26-åriga Ida från Kimito hittade sitt kall i skoltsamiskan i Enare – har nu en nyckelroll för att bevara språket

Språken tog 26-åriga Ida Hallantie från Kimitoön till Enare i djupaste Lappland.
Nu ska hon bli klasslärare i Ivalo skolas nya skoltsamisktalande klass och ägna sitt liv åt att utveckla sina språkkunskaper och återuppliva skoltsamiskan i byn.
– Den samiska världsbilden tar sig uttryck i språket på ett annat sätt än i finskan. Språken är lika men ändå inte och jag tror att det var den här kontrasten som lockade, säger Hallantie.
Allt fick sin början i svenskan
Ett språk ledde till ett annat. Det var så resan från södra Finland till Enare gick.
Hallantie, vars familj är helt finskspråkig, började intressera sig för det svenska språket när hon gick i gymnasiet.
Det intresset ledde till att hon började studera nordiska språk vid Åbo universitet.
– Jag läste då finska som biämne, och under våra kurser i finskans släktspråk stötte jag på de samiska språken.
Hösten 2021, då magisteravhandlingen nästan var färdig, bestämde sig Hallantie för att resa till Enare för att gå en ettårig intensivkurs i nordsamiska.
– Sedan dess har de samiska språken hållit mig här. I höstas började jag studera skoltsamiska och den språkresan fortsätter än i dag.
Att lära sig språk är enkelt för den utbildade språkspecialisten Hallantie, som nu talar helt flytande nordsamiska och språksyskonet skoltsamiska på nästan samma nivå.
– Det gick bra för mig att lära mig de samiska språken på ett år. Jag var villig att satsa på studierna och dessutom levde jag ju mitt i språkmiljön.
Förutom finska och svenska talar Hallantie flytande norska. Hon har också grundläggande kunskaper i danska och isländska.

Skoltsamisk klass grundas tack vare Ida
Hallantie har inga planer på att flytta söderut inom den närmaste framtiden.
Den skoltsamiska klassen som Hallantie ska undervisa i höst består bara av två elever, men den har en framtid, menar hon. Och utan Hallantie skulle klassen inte alls finnas, då hon var den enda personen som sökte tjänsten.
– Jag kommer nog aldrig ha det problemet att min klass är för stor, men varje år börjar nya skoltsamiska elever grundskolan. Det finns en vilja och ett behov av skoltsamisk undervisning i kommunen.
Den skoltsamiska klassen grundas nu i och med att de barn som gått på daghem i en skoltsamisk språkbadsgrupp blir gamla nog att börja grundskolan.
Småbarnen som går i språkbadsgrupper har antingen skoltsamiska som modersmål eller så vill föräldrarna att de ska lära sig språket eftersom släkten har en skoltsamisk bakgrund.
Likheter mellan Kimito och Enare underlättade flytten
Uppväxten i Kimito gjorde det enkelt för Hallantie att hitta sin plats i Enare, trots att hon flyttade helt ensam.
Via språkkurserna, aktiviteter och kulturhändelser har hon hittat likasinnade personer.
– Enare är en liten by på landsbygden, som Kimito. Den sociala dynamiken och mentaliteten är väldigt likadan, alla känner varandra. Det känns som att vara hemma.
Hallantie konstaterar dessutom att Enare är en attraktiv kommun för unga vuxna. Många som har vuxit upp i byn väljer att flytta tillbaka efter att de har studerat klart.
– Här finns mycket kultur och atmosfären skiljer sig nog mycket från andra små kommuner i landskapet. Vi lever i en liten bubbla här vid träsket, men det finns allt man kan behöva för ett gott liv, säger hon.
Det som varit tuffast är den långa mörka vintern.
– Man ser inte solen på två månader. Det är svårt att föreställa sig hur det är innan man upplevt det och svårt att sätta i ord hur det känns. Å andra sidan lever vi nu i den nattlösa natten, det är verkligen motsatsernas landskap.
Ida Hallantie
Aktuell som: Flyttade från Kimito till Åbo till Enare.
Född: År 1997 i Kimito.
Studerat: Nordiska språk vid Åbo universitet, nordsamiska och skoltsamiska.
Jobb: Blir klasslärare för Ivalo skolas nya skoltsamiska klass i höst.
Fritidsintressen: Hantverk och friluftsaktiviteter som att paddla och vandra.
Favoritplatser i Finland: Enare träsk och släktens ställe i Nagu.
Också Yle Sápmi har skrivit om Ida Hallantie.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.