättigheter, och arbetarna har inte språkkunskapen eller sakkännedom nog att ifrågasätta arbetsgivarna.
– Det är som att du och jag skulle spela mot TPS förstalag i ishockey. Utländska arbetare känner till arbetsmarknadsavtal lika litet som vi kan spela mot proffs.
En krass mentalitet råder på arbetsmarknaden, säger Azizi.
Företag accepterar invandrare enbart om de får statligt stöd för det.
– Hur sorgligt är inte det, att invandrare anställs enbart om företagen får betalt för det? Sedan när stöden är slut åker invandrarna ut!
Azizi litar inte på utredningar som påstår att en majoritet av företagarna ställer sig positiva till att anställa invandrare.
Han har själv varit med om att skjutsa invandrare till företag i regionen och senare samma dag fått telefonsamtal om att de inte duger.
– Jag frågade om det är utseendet som inte duger och fick till svar, ja det är utseendet.
Vad som gjorde saken värre, fortsätter Azizi, är att som anställd på bemanningsföretaget blev han uppmanad att inte fråga efter motiveringar när företag sa nej till att anställa invandrare.
– Bemanningsföretagets ledning var rädd för att förlora kunder om jag ställde frågor, säger Azizi som trots allt lovar att fortsätta hjälpa invandrare in på arbetsmarknaden.
– Det enda jag kan göra är att fortsätta arbeta mot fördomarna.
”Det finns inga finländska diskare längre”
Merru Tuliara, vd för personalservicefacket Henkilöstöpalveluyritysten Liitto, håller inte med om beskrivningen att bemanningsföretagen söker utländsk arbetskraft åt finländska företag för att det är det enklare och billigare alternativet.
Däremot finns det fog för påståendet att arbetsmarknaden fortfarande dras med fördomar.
Enligt Tuliara finns det ingen konflikt mellan att invandrare och finländare går arbetslösa och att bemanningsföretag rekryterar utomlands.
– Hämtar man arbetare från utlandet betyder det att de lediga arbetsplatserna inte fått lämpliga sökande i Finland. Det är dyrt att rekrytera utomlands och arbetarna följer samma avtal som finländska arbetare.
Tuliara säger att via bemanningsföretagen kommer dubbelt så många arbetare än vad som finns på arbetsmarknaden överlag.
Främst är det restaurang- och byggnadsbranschen som sysselsätter dem.
De branscher som har erfarenhet av invandrare, eller vars kunder är vana vid anställda med invandrarbakgrund, har lämnat fördomarna bakom sig, menar hon.
– Ofta handlar det om branscher där språkkunskaperna inte är centrala. Jag tror till exempel inte att det funnits infödda finländska diskare på många år.
Men fortfarande finns det branscher där fördomarna är ett hinder, säger Tuliara utan att vilja precisera.
Det finns också lokala skillnader. I Uleåborgstrakten finns många invandrade programmerare medan företag i samma bransch i Mellersta Finland, som har ett liknande behov, inte sysselsätter invandrare i lika stor utsträckning.
Hyrd arbetskraft
- År 2014 utgjorde personer med utländsk bakgrund en femtedel av den hyrda arbetskraften i Finland.
- Det här var fyra procent av alla löntagare med utländsk bakgrund, att jämföra med en procent av alla finländska löntagare.
- Bland finländare är det vanligast att personer som enbart gått grundskolan jobbar som hyrd arbetskraft – bland personer med utländsk bakgrund är det lika vanligt på alla utbildningsnivåer.
- Ju längre en person med utländsk bakgrund bott i Finland desto mindre sannolikt att hen jobbar via ett bemanningsföretag.
- Personer med utländsk bakgrund tenderar att i större utsträckning än finländare arbeta i branscher där korttidsavtal är vanliga.
Källa: Statistikcentralen
”Fördomar får arbetsmarknaden att stanna”
Berhan Ahmadi, socialdemokratisk fullmäktigeledamot i Åbo och medlem av stadsstyrelsens koncernavdelning, säger att fördomarna på den finländska arbetsmarknaden gynnar den grå ekonomin och leder till att invandrare utnyttjas.
– I Finland i dag har vi A-, B- och C-klassens arbetsmarknader.
I somras engagerade han sig i en fråga som rörde utländska bärplockare som inte fått den lön de utlovats.
Hans utspel ledde till påhopp och hot på sociala medier. Ahmadi polisanmälde hoten men anmälan har inte lett någon vart.
– Var är alla reaktioner när jag försvarar finländska arbetares rätt till en rättvis lön? frågar sig Ahmadi, som är första vice ordförande i servicefackets Pams fullmäktige.
(Artikeln fortsätter efter bilden.)
Oroad över utvecklingen. Socialdemokraten Berhan Ahmadi upplever att det finns olika klasser av arbetsmarknader i Finland. Foto: Dan Lolax
Facket kontaktas med jämna mellanrum av utländska arbetare som utnyttjats som arbetskraft.
Pam har en arbetsgrupp med juridiskt sakkunniga som går igenom fallen. Huruvida facket själv kan hjälpa beror på om den som har utnyttjats är medlem eller inte.
Om personen varit medlem i minst ett halvt år hjälper facket till med en eventuell rättsprocess.
Om inget medlemskap finns ser facket till att personen kommer i kontakt med rättshjälpbyrån, som hjälper till med en förlikning eller inleder en juridisk process.
Det här, att utländska arbetare tas in, ibland från utanför EU-området, och utnyttjas samtidigt som invandrare i Finland går arbetslösa är kontraproduktivt, säger Ahmadi.
– Ett jobb är mera än en inkomst. Det är en väg in i samhället.
Ahmadi säger att också högutbildade invandrare tvingas ta de jobb som inte finländarna vill ha.
Det här har konsekvenser, inte enbart för invandrarnas framtid utan för arbetsmarknaden i stort.
Om invandrare inte kan bli annat än frisörer, eller jobbar som biltvättare, städare eller på pizza- och kebabrestauranger så stagnerar arbetsmarknaden, är Ahmadis poäng.
ÅU återkommer till frågor om diskriminering på arbetsmarknaden. Har DU tips eller idéer om hur vi kan bevaka området? Ta kontakt: dan.lolax@aumedia.fi
LÄS OCKSÅ: Han har sökt jobb över 500 gånger men har ”fel” namn
Asylsökandes rätt till arbete missbrukas
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.