Språk intresserar inte i S:t Olofsskolan — inga nya grupper i tyska och franska i höst
Cecilia Sjöblom hamnade i kläm i systemet när hon gick lågstadiet i S:t Karins och inte kunde välja ett valfritt språk på sexan som eleverna från Åbo. Foto: Emma Strömberg
Cecilia Sjöblom som har börjat på åk 8 i S:t Olofsskolan i Åbo i höst fick inte börja studera språk som hon hade velat.
Bara fem elever hade valt antingen franska, spanska eller tyska som tillval. Inte ens om alla skulle slås samman till en grupp med samma tillvalsspråk skulle det ha gått eftersom man måste vara minst 12 elever för en språkklass enligt stadens bildningssektors bestämmelser.
Intresset för språkstudier bland elever i grundskolan har minskat i hela landet under 2000-talet. Cirka 80 procent av eleverna i grundskolan väljer endast ett främmande språk, som oftast är engelska, utöver det andra inhemska språket (källa: Utbildningsstyrelsen).
I S:t Olofsskolan har läget aldrig varit så illa som det är nu. Det är första året som det inte alls startar en ny språkklass för årskurs åtta. Men det handlar inte bara om ett minskat intresse för språk utan också på hur språkstigen har ändrats, samt timfördelningen i den nya läroplanen.
Numera kan elever välja ett valfritt språk redan i åk 6 och de fortsätter språkundervisningen genom hela högstadiet. Det innebär att det inte är lika många som väljer franska, spanska eller tyska först i högstadiet.
Språklärarna Maj-Len Vigård-Stocks (tv) och Eva Björkfelt konstaterar att det är första året som det inte startar en ny språkklass för årskurs åtta. Foto: Emma Strömberg
Av alla 113 svenska sjätteklassare i Åbo har drygt 60 elever valt ett valfritt språk. Det finns två stora grupper i spanska och franska med elever från både Cygnaeus skola och Sirkkala skola och så har Sirkkalaskolan också en egen mindre tyskaklass.
Språklärarna Eva Björkfelt och Maj-Len Vigård-Stocks på S:t Olofsskolan är kritiska till hur timfördelningen i den nya läroplanen inte främjar språkstudier.
– Alla måste välja ett praktiskt valfritt ämne i högstadiet och man kan inte läsa två valfria språk. Så en som till exempel börjat läsa spanska på sexan kan inte välja att också studera franska eller spanska på åttan, förklarar de.
”Folk är inte motiverade att välja ämnen där de får läxor”
Sjöblom hade hört rykten förra våren om att det kanske inte ordnas någon kurs i valfria språk för åttorna på hösten, men hon hade ändå hoppats på att det skulle bli en lösning. Det var först på sommaren när de fick schemat som det stod klart att hon inte kommer att få studera något språk.
– Det är lite synd. Jag har länge tänkt att jag skulle börja läsa ett till språk i högstadiet. Att kunna språk hjälper i livet, säger Sjöblom.
Hon har gått lågstadiet i S:t Karins och där kunde man inte då välja ett valfritt språk på årskurs sex. Hon och andra elever från S:t Karins hamnade på det här sättet i kläm mellan olika språkstigar.
Cecilia Sjöbloms granne är lärare i spanska och italienska och hon ger också privatlektioner.
– I familjen har vi funderat om jag kunde börja ta lektioner av henne, men hon tar ett ganska högt pris och jag skulle ändå inte ha tid utanför skoltid med lektionerna som en och en halv till två timmar långa.
Cecilia Sjöblom tror att läxorna och proven avskräcker andra elever från att välja språk.
– Folk saknar motivation och det är enklare att välja gymnastik och huslig ekonomi där man inte får några läxor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.