Åbovarvets framgång märks av i övriga Finland
Pressbild
PressbildJättelyft. Varvet Meyer Turku investerar 185 miljoner euro i sin maskinpark. Varvets tro på framtiden betyder också gott för stora delar av Finland. Det visar en färs utredning. Pressfoto
Det har knappast undgått någon att landskapet är inne i en tillväxtfas av historiska mått och att varvet Meyer Turku är motorn i den tillväxten.
För att få substans till denna allmänna uppfattning har varvet och Åbo stad beställt en utredning av Åbo universitets Brahea-center.
Utredningen, som presenterades på onsdagen av specialforskaren Tapio Karvonen och forskningschefen Mikko Grönlund slår fast att hajpen är sann.
Den visar också, att förutom att gynna Åbo och Egentliga Finland så drar också andra landskap – främst Nyland och Helsingfors – nytta av varvets långa orderstock.
De positiva effekterna sträcker sig också utanför Finlands gränser. Det här eftersom varvet anlitar utländska underleverantörer.
Karvonens och Grönlunds utredning, som grundar sig på bokslut och statistik från 2016 men till viss del också på uppgifter från i år, konstaterar att när varvets beställningar har ett värde på en dryg halv miljard så stannar 77 procent – 390 miljoner euro – i Finland.
Drygt 40 procent av de miljonerna stannar i företag i Egentliga Finland. Den andra stora vinnaren är Nyland, och i de två landskapen är företagen koncentrerade till Åbo och Helsingfors.
Meyer Turku har själv drygt 1 800 anställda – men med underleverantörer medräknade uppgår den sysselsättande effekten till ungefär 7 000 anställda.
Varvet uppskattar att år 2023 kan den siffran vara så stor som 20 000 anställda.
Av Åbovarvets egna anställda bor de flesta, 85 procent, i Åbo och främst i centrum och i området Pansio-Jyrkkälä. En procent av varvets anställda bor i Åboland.
Också underleverantörernas anställda återfinns i Åbo och, påpekar Grönlund och Karvonen, också när underleverantörerna utländska företag så leder det till en inflyttning till Åbo.
(Artikeln fortsätter efter bilden.)
Utredare. Tapio Karvonen, t.v., och Mikko Grönlund från Braheacentret vid Åbo universitet har utrett effekterna av varvets långa orderstock. Foto: Dan Lolax
Förutom sysselsättande effekter märks varvets uppsving också genom att yrkesutbildningar kopplade till varvet ökar i intresse.
En annan mätare på tillväxten är att person- och godstrafiken till varvsområdet kommer att öka explosionsartat. Båda de här effekterna ställer också krav på regionen.
Vi tar utbildningsfrågan först.
Pekka Sundman, direktör för stadsutvecklingen vid Åbo, konstaterar att även om medierna gillar att illustrera varvets framgång med bilder av svetsare så jobbar den yrkesgruppen med bara tio procent av det som går in i ett fartygsbygge.
– Det handlar trots allt om att bygga små städer som blir klara med två till tre års mellanrum.
Sundman nämner igen det som länge varit en törn i Åbos sida, nämligen att utbildningen av ingenjörer inte är tillräcklig.
Åbo stad räknar med att boomen skapar tiotusentals nya jobb inom loppet av några år och då måste det underskottet åtgärdas.
– Vi vill att övriga Finland förstår att varvet gynnar inte enbart Åbo och landskapet utan hela Finland, säger Sundman och har nu en utredning att backa upp det påståendet med.
Tapani Pulli, vice vd på Meyer Turku, håller med – vad annat kan han göra när varvets orderstock sträcker sig fram till 2024 och har ett värde på sju miljarder euro?
Varvet har investerat 185 miljoner euro i den egna maskinparken eftersom man tror att tillväxten kommer att fortsätta. Det finns i dagsläget inga skäl att tro något annat, säger Pulli.
– Alla rederier investerar och tillväxten i branschen ligger på mellan fem och sju procent. Antalet människor som beställer fartygskryssningar kommer att öka, speciellt i Asien där det finns en stor potential.
Från Asien kommer också det stora hotet i form av den kinesiska staten som senast år 2025 blir en konkurrent i fartygsbyggarbranschen.
Sedan var det det här med trafiklösningar.
Vägen fram till varvsområdet trafikeras i dag av ungefär 2 800 fordon per dygn. Prognosen är att inom sju års tid kommer trafikmängden att öka med 171 procent, alltså till 7 600 fordon per dygn.
Den utvecklingen kommer att märkas av också på de övriga huvudlederna i området. Där uppskattas trafikmängden öka med upp till 50 procent.
– Det finns inga direkta negativa konsekvenser av tillväxten, men det finns stora utmaningar. Ordentliga trafiklösningar är en sådan, säger utredarna Grönlund och Karvonen.
Några nyckeltal
- En fartygsbeställning motsvarar en procent av Finlands totala export.
- Varvets och underleverantörernas årliga omsättning ligger på sammanlagt 1,3 miljarder euro.
- Fler än nio av tio av varvets anställda finns i Egentliga Finland.
- Under 2016 uppgick skatteintäkter som kan kopplas till varvet till 4,1 miljoner euro.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.