Knivrättegångens dom blir ett juridiskt vägval om terroristbrott
Domen i knivrättegången i Åbo en utstakning om begreppet terroristbrott, säger forskardoktor Tatu Hyttinen från Åbo universitet.
Fredagen den 15 juni ger Egentliga Finlands tingsrätt sin dom i rättegången mot Abderrahman Bouanane, mannen som dödade två människor och skadade åtta andra i samband med sin knivattack i Åbo centrum i augusti i fjol.
Bouanane kommer att få en fängelsedom, men hur lång den blir beror på om tingsrätten tolkar hans dåd som dråp och dråpförsök eller mord och mordförsök. Enligt strafflagen är straffet för dråp fängelse i minst åtta år medan mord ger livstids fängelse.
I sin dom kommer tingsrätten också att ta ställning till om Bouanane haft ett terroristiskt syfte med sin knivattack, en fråga som ältades länge och väl under huvudförhandlingen i april och maj. Om tingsrätten dömer Bouanane för mord är straffet livstids fängelse oavsett om knivattacken klassas som terroristbrott eller inte.
”En väldigt allvarlig signal”
Forskardoktor Tatu Hyttinen från juridiska fakulteten vid Åbo universitet menar att brottsrubriceringen i domen ändå är av stor betydelse.
– Det här är första, och förhoppningsvis sista, gången som man i Finland gjort ett brott mot liv som möjligtvis har ett terroristiskt syfte. Den här domen blir en riktlinje om vad som avses med terroristiskt syfte i samband med ett brott mot liv, säger Hyttinen.
– Om vi tänker på saken ur ett samhälleligt perspektiv är det naturligtvis en väldigt allvarlig signal om någon blir dömd för mord i terroristiskt syfte. Det skulle betyda att det skett ett terrordåd i Finland och att människor dött i det.
Enligt strafflagen kan också dråp ha ett terroristiskt syfte. Då kan den skyldige dömas till visstids fängelse i minst åtta år eller till livstids fängelse.
Om vi tänker på en person som styr ett flygplan in i ett torn kan vi konstatera att den människan knappast tänker på strafflagen eller de konsekvenser den fastslår. Tatu Hyttinen
Också Martin Scheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid European University Institute i Florens, har påpekat att brottsrubriceringen har betydelse. I ett utlåtande till Egentliga Finlands tingsrätt skriver Scheinin att straffet för mord och mord i terroristiskt syfte visserligen är samma, men att det i en rättsstat som Finland inte är betydelselöst vilket brott man döms för.
Tatu Hyttinen är inne på samma linje som Scheinin.
– I och med att vi har en strafflag som innehåller rekvisit för olika brott, måste en människa enligt principen om lagstyre dömas för det brott vars rekvisit uppfylls, säger Hyttinen.
Minst tolv år
Enligt Hyttinen påverkar brottsrubriceringen i Bouananes dom sannolikt också längden på fängelsestraffet. I Finland måste en person som döms till livstids fängelse sitta inne i minst tolv år, om inte republikens president benådar fången redan tidigare. Efter tolv år kan Helsingfors hovrätt besluta om villkorlig frigivning av livstidsfången.
– Om Helsingfors hovrätt någon gång i framtiden överväger att villkorligt frige en fånge gör man naturligtvis en riskbedömning men också domens brottsrubricering har alldeles säkert betydelse i en sådan situation, säger Hyttinen.
– Jag uppfattar det som självklart att frigivningen av någon som dömts för mord i terroristiskt syfte är en betydligt svårare process än frigivningen av någon som dömts för mord. Särskilt nu när man också i övrigt diskuterar om reglerna för villkorlig frigivning borde skärpas.
Hyttinen understryker att minimitiden på tolv år i samband med livstids fängelse inte innebär någon rätt till villkorlig frigivning efter det. Om Bouanane döms för mord eller mord i terroristiskt syfte kan det mycket väl hända att han sitter fängslad betydligt längre än tolv år, kanske resten av sitt liv.
Förutom på fängelsetidens längd, kan brottsrubriceringen i Bouananes dom inverka på arrangemangen kring hans straff.
– Det här är en gissning men jag antar att han, om han blir dömd för terroristbrott, blir isolerad från omvärlden så att han inte kan sprida sitt budskap. Vi kan jämföra med Anders Behring Breivik i Norge.
Jag har förstått att brottspåföljdsmyndigheten där inte velat låta honom studera utomlands eller få tillgång till internet, säger Hyttinen.
Enligt Hyttinen är det extremt osannolikt att Bouanane skulle utvisas till sitt hemland Marocko. Hyttinen betonar att han inte känner till situationen i Marocko särskilt bra men påpekar att Finland inte kan skicka människor till länder där det finns risk för att deras mänskliga rättigheter kränks, att de blir torterade eller till och med dödade.
– Verkligheten är den att om han blir dömd för någonting, vilket han antagligen blir, kommer han att sitta i fängelse i Finland.
EU-beslut gav finsk paragraf
Kapitel 34 a om terroristbrott fogades till den finländska strafflagen år 2003 efter att Europeiska Unionens rambeslut om bekämpande av terrorism krävt det. Hyttinen säger att det skandinaviska rättssystemet uppfattar strafflagarna som preventiva i och med att de signalerar hur samhället förhåller sig till olika brottsliga gärningar.
Terrorister agerar ändå enligt en helt annan logik än den strafflagen ger uttryck för.
– Vi tänker att människan är rationell och låter bli att göra vissa saker om samhället inte accepterar dem, men detta stämmer inte när det gäller terrorister. Om vi tänker på en person som styr ett flygplan in i ett torn kan vi konstatera att den människan knappast tänker på strafflagen eller de konsekvenser den fastslår.
Tatu Hyttinen ger huvudförhandlingen kring Bouananes knivdåd klart godkänt. Han har följt med den främst via medierna men intrycket han fått av tingsrättens arbete är sakligt och respektfullt.
– Överlag verkar den här rättsprocessen ha genomförts ganska snyggt och nu tar tingsrätten lång tid på sig för att fatta beslutet. Det är tydligt att rätten vill vara noggrann i sitt beslutsfattande och formulera domen omsorgsfullt.
Trots det finns det en stor chans att fallet går vidare till hovrätten. Hyttinen tror att det i hög grad beror på Bouanane själv. Vill knivmannen gå igenom rättsrumban en gång till?
SPT
Strafflagen i Finland
- 7 kap 1 §: ”Om någon ska dömas på en och samma gång för två eller flera brott för vilka straffet är fängelse, ska ett gemensamt fängelsestraff bestämmas för brotten, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. (…) Om något av brotten föranleder livstids fängelsestraff, ska som gemensamt straff för samtliga brott dömas till livstids fängelse.”
- 21 kap 1 §: ”Den som dödar någon skall fördråpdömas till fängelse på viss tid, minst åtta år.”
- 21 kap 2 §: ”Om ett dråp begås 1) med berått mod, 2) på ett synnerligen rått eller grymt sätt, 3) så att allvarlig allmän fara förorsakas (…) och brottet även bedömt som en helhet är grovt, skall gärningsmannen förmorddömas till fängelse på livstid.”
- 34 a kap 1 §: ”Den som i terroristiskt syfte och så att gärningen är ägnad att allvarligt skada en stat eller en internationell organisation gör sig skyldig till (…) dråp, skall dömas till fängelse i minst åtta år eller till fängelse på livstid. Den som i terroristiskt syfte begår mord skall dömas till fängelse på livstid.”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.