Demografin oroar nästan alla svensk- och tvåspråkiga kommuner – skillnaderna mellan kommunerna har ökat
Enligt en färsk rapport upplever endast hälften av de tillfrågade svensk- eller tvåspråkiga kommunerna att kommunen är väl förberedd på de demografiska förändringarna.
– Om 15 år finns det inte ett enda landskap i Finland där det föds fler än det dör om fruktsamhetstalet förblir på den här nivån.
Det säger Lia Markelin, samhällsanalytiker vid tankesmedjan Magma. Hon har tagit fram en rapport om hur väl svensk- och tvåspråkiga kommuner är förberedda på den demografiska utvecklingen.
– Enligt en prognos som Magma tog fram tidigare i år antas sammanlagt 24 svensk- och tvåspråkiga kommuner växa medan 25 antas krympa, säger Markelin.
Markelin säger att regionerna står inför ett allt mer differentierat läge.
– Befolkningen krymper men koncentreras också till vissa områden. Samtidigt töms tidigare bosättningsområden.
Däremot är prognoserna något ljusare för svensk- och tvåspråkiga kommuner än för landet som helhet.
Rapporten har gjorts i samarbete med Kommunförbundet och presenterades på ett webbinarium på tisdagen.
Oro bland krympande kommuner
Rapporten visar att nästan alla kommuner är oroade för den demografiska utvecklingen. Kommunerna har många gemensamma utmaningar som den åldrande befolkningen, låg nativitet och investeringsbehov.
Men enligt Markelin tampas kommunerna också med olika slags problem. I de växande kommunerna funderar man mera på till exempel integration och hur man kan motverka segregering.
– Andelen av de krympande kommunerna som är oroade för utvecklingen är mycket större – hela 80 procent – än i de växande kommunerna där motsvarande andel är drygt 50 procent, säger Markelin.
Markelin säger att kommunerna är väl medvetna om de demografiska trenderna, och över 80 procent anser att de beaktat dem i sitt strategiarbete.
Prognos fram till 2040
Bland de kommuner vars befolkningsmängd väntas öka med 10 procent eller mer finns till exempel Sibbo, Vanda, Helsingfors, Mariehamn, Jomala och Larsmo.
Bland de kommuner vars befolkningsmängd väntas öka mellan 0,1 och 9,99 procent finns till exempel Närpes, Vasa, Kyrkslätt, Sjundeå och Vårdö.
Bland de kommuner vars befolkningsmängd väntas minska mellan 0,1 och 9,99 procent finns till exempel Karleby, Nykarleby, Malax, Ingå och Borgå.
Bland de kommuner vars befolkningsmängd väntas minska med 10 procent eller mer finns till exempel: Kronoby, Vörå, Pargas, Lojo och Lovisa.
Källa: Magma
– Men när man talar om hur förberedda de är, är läget ett annat. Endast hälften anser att de är väl förberedda.
En stor andel av de tillfrågade uppfattar kommunens invånare som omedvetna om vad utvecklingen kan föra med sig.
Går bra för Åland
Sedan 1990 har befolkningstillväxten i Svenskfinland i huvudsak koncentrerat sig till de största tvåspråkiga städerna som Åbo, Vasa och städer i huvudstadsregionen samt Åland. Enligt prognosen väntas trenden fortsätta.
I de flesta kommunerna på Åland förväntas befolkningen växa. Oron för demografin är också mindre på Åland än på fastlandet.
Christian Dreyer är kommundirektör i Jomala på Åland. Han säger att man satsat mycket på att planera attraktiva tomter i närheten av Mariehamn och kört en offensiv politik för att främja företagsamhet.
– Vi har inte haft någon betydande invandring i traditionell bemärkelse, men många flyttar till Åland från både Finland och Sverige, säger han.
Kommunernas demografiska utmaningar
Gemensamma utmaningar: Låg nativitet, åldrande befolkning, investeringsbehov och upprätthållande av infrastruktur.
Krympande kommuner: Låg nativitet och en avfolkning av landsbygden.
Växande kommuner: Integration, risk för segregation.
Källa: Magma
Invandring
Befolkningstillväxten kommer i fortsättningen främst att ske via invandring. Enligt rapporten tror över 70 procent att de demografiska förändringarna kommer att leda till en större förståelse för invandring i den egna kommunen.
Invandring kräver däremot att man kan integrera folk genom att erbjuda arbete, vilket inte är fallet i alla kommuner.
Jan D. Oker-Blom, stadsdirektör i Lovisa, säger att han inte är överraskad av de resultat som framkommer i rapporten. Lovisa är en kommun där befolkningen minskar mycket.
Oker-Blom säger att det är lätt att skylla på andra, men att man för länge sedan borde ha gått in för en starkare invandringspolitik. Enligt honom har man redan länge vetat åt vilket håll det barkar.
– Invandring i olika former är den enda nyckeln till att få kommunerna att växa. I det här skedet kan inte ens god nativitet rädda något. Men lagstiftningen begränsar också kommunernas möjligheter i den här frågan, säger Oker-Blom.
Efterlyser statligt stöd
Hela 90 procent av kommunerna efterlyser mer statligt stöd för tacklandet av de demografiska utmaningarna. Drygt 70 procent av de växande kommunerna tror att kommunen själv kan påverka sin utveckling, medan motsvarande siffra för de krympande kommunerna är cirka 40 procent.
Riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP), tidigare kommundirektör i Vörå, säger att kommunerna måste fundera på sin egen nisch när deras roll förändras i och med att social- och hälsovården flyttas över till landskapsnivå.
– Demografin påverkas förstås också av en allmän trend om man vill bli förälder eller inte. Men det hänger också på kommunerna att tillhandahålla en kvalitativ basservicenivå såsom dagvård.
Ollikainen framhåller ändå att diskussionen också måste föras på statlig nivå.
– Vi måste göra Finland mer barnvänligt.
Plock ur rapporten
En enkät skickades i början av mars till 126 personer, som kommundirektörer, ordförande i kommunfullmäktige och kommunstyrelser. Men coronaepidemin försvårade rapportens förverkligande.
Den slutliga svarsprocenten för enkäten är 45 procent. 12 längre telefonintervjuer genomfördes. Mörskom, Pyttis och Sund är de kommuner som inte är representerade bland de svensk- och tvåspråkiga kommunerna.
Ekonomin är den mest centrala utmaningen för våra svensk- och tvåspråkiga kommuner i dag, tätt följt av demografin.
86 procent av de svarande uppgav att de upplever att den demografiska utvecklingen är en utmaning för kommunerna.
84 procent anser att framtida befolkningsförändringar har beaktats i kommunens strategiarbete.
Över 70 procent av de som svarat tror att de demografiska förändringarna kommer att leda till en större förståelse för invandring.
Bara 2 av 57 svarande nämnde klimat- eller miljöfrågan bland de tre viktigaste framtidsfrågorna för kommunen.
Studien visar att man i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna ser staten som den aktör man behöver mest stöd av.
Kommunerna ser också ett stort behov av samarbete med andra aktörer inom den egna kommunen, inte minst med tredje sektorn.
Källa: Magma
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.