Det handlade framför allt om att Finland skulle tvingas avstå från beslutanderätten i många frågor, berättar Kallis till SPT – främst handelspolitiken, de nationella tullarna, jordbruket, penningpolitiken och försvaret.
— I Maastricht-avtalet stod det att medlemsländerna ska sträva efter en gemensam utrikespolitik som på sikt kunde leda till ett gemensamt försvar. Det var så mycket som var osäkert, säger Kallis.
Kallis började sin politiska karriär inom Svenska folkpartiet och har på senare år ställt upp i riksdagsvalet för Samlingspartiet. Framför allt har han ändå verkat inom Kristdemokraterna och var partiledare 1995–2004.

Ändrade åsikt

Bjarne Kallis säger att han ändrade sin inställning till unionen ganska snart efter att Finland blivit medlem. Enligt Kallis blev säkerhetspolitiken aldrig en så stor fråga i debatterna, men han minns president Mauno Koivistos tal ganska snart efter folkomröstningen.
— Koivisto sade att det är bättre av säkerhetspolitiska skäl att tillhöra en europeisk union än att stå ensam. Med facit i hand kom jag ganska snabbt till insikt om att säkerhetspolitiken var det viktigaste och därför tycker jag att det var helt rätt att Finland gick med i EU, säger Kallis.

Ingen större skillnad

EU-motståndarna lyfte fram att Finland måste avstå från delar av sin nationella politik, vilket också hände då landet anslöt sig till EU. Mycket av politiken skulle förmodligen ändå ha sett väldigt likadan ut om Finland hade hållit sig utanför EU, tror Kallis. Handelspolitiken begränsades av internationella avtal redan innan EU-medlemskapet och Finland var bland annat en del av tullunionen Efta.
— Jag vet inte om handelspolitiken avviker så mycket från de förhållanden som rådde innan EU-medlemskapet. Precis som Norge så skulle vi antagligen ha fortsatt med ungefär samma handelspolitik som den vi har som EU-land.
Penningpolitiken gavs också över i EU:s regi, vilket senare ledde till den gemensamma euron. Kallis jämför läget med Sverige och Danmark som har egna valutor.
— Man ser ingen större skillnad på den ekonomiska utvecklingen. Men i en krissituation är det kanske bättre att ha en valuta som är internationellt sett ganska stark.

Jordbruk och försvar

När det gäller jordbrukspolitiken har Kallis svårt att säga om det är bättre eller sämre för jordbrukarna att Finland gick med i EU.
— Politiskt sett är det enklare för partierna att besluten fattas i EU, för då behöver politikerna inte ta striderna i inrikespolitiken.
På senare tider har det höjts röster för en gemensam armé. En av farhågorna innan EU-medlemskapet var att finländare skulle skickas i väg för att strida för EU. Kallis ser det ändå i dag som naturligt att Finland deltar i till exempel EU:s stridsavdelning för internationell krishantering.
— Visst har vi beredskap att sända trupper, men det är frågor som kräver enighet bland medlemsländerna.
Största delen av EU-medlemmarna är med i försvarsalliansen Nato, men det förblir oklart vad Finlands förpliktelser är när det gäller försvaret av andra EU-länder. Detsamma gäller vad Finland kan förvänta sig för hjälp om det uppstår en väpnad konflikt.
I de flesta frågorna som var viktiga under kampanjen mot EU tror Kallis att Finland förmodligen skulle ha varit i ganska samma situation utanför unionen. Han återkommer ändå slutligen till säkerhetspolitiken.
— Vikten av att vara en del av en stor union har ändrat min inställning till EU, säger Kallis.

EU-omröstningen