Tom Simola 21.04.2018 00:01

ÅU har de senaste veckorna berättat om lönsamhetsproblem inom besöksnäringen i skärgården. En stor aktör har varit tvungen att avstå från sin verksamhet på fler olika orter och osäkerheten är stor inför den kommande säsongen.
Det är befogat att fråga om det överhuvudtaget möjligt att bedriva en lönsam verksamhet inom turismnäringen i skärgården, då den aktiva perioden är från midsommar till skolstarten. Till denna intensiva period kan ytterligare adderas några sensommarveckoslut. Turism året om har inte i stor skala tagit fart i skärgården, några positiva undantag finns ändå, på båda sidor om Gullkronafjärden.
Det finns orsak att klart skilja mellan fritidsboende och turism. Kopplingen finns närmast i att stugägarnas gäster kan definieras som turister. Sedan finns det gränsfall. Årligen återkommande besökare med båt, husvagn eller husbil kan nästan fylla kriterierna för fritidsboende.
De som i huvudsak aktiverar skärgården är sommarstugeägarna, numera uppgraderade till fritidsboende eller deltidsboende. Utan dem skulle många saker helt ha försvunnit från skärgården. Tack vare fritidsboendet har det under åren skapats många nya företag som erbjuder olika tjänster. Bygg- och fastighetsservice är två tydliga exempel. Skärgården kan även tacka fritidsboendet för det stora utbudet varor som året om erbjuds inom detaljhandeln. Den fördubblade omsättningen under sommarmånaderna gagnar hela skärgården.
Alla möjligheter som fritidsboendet skapar är inte ännu utnyttjade. Kring livsmedel kan det ännu utvecklas olika former av leverans till stugan -koncept. Fritidsfolket behöver råvaror som läckergommar kan använda som ingredienser för middagar, men också för husmanskost och hamburgare.
Hur mår den egentliga turismen i Åbolands skärgård? Frågan går ofta till kommunerna, som förväntas lösa även detta spörsmål. Kommunernas roll viktig, men vad kan kommunerna på riktigt göra, för att stärka besöksnäringen? Marknadsföring och profilskapande överlag kan tänkas vara uppgifter som kommunerna eller kommunala turismbolag ska bidra med. Samtidigt kan man fråga sig om kommuner ska marknadsföra bolag som jobbar med turister som målgrupp, då man inte marknadsför andra bolag. Svaret torde vara att turister trots allt gagnar alla företag på en ort, åtminstone indirekt.
Under de senaste åren har olika EU-finansierade projekt skapat möjlighet att höja skärgårdens profil i turismsammanhang. Samarbetet mellan Pargas och Kimitoön har ändå haltat, kanske till och med saknats. Detta har gjort att Kimitoön i huvudsak sökt sig mot Salo för turismsamarbete, kanske i viss mån även mot Åbo. Pargas däremot har haft en stark självkänsla i turismfrågor. Kommunernas viktigaste uppgift är att vara en samlande kraft, förmedla information och bidra med en helhetssyn. Kommunen ska också se till att samtliga infraprojekt även gagnar besöksnäringen.
Kommunerna i alla ära, men ska turismen växa överlag och säsongen förlängas, så behövs det företag med idéer, resurser och tålamod. I framtiden lönar det sig att betona samarbete i alla riktningar. Ju mera företagen samarbetar, desto större blir helhetsnyttan. Det behövs stora och små aktörer, det behövs nya, ibland även vågade innovationer. Det behövs mat, shopping, attraktioner, transporter och framför allt inkvartering.
Samarbetet mellan företag uteblir ibland på grund av att man endast tittar på enskilda affärer, inte på helheten på sikt. Man kan vara missnöjd eftersom vinsten blir endast 80 euro medan den man samarbetar med får 100 euro. Då låter man hellre helt bli att samarbeta, i stället för att tänka att det kan vara ombytta roller nästa gång
Lappland används så gott som alltid som modellexempel, då man talar om turismen i skärgården. I Lappland har man lyckats med många saker. Att kopiera Lappland är ändå ingen lösning för Åboland. De stora intäkterna i Lappland kommer från stora kommersiella skid- och nöjeskomplex. Den åboländska skärgårdens stora trumf är småskaligheten, i alla fall än så länge. Finns det beredskap att ändra på detta? Går det att kombinera småskalighet och en kort säsong med lönsam företagsverksamhet?
När man blickar framåt, är Åbo och Visit Turku viktiga aktörer, även för skärgården. Genom att samla krafterna, kan man locka besökare både nationellt och internationellt. Åbo handelskammare har ett turismutskott med samlad kunskap, som kunde profilera sig bättre och ännu mera lyfta fram viktiga frågor. En viktig fråga är att ändra på skolornas arbetstider? En ändring skulle klart gynna skärgården.
Det går enkelt att konstatera att maskineriet för att utveckla turismen existerar. Även skärgården i sig lockar besökare och många unika besöksmål finns. Hur ska man då gå tillväga för att i framtiden få ut ännu större nytta av turismen? Trots att man ytterligare lyckas utveckla turismen i skärgården och få nya besökare, kommer besöksnäringen inte att rädda skärgården, det behövs flera ben att stå på.

Tom Simola
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln