790-åriga Korois – Åbos äldsta stadsdel?
Minnesmärket vid det gamla biskopssätet. Av kyrkan finns delar av grunden kvar. Byggnaden ska ha förstörts av sjörövare på 1300-talet. Foto: Fredrik Häggman
Åbos tidiga historia är höljd i dunkel. Man vet att domkyrkan invigdes 1300 och att staden började ta plats i dess omgivning i början av 1300-talet, men något exakt datum för stadens grundande har inte hittats.
Åbo stad håller själva 1229 som stadens grundandeår, men det är egentligen året för en helt annan händelse – flyttningen av biskopssätet från Nousis till Korois.
Naturlig knutpunkt
På Korois udde har man hittat spår av verksamhet från stenåldern, men det var på 1200-talet som udden blev Finlands kyrkliga centrum och därmed också ett centrum för förvaltning.
På grund av landhöjningen var vattennivån vid den här tiden ungefär tre meter högre än i dag, vilket gjorde ån till en viktig fartygsled. Uddens branta sluttningar höjer sig tio meter över vattenytan och var lätt att befästa.
Läget i klyvningen mellan Aura å och Lillån gjorde också platsen utmärkt för handel och för att övervaka eller kontrollera åtrafiken.
I marken har man hittat bevis för kontakter redan innan biskopssätet flyttades till Korois. Bland fynden finns bland annat ett vikingatida mynt som präglats i Tashkent i dagens Uzbekistan i början av 900-talet.
Pilspetsar vittnar om väpnad konflikt
Den som besöker Korois i dag kan bredvid det stora minneskorset se lämningar av en stengrund. Det är resterna av den andra kyrkan på platsen, en liggande träbyggnad som tros ha rests i mitten av 1200-talet.
Udden var i första hand en andlig plats, men där har folk också bott, handlat och kanske stridit. Utöver kyrkan har man också hittat rester av vallgravar, murar och ett försvarstorn.
I utgrävningar har man också hittat pilspetsar utspridda på ett sådant sätt att de vittnar om att en väpnad konflikt ägt rum. Man har dock inte kunnat koppla dem till historiskt belagda strider, såsom anfallet från Novgorod år 1318. Då brändes och plundrades bland annat den då nybyggda domkyrkan i centrum.
Kyrkan tros ha bränts av sjörövare
Korois var en central punkt i ungefär 70 år, ända tills domkyrkan flyttades till kullen Unikankare där den står i dag. Dess strategiska ställning förlorades också på 1300-talet i och med landhöjningen.
Kyrkan fanns kvar en tid, men brändes enligt en källa ner av Vitaliebröderna år 1396. Vitaliebröderna var en grupp nordtyska sjörövare som under slutet av 1300-talet härjade i Östersjön.
Korois gård, som ligger alldeles intill kyrkan, blev först ett så kallat biskopsprebende, det vill säga en gård vars inkomst användes till att betala biskopens lön.
På 1600-talet blev det ett landbohemman, vilket betyder att bönderna som brukade gården inte ägde sin mark. Så fortsatte det långt in på 1900-talet.
Gården var i kyrkans ägo till 1932, då den blev statsägd. Sedan 1985 äger Åbo stad gården.
Är det Åbos äldsta stadsdel?
Kan man då säga att Korois är Åbo äldsta stadsdel? För att få svar på frågan vänder sig ÅU till historikern Rauno Lahtinen, som forskat i Åbos stadsdelar.
– På ett sätt kunde man ju säga det, svarar Lehtinen med skratt.
– Jag har faktiskt inte tänkt på det. Men området var ju trots allt en del av kommunen S:t Marie ända till 1944, så på det sättet är det ju ändå en ny stadsdel.
Källor: Museiverket, Forststyrelsen, “Koroinen. Suomen ensimmäinen kirkollinen keskus” (2018)
LÄS OCKSÅ:
Korois lilla invånarskara njuter av landsbygd mitt i stan
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.