50 träd måste bort i Idrottsparken i Åbo — kan annars falla i nästa storm


Aaja Peura promenerar tillsammans med hundarna Omppu och Romppu 2-3 gånger om dagen i Idrottsparken. Foto: Monica Forssell
En daghemsgrupp på promenad. En farbror som tränar sina armmuskler. En kvinna på promenad med sina hundar och flera som joggar av och an.
— Det här är paradiset i Åbo säger Aaja Peura. Hundarna Omppu och Romppu spanar in en ekorre och ser ut att instämma.
Att hela femtio träd måste fällas i Idrottsparken är inget som Peura, som är trädgårdsmästare till yrket, vill höra men Åbo stads trädexpert Aki Männistö tröstar: Det finns över 3000 trädstammar i parken. Det kommer knappt att märkas att femtio försvinner.

Aki Männistö är en av Finlands två trädexperter. Foto: Monica Forssell
Männistö pekar ut en murken pichtagran. I nästa storm kan den falla över motionsredskapen intill och därför måste den bort.
En björk med långt gången sprängticka måste också fällas. Sprängtickan ser ut som en stor svart böld och björkens krona har dött av torka.
I övrigt stavas problemen i Idrottsparken almsprängticka på almarna och askskottssjuka på askarna.

Almsprängticka ser ut som att trädet bränts. Foto: Monica Forssell
Träden som ska fällas är märkta med röda bollar och Männistö som är en av Finlands få trädexperter förklarar hur askskottssjukan hör till det asiatiska ekosystemet, men hur den i Europa tar kål på en del, även unga, askar. Varför det är så här vet man inte.
Först drabbar askskottssjukan trädets toppar och sedan sprider sig sjukdomen inåt trädet. I ett försök att rädda sig skapar trädet nya skott på trädstammen och till slut liknar trädet en diskborste.
— De nya skotten är trädets rop på hjälp, säger Männistö.

Askskottsjukan gör att asken till slut ser ut som en diskborste. Foto: Monica Forssell
I en liten skogsdunge i närheten av området för frisbeegolf har alla askarna dött och av trädens grenar finns bara korta, nakna stumpar kvar.
Almsprängtickan som är en sjukdom som tär på almarna lämnar efter sig något som liknar brännmärken på trädet. På ena sidan kan trädet se friskt ut, medan det på andra sidan är svart och murket.
Det som ser ut som ett brännmärke är egentligen svampsporer som blivit kvar på trädet efter sommaren.
Om det går att lämna en del av ett murket träd kvar, så lämnas det. Hackspettarna gillar att picka på gamla trädstammar och småfåglarna hittar larver att äta i de murkna stammarna.
— Om murkna stammar inte utgör någon risk för redskap eller människor i parken så lämnar vi kvar dem. Murkna träd är viktiga för naturens mångfald, säger Männistö.

Idrottsparken hör till Åbobornas favoriter.
Avverkningarna i Idrottsparken görs i vinter.
Visste du?
- Finlands värdefullaste grönområden och trädbestånd finns i Åbo och Helsingfors.
- Att Åbo är Finlands äldsta stad betyder att parkkulturen och parkerna i staden också är Finlands äldsta.
- Förutom Aki Männistö i Åbo finns det bara en annan trädexpert i Finland, nämligen Juha Raisio i Helsingfors.
- Männistö har jobbat med träd sedan början av 1990-talet och ansvarar för Åbo stads träd längs med gator och parker i staden. På hans ansvar vilar cirka 34 000 träd.
- För att ta reda på hur ett träd mår inuti kan det göras ultraljudsundersökningar eller borrningar i trädet.
- Alla träd har också sina egna skadegörare som bidrar till att trädet förr eller senare murknar och dör. I fall skadegörarna finns på trädstammen syns skadorna, men om skadegörarna går åt trädets rotsystem kan skadorna vara svåra att upptäcka.
- Idrottsparken hör till en av Männistös favoritparker i Åbo. Den är liksom Samppalinnaparken och Vårdbergsparken grundad på 1800-talet. I parken finns fortfarande bland annat lindar från 1800-talet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.